Granskning av delårsrapport Landstinget Halland

Transkript

1 Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Landstinget Halland Datum Anita Andersson Leif Jacobsson Leif Johansson *connectedthinking

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Omfattning och inriktning Delårsrapport per Innehåll och utformning Förvaltningsberättelse Verksamhetsmål Finansiell analys Åtgärdsprogram Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Redovisning av delårsrapporten Personalredovisning

3 1 Sammanfattning Syftet med granskningen är att bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål fullmäktige beslutat samt om den har upprättats i enlighet med lagstiftning och anvisningar från normerande organ. Granskningen har sammanfattats i en revisionsrapport som bifogas. Från och med budgetåret 2005 gäller delvis förändrad lagstiftning som påverkar delårsrapporteringen och granskningen av densamma. I korthet innebär förändringarna att såväl verksamhetsmål som finansiella mål av betydelse för god ekonomisk hushållning ska fastställas. Dessa mål ska sedan utvärderas i förvaltningsberättelsen varpå revisorerna ska bedöma om resultatet i delårsrapporten är förenligt med fullmäktiges mål. Revisorernas skriftliga bedömning ska biläggas delårsrapporten och överlämnas till fullmäktige. Landstinget har angivit tydliga verksamhetsmål och måluppfyllelse för tillgängligheten inom primärvård, länssjukvård och psykiatri. Från och med 1 november 2005 infördes den nationella vårdgarantin. Landstinget Halland har under de senaste åren satsat betydande belopp för att öka tillgängligheten kopplat till beslutad vård- och behandlingsgaranti. Primärvårdens målsättning om läkarbesök inom 7 dagar är samma både för 2005 och I den senaste nationella tillgänglighetsmätningen som skedde våren 2006 för allmänläkarvård i primärvården redovisades att tillgängligheten var 93%. Däremot är delårsrapportens beskrivning av måluppfyllelsen 2006 inte direkt jämförbar med motsvarande för 2005, varför det utifrån denna skrivning inte tydligt framgår ifall målet är uppfyllt. Sjukhusens produktion till hallänningarna var under de åtta första månaderna högre än planerat bland annat på grund av genomförda åtgärder i syfte att klara den nationella vårdgarantin. Trots ökade resurser har tillgänglighetsmålen ännu inte uppnåtts hos samtliga kliniker. Landstingets två enskilt viktigaste finansiella mål är: Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och statsbidrag bör långsiktigt vara högst 98%. Prognostiserad nettokostnadsandel för helåret 2006 är 96,3%, således att målsättningen kommer att uppfyllas med god marginal. 3

4 Soliditeten exklusive ansvarsförbindelser skall överstiga 60% och den ska vidare vara positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. Per uppgår soliditeten exkl. ansvarsförbindelser till 67,3%, vilket innebär att även detta mål kommer att uppnås för I prognosen för helåret 2006 uppgår resultatet till 200,1 mnkr. Länssjukvårdsnämnden är även i år den enda nämnd som prognostiserar ett negativt resultat, -16,3 mnkr, varav sjukhuset i Varberg svarar för -10 mnkr och länssjukhuset för -2 mnkr. Länssjukvårdsnämndens mål var att vid ingången av 2006 ha sin ekonomi i balans. Målet var inte uppnått och har därför reviderats till att ekonomi i balans ska nås under Både Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad har i sina delårsrapporter redovisat åtgärdsprogram. Sjukhuset i Varberg har på ett tydligare sätt än tidigare redovisat åtgärder för att få en ekonomi i balans. Resultatet för finansieringen prognostiseras till 156,1 mnkr, vilket innebär en avvikelse från budget med 102,2 mnkr. Främsta orsaken är ökade skatteintäkter. Någon prognos över resultatet enligt balanskravet för helåret görs inte. I årsredovisningen redovisas en ändamålsenlig avstämning gentemot balanskravet. Vi anser att en uppställning eller en verbal beskrivning över prognostiserat utfall för 2006 ökar informationsvärdet och med fördel även kan redovisas i delårsrapporten. Vi kan konstatera att det är ingen ökning av totalkostnaden av basläkemedel, men det finns fortfarande en intressant och betydande spridning mellan de olika kommunernas bruk av dessa. I sluten vården är dock kostnadsutvecklingen för läkemedel fortsatt mycket hög. Vi anser att landstingets arbete med åtgärder för att rehabilitera långtidssjukskriven personal med fördel kan beskrivas i delårsrapporten. Eftersom ett av landstingets fem övergripande mål är att minst 75% av medarbetarna ska ha maximalt 10 dagars sjukfrånvaro anser vi att detta mål bör redovisas även i delårsrapporten. Sammantaget visar granskningen att delårsrapporten är upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi anser att delårsrapporten lämnar en bra och strukturerad analys av landstingets ekonomi. 4

