Svartlå mer än bara en by

Transkript

1 Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för antalet barn på förskolan som har ökat från 9 barn år 2001 till 26 barn år Det är nästan en tredubbling på sex år Elevantal på förskolan i Svartlå Svartlå tillhör den tätortsnära glesbygden som har stora möjligheter att växa om nödvändig samhällsservice finns kvar. Vår bedömning är att den inflyttning vi har sett de senaste åren har goda förutsättningar att fortsätta. Fortfarande bor det många äldre personer i Svartlå vilket gör det troligt att det även framöver kommer att finnas tillgång till hus för de barnfamiljer som vill flytta hit. Även barnafödandet har stora förutsättningar att öka eftersom många av de hus som sålts nyligen har köpts av unga familjer med inga eller få barn. Men en förutsättning för att denna positiva trend skall kunna fortsätta är att skolan får vara kvar. Gärna med ett löfte som sträcker sig över flera år. Bevara skolan i Svartlå mer information på 1(7)

2 Företagande Svartlå är en bygd med mycket entreprenörsanda. Det visar sig inte minst i att det på 150 hushåll finns inte mindre än 33 företag i Svartlå. Vi ser också med stor spänning fram emot den satsning som är planerad i Storklinten och som förväntas ge upp till 30 helårsjobb och ytterligare ett antal säsongsanställda. Entreprenörsandan visar sig också i att Svartlå har en mycket aktiv byaförening som arbetar hårt för att göra Svartlå till en bra plats att bo på. Elevantal Skolan i Svartlå När vi räknar de barn som går i skolan idag och de yngre barn som bor i skolans upptagningsområde så kan vi se att det kommer att finnas mellan 30 och 35 elever så långt fram som det går att beräkna. Då har vi inte räknat den fortsatta inflyttning av barnfamiljer som vi förväntar oss om ett långsiktigt beslut fattas att skolan skall vara kvar. Pedagogik Det finns inga undersökningar som visar att pedagogiken eller den sociala fostran på något sätt skulle vara sämre i en så kallad byaskola. Skolverkets studie Stora och små grundskolor i ett likvärdighets- och regionalperspektiv (Skolverket 1996) jämför stora och små skolor. I den studien kunde man inte hitta några påtagliga skillnader i elevernas baskunskaper i jämförelsen stora/små skolor. Det finns både för- och nackdelar med den lilla skolan men man kan inte visa att någon skolstorlek är kvalitativt överlägsen. Liknande studier gjorda i USA, Sverige och Danmark pekar i samma riktning. Ekonomi Vi betvivlar starkt att en nedläggning skulle innebära någon ekonomisk besparing för kommunen som helhet. Men eftersom vi inte får tillgång till förvaltningens ekonomiska uträkningar så har vi ingen möjlighet att göra några egna detaljerade beräkningar. De besparingar vi kan se handlar om till kronor efter att de ökade kostnaderna för skolskjuts dragits bort. En sådan besparing äts upp om en enda barnfamilj flyttar från Svartlå till en annan kommun. Bevara skolan i Svartlå mer information på 2(7)

3 Arbetstillfällen Konsekvenser för bygden Skola, fritids och förskola sysselsätter idag 14 personer. Inte alla på heltid men det motsvarar ca 700 arbetstillfällen i en stad som Boden. Ungefär 80 % av personalen bor idag i Svartlå. På sikt är det troligt att en del av dessa kommer att lämna Svartlå när det inte längre finns arbetstillfälle för dem. Föräldrar Det finns en hel del familjer där båda föräldrarna jobbar i Svartlå. Många av dem med egna företag. För dem innebär en flytt av skolan till Bredåker eller Harads 6 8 mils pendling varje dag eftersom skolskjuts inte erbjuds om man har plats på fritids. Det skulle innebära en kostnad på kr i månaden och dessutom 2-3 arbetsdagar som försvinner till bilkörning varje månad. Det är mycket troligt att flera av dessa familjer kommer att lämna Svartlå efter en eventuell stängning av skolan. Det finns också föräldrar med skiftjobb som använder mor- och farföräldrar för att hämta och lämna barnen i skolan och på förskolan. Om förskolan flyttas till Bredåker är detta inte längre möjligt. De här barnen kommer då att behöva fritidsplats och i vissa fall även OB-plats. Socialt För en liten by som Svartlå går det nästan inte att överdriva den betydelse som skolan har för hela bygden. Skolan är så otroligt mycket mer än bara en skola. En gång i månaden ordnas välbesökt skolcafe. Årligen ordnas arrangemang som lucia och olika föreställningar. Gymnastikhallen används till så mycket mer än bara skolverksamhet, gymnastik, innebandy, dans och olika samlingar för boende i bygden är exempel på detta. Utflyttning Det finns föräldrar som är övertygade om att det inte är bra för barnen att åka buss eller bil till skolan. Vissa av dessa föräldrar sätter barnen först och stängs skolan i Svartlå så kommer de att flytta för sina barns bästas skull. Detta är inga tomma hot. Vi vet att det finns föräldrar som redan börjat undersöka möjligheterna att sälja sitt hus så snabbt som möjligt. De är oroade att det blir omöjligt att sälja efter ett nedläggningsbeslut. Det pratas redan om att det är viktigt att vara snabbt ute med sitt hus till försäljning. Förlusten av lanthandeln som är en trolig följd av ett nedläggningsbeslut och förlusten av arbetstillfällen på skolan bidrar till ytterligare utflyttning. Man är då inne i en ond spiral som kan resultera i en väldigt snabb tömning av Svartlå. Ett exempel på hur snabbt det kan gå är Sandträsk. Skolan i Sandträsk stängdes 1994, två år efter det tvingades affären stänga. År 1994 bodde det ca 90 personer, varav 20 barn, i byn. Sex år senare fanns bara 42 vuxna och 3 barn kvar. På sex år hade 50 % av innevånarna och 85 % av barnen lämnat Sandträsk. Hur många av dessa som även flyttat från Bodens kommunen vet vi inte. Bevara skolan i Svartlå mer information på 3(7)

4 Lanthandel Byns Lanthandel uppger själv i ett brev till barn och ungdomsförvaltningen att de är mycket oroade för vad en stängning av skolan skulle innebära för dem. De kämpar redan idag hårt för att få verksamheten att överleva. Affären levererar idag varor till både skolan, förskola och fritids. Dessutom förväntar de sig en minskning när den personal som finns på skolan idag börjar göra sina inköp på den nya arbetsorten. Företag Företagare i Svartlå har 30 % av sin marknad i Svartlå med omnejd. Den utflyttning som skulle bli följden av en stängning av skolan skulle allvarligt hota många av de företagens överlevnadsmöjlighet. Det finns också företagare som har valt att ha sina kontor i Svartlå och pendlar hit för att det finns fungerande skola och förskola. Vid en stängning av förskola och skola kommer de att flytta sina företag till orter med fungerande förskola och skola. Edefors Svartlåborna använder idag bland annat vårdcentral, apotek och högstadium i Harads. Den utflyttning som vi förväntar oss i Svartlå efter ett eventuellt nedläggningsbeslut kommer därför på sikta även att påverka förutsättningarna för samhällservice i Harads. Bevara skolan i Svartlå mer information på 4(7)

5 Beslutsunderlag Våra krav Vi kräver att en ordentlig utredning görs om vilka konsekvenser en nedläggning får för våra barn, Svartlå, Edefors och Bodens kommun före ett eventuellt beslut om nedläggning tas. I en sådan utredning skall bland annat nedanstående punkter undersökas och besvaras. Vi kräver också att få vara delaktiga i processen. Med delaktighet menar vi att vi skall få vara med i arbetet med undersökningen och i arbetet med att ta fram förslag. Att vi får yttra oss i efterhand till en utförd utredning och över ett färdigt förslag uppfyller inte vårt krav på delaktighet. Att utreda 1. Vilka ekonomiska konsekvenser får ett nedläggningsbeslut för förvaltningen, kommunen och samhället? En sådan analys skall åtminstone innehålla följande punkter: a) Vilka personalminskningar kan göras vid en nedläggning? b) Vilka besparingar kan göras på skolbygganden vid en nedläggning? c) Vilka andra besparingar kan göras vid en nedläggning? d) Hur stora blir kostnaderna för skolskjuts om skolan läggs ner? Den utredning som vi hittills sett om detta är inte komplett. Dessutom måste eventuella investeringsbehov för att få säkra hållplatser utredas. e) Skolbyggnadens värde i alternativ användning. Alternativt rivningskostnad. f) Måste personal sägas upp? Kommer i kommunen boende lärare att i så fall flytta till annan kommun? g) Hur många familjer kan tänkas flytta till en annan kommun på grund av ett nedläggningsbeslut? Och vad innebär det för kommunen? h) Vilka investeringar krävs i Harads respektive Södra Bredåker om förslaget genomförs? i) Hur påverkar minskad inflyttning och ökad inflyttning kommunen? Vad innebär det för skatteintäkter och skatteutjämningsbidrag? 2. Vilka andra möjligheter finns för att spara? a) Finns det möjlighet till besparing genom utökat samarbetet med skolorna i Harads och Bredåker? b) Kan man sänka kostanden för skolmåltider? Finns det möjligheter att leverera mat till andra kunder? Ex. äldreomsorgen. Kan maten köpas externt istället? c) Möjlighet att minska lokalkostnader genom samnyttjande av lokaler eller ideella insatser av föräldrar. Kan lokalerna ge intäkter sommartid som vandrarhem, lägerskola eller något annat? d) Möjlighet att minska driftkostnaderna. Tex. genom byte till annan uppvärmning. Idag används olja. e) Finns det insatser som föräldrar och andra bybor kan stå till tjänst med? 3. Vilka konsekvenser får det för barnen om man stänger skolan? a) Hur mycket längre restid får eleverna? b) Hur mycket längre dagar kommer en stängning att innebära för barnen? Och vad Bevara skolan i Svartlå mer