5 2 Inledning 2.1 Bakgrund Enligt kommunal redovisningslag (KRL) kapital 9 är landstinget skyldig att upprätta minst en delårsrapport omfattande 6 till 8 månader. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse av verksamhet och resultat och upprättas enligt god redovisningssed. Om det inte finns särskilda hinder, skall det lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under närmast föregående räkenskapsår. Förändrade bestämmelser i kommunallagen och KRL trädde i kraft den 1 december 2004 och tillämpas första gången räkenskapsåret Förändringarna innebär bl a att revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de av fullmäktige beslutade målen för den ekonomiska förvaltningen bedömningen avser såväl verksamhetsmål som finansiella mål. 2.2 Syfte Granskningen syftar till att bedöma huruvida delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagens krav och i tillämpade delar nedanstående normgivning/vägledning: Delårsrapportering, Rekommendation nr 20, augusti Redovisningsrådet (för publika företag). Kommunala delårsrapporter. Praxis och idéer, april Rådet för kommunal redovisning. Granskning av delårsrapport. Utkast till rekommendation från Skyrev, juni Hushållning i lagens namn ekonomistyrning med mål, uppföljning och åtgärder. Viss vägledning från Sveriges kommuner och landsting, juni Stärkt revision och ansvarsprövning i kommuner och landsting, december Utformningen av delårsrapporter har överlämnats till praxisutveckling inom ramen för god redovisningssed. Bedömning av delårsrapporten skall ge svar på följande frågor: Är det troligt att fullmäktiges finansiella mål kommer att uppnås? Har verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade verksamhetsmål uppnås? Kommer ett balanserat resultat att uppnås vid årets slut? Om inte finns åtgärder för att uppnå balans angivna och är de tillräckligt tydliga? 5

6 2.3 Omfattning och inriktning Den översiktliga bedömningen av delårsrapporten omfattar främst förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkning. 3 Delårsrapport per Innehåll och utformning Delårsrapportens uppställning ska struktureras i enlighet med bestämmelserna i KRL 3:2 och ska minst innehålla följande delar: förvaltningsberättelse resultaträkning balansräkning Härutöver bör även finansieringsanalys och relevanta notupplysningar ingå. I förarbeten till KRL framhålls dock att graden av specifikation, det vill säga antalet poster, kan vara färre än i årsredovisningen. Vidare anges att delårsrapporten bör ges samma struktur som årsredovisningen. Lagstiftningen anger inte något krav på att delårsrapporten ska omfatta hel- och delägda bolag. I ett uttalande av Referensgruppen (föregångare till Rådet för kommunal redovisning) föreslogs att åtminstone en delårsrapport bör upprättas omfattande landstinget och hela koncernen. Arbetet med delårsrapporten ska fullgöras i enlighet med god redovisningssed. Detta innebär bland annat att olika redovisningsprinciper måste beaktas vid upprättandet. Upplysning om avvikelser från god redovisningssed samt skälen för avvikelsen skall anges Kommentar Landstingets delårsrapport innehåller de uppgifter som lagstiftaren föreskriver och/eller vad som kan betraktas som praxis. I 2006 års delårsrapport lämnas samma information om tillämpade redovisningsprinciper som i årsbokslutet. Under rubriken leasingkostnader framgår att en leasingpolicy har antagits i juni Rapportens struktur liknar årsredovisningens och vi bedömer att dokumentet är lätt att ta till sig avseende de finansiella delarna. Däremot kan avsnittet om tillgänglighet uppfattas som något svåröverskådligt och svårläst. 6

7 3.2 Förvaltningsberättelse Av KRL 9:2 framgår att delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för utvecklingen av landstingets verksamhet och resultat sedan föregående räkenskapsårs utgång. Upplysningar skall lämnas om sådana förhållanden som är viktiga för bedömningen av landstingets resultat eller ställning och sådana händelser v väsentlig betydelse för landstinget som har inträffat under rapporttiden eller efter dennas slut. Förvaltningsberättelsen utgör kärnan i delårsrapporten. Utöver miniminivån kan förvaltningsberättelsen även kompletteras med uppgift om: periodens resultat och uppfyllelse av balanskrav förväntad utveckling (ekonomi och verksamhet) drift- och investeringsredovisning under perioden nämndernas resultat och måluppfyllelse personalförhållanden miljöperspektiv sammanställd nivå, d v s landstinget samt hel- och delägda bolag. 3.3 Verksamhetsmål Tillgänglighet inom primärvården Ett tillgänglighetsmål är att Besök hos läkare inom primärvården ska kunna erbjudas inom 7 dagar. I motsvarande delårsrapport 2005 visade nationella mätningen från Sveriges Kommuner och Landsting (15 mars 2005) att alla akuta patienter togs emot samma dag de sökte vård. Vidare fick 90% av samtliga patienter tid inom den nationella besöksgarantin på 7 dagar. Som komplement till den nationella mätningen av tillgängligheten i primärvården har mätning av den s k tredje bokningsbara tiden (T3) till läkare införts i Landstinget Halland fr o m april Vid senaste mätningen i början av september 2006 deltog 56% av alla enheter inom primärvården (inkl privata enheter). Mätningen visar att väntetiden till besök inom primärvården är i genomsnitt 3,6 dagar Tillgänglighet inom länssjukvården Landstinget Halland har under de senaste åren satsat betydande belopp för att öka tillgängligheten. Landstinget har både en besöksgaranti och en behandlingsgaranti. Länssjukvårdsnämndens mål enligt besöksgarantin är att speciellt prioriterade patienter 7

8 ska erbjudas ett första läkarbesök inom 1 månad. Av delårsrapporten framgår att flertalet mottagningar, i likhet med föregående år, inte klarar denna gräns. Utökas tidsgränsen till 2 månader redovisar huvuddelen av mottagningarna ett utfall i närheten av 100 %. Undantag är urologmottagningen på Länssjukhuset i Halmstad och allmän internmedicin på Sjukhuset i Varberg. Besöksgarantin innebär också att Patienter ska erbjudas ett första läkarbesök inom 90 dagar från beslut om remiss. En stor del mottagningarna kan ta emot % av patienterna inom utsatt garantitid. 60% av mottagningarna har en väntetid på max 90 dagar i jämförelse med 46% vid samma tidsperiod Mottagningar som har särskilt svårt att klara garantitiden är främst hud- och urologmottagningarna samt allmän internmedicin vid Sjukhuset i Varberg, vidare urolog- och neurologmottagningarna vid Länssjukhuset i Halmstad. Behandlingsgarantin innebär att Efter beslut om behandling ska patienterna erbjudas behandling inom 90 dagar. Väntetiden uppges ha minskat överlag jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamheterna redovisar en väntetid på max 90 dagar till 41% av behandlingarna jämfört med 6% år Kommentar Primärvårdens målsättning om läkarbesök inom 7 dagar är samma både för 2005 och I den senaste nationella tillgänglighetsmätningen som skedde våren 2006 för allmänläkarvård i primärvården redovisades att tillgängligheten var 93%. Däremot är delårsrapportens beskrivning av måluppfyllelsen 2006 inte direkt jämförbar med motsvarande för 2005, varför det utifrån denna skrivning inte tydligt framgår ifall målet är uppfyllt. Vårdgarantin talar inte om en genomsnittlig väntetid. Vi saknar även en mer utförlig definition av tillgänglighetsmåttet T3. Sjukhusens produktion till hallänningarna var under de åtta första månaderna högre än planerat bland annat på grund av genomförda åtgärder i syfte att klara den nationella vårdgarantin. Trots att ökade resurser har tillgänglighetsmålen ännu inte uppnåtts hos samtliga kliniker Nämndernas verksamhetsberättelser Av delårsrapporten framgår att nämnderna arbetar aktivt med landstingets övergripande mål. Nämnderna anger också till stor del graden av måluppfyllelse. 8

9 3.4 Finansiell analys Resultat och prognos Delårsrapporten innehåller en finansiell redovisning som redogör för såväl delårsresultat som helårsprognos. I både årsredovisningen och delårsrapporten tillämpas sedan några år tillbaka den s k RK-modellen (resultat, kapacitet, risk och kontroll). RK-modellen är en finansiell analysmodell som har utvecklats av Kommunforskning i Västsverige. Landstinget två enskilt viktigaste finansiella mål är: - Verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till landstingets skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet visar om landstingets löpande intäkter kan finansiera de löpande kostnaderna. Redovisas en andel under 100% har landstinget en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter, överskottet kan då användas för att finansiera investeringarna. Landstingets målsättning är att nyckeltalet långsiktigt bör vara högst 98%. Prognosen för 2006 är 96,3%, således att målsättningen kommer att uppfyllas med god marginal. - Soliditeten visar det egna kapitalet i relation till det totala kapitalet. Landstinget har som mål att soliditeten exklusive ansvarsförbindelser ska överstiga 60% och vidare att den ska vara positiv även när pensioner och löneskatt intjänade före 1998 inkluderas. I delårsrapporten uppgår soliditeten exklusive ansvarsförbindelser till 67,3%, vilket innebär att även detta mål kommer att uppnås för Soliditeten har försvagats under de senaste åren, men nyckeltalet i delårsrapporten pekar på att den negativa trenden kommer att brytas. Resultatet i delårsrapporten uppgår till 289,8 mnkr. För helåret 2006 prognostiseras ett resultat på 200,1 mnkr en avvikelse gentemot budget på 155,2 mnkr. Länssjukvårdsnämnden är även i år den enda nämnd som prognostiserar ett negativt resultat, -16,3 mnkr, varav Sjukhuset i Varberg svarar för -10 mnkr och länssjukhuset för -2 mnkr. Resultatet för finansieringen prognostiseras till 156,1 mnkr, vilket innebär en avvikelse från budget med 102,2 mnkr. Främsta orsaken är ökade skatteintäkter. Någon prognos över resultatet enligt balanskravet för helåret görs inte. I årsredovisningen redovisas en ändamålsenlig avstämning gentemot balanskravet. Vi anser att en uppställning eller en verbal beskrivning över prognostiserat utfall för 2006 ökar informationsvärdet och med fördel även kan redovisas i delårsrapporten. Driftredovisningen beskriver nämndernas verksamhet rent siffermässigt och kommenteras i väsentliga delar. I respektive nämndsredovisning finns en redovisning av diverse verksamhetsstatistik, men 9

10 sällan i form av relationstal där den ekonomiska aspekten finns med. Här anser vi att det finns en utvecklingspotential, lite beroende på landstingets ambitionsnivå. Uppgifterna redovisar utfallet t o m augusti 2006 i jämförelse med augusti 2004 och 2005 samt budget per augusti Av investeringsredovisningen framgår investeringar gjorda för aktuell period samt jämförelse med motsvarande period Här framgår även beloppen för budget och prognos på nämndsnivå. Under årets första åtta månader har landstinget investerat för 231,2 mnkr. Prognosen för helåret lyder på 430,5 mnkr, vilket i sin tur innebär ett överskott gentemot budget på ca 89 mnkr. Tydlig beskrivning lämnas över större investeringar i byggnader och inventarier efter åtta månader samt prognos och budget för I förvaltningsberättelsen saknas redovisning av landstingskoncernen med Hallandstrafiken AB och Kommunalförbundet Region Halland. Någon sammanställd redovisning har inte upprättats och är för närvarande ingen prioriterad fråga i landstinget. Under rubriken Känslighetsanalys redovisas på ett tydligt sätt hur landstinget påverkas av olika händelser i omvärlden exempelvis löneökningar, ökade läkemedelskostnader, höjda patientavgifter mm. 3.5 Åtgärdsprogram Länssjukvårdsnämndens mål var att vid ingången av 2006 ha sin ekonomi i balans. Målet var inte uppnått och har därför reviderats till att ekonomi i balans ska nås under Kommentar Länssjukvårdsnämnden har redovisat en prognos för 2006 uppgående till -16,3 mnkr. Både Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad har i sina delårsrapporter redovisat åtgärdsprogram. Sjukhuset i Varberg har på ett tydligare sätt än tidigare redovisat åtgärder för att få en ekonomi i balans. 3.6 Resultaträkning Externa fordringar och skulder ska bokföras i redovisningen och periodiseras med beaktande av väsentlighet för respektive nämnd/styrelse. Enligt väsentlighetsprincipen behöver endast poster som uppgår till ett betydande belopp för verksamheten periodiseras. 10

11 3.6.1 Kommentar Resultaträkningens uppställning är i enlighet med KRL 5:1. Periodiseringen bedöms i allt väsentligt vara rättvisande. Resultaträkningen innehåller uppgift om utfall för aktuell period, jämförelse med samma tidpunkt 2004 och 2005, utfall bokslut 2005 samt prognos och budget för helåret Resultaträkningen innehåller kompletterande nothänvisningar. Periodisering av skatteintäkter har skett med utgångspunkt från Sveriges kommuner och landsting, prognos för skatteintäkter augusti Vår översiktliga granskning av landstingets resultaträkning visar att resultatet i allt väsentligt är rättvisande. 3.7 Balansräkning Allmänt Som nämnts ovan skall externa fordringar och skulder periodiseras. Väsentlighetsprincipen är avgörande. I syfte att erhålla en rättvisande bild är det viktigt att balanskonton är avstämda och specificerade Kommentar Balansräkningens uppställning är i allt väsentligt i enlighet med KRL 5:2 och innehåller jämförelsesiffror från motsvarande period 2004 och Pensionsmedel Pensionsmedlens marknadsvärde per uppgick till 886,4 mnkr. Under 2005 förändrades strukturen på landstingets förvaltning av pensionsmedel från att ha omfattat en aktiv diskretionär förvaltning av direktägda aktier och räntebärande värdepapper till att istället bestå av fondrelaterade produkter. Totalt utgörs marknadsvärdet per av ca 35% aktiefonder samt 65% räntefonder och likvida medel. Bland aktiefonderna finns en indexfond i svenska aktier, en global aktiefond, en miljöfond samt en småbolagsfond. Bland räntefonderna finns fonder med både kortfristiga och långfristiga placeringar. 11

12 Portföljens totala avkastning efter åtta månader uppgick till 3,0% jämfört med indexutvecklingen på 2,7% Kommentar Placeringarna följer landstingets finansiella policy. Vi anser det vore en fördel om det i delårsrapporten framgick vilka fonder som ingår i pensionsmedlen samt avkastningen på respektive fond jämfört med indexutvecklingen under året. Redovisning kan eventuellt ske i bilaga. 3.8 Finansieringsanalys Delårsrapporten innehåller en finansieringsanalys, vilken utmynnar i förändring av likvida medel. Jämförelsesiffror finns för motsvarande period Kommentar Finansieringsanalysen är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 3.9 Redovisning av delårsrapporten I syfte att redovisa en så aktuell rapport som möjligt bör landstingsstyrelsen snarast ta ställning till upprättad delårsrapport för att därefter förelägga den för fullmäktige Kommentar Delårsrapporten har behandlats av landstingsstyrelsen den 23 oktober 2006 och kommer att redovisas i landstingsfullmäktige den 13 november Personalredovisning Delårsrapporten innehåller en kortfattad personalredovisning. Här framgår bl a i diagramform fördelningen mellan tillsvidareanställd, visstidsanställd och timavlönad personal i procent för och Vidare finns statistik avseende sjukfrånvaron. Enligt statistiken har sjukfrånvaron minskat med 0,3% jämfört med föregående år. 12

13 Kommentar Vi anser att landstingets arbete med åtgärder för att rehabilitera långtidssjukskriven personal med fördel kan beskrivas i delårsrapporten. Eftersom ett av landstingets fem övergripande mål är att minst 75% av medarbetarna ska ha maximalt 10 dagars sjukfrånvaro anser vi att detta mål bör redovisas även i delårsrapporten. 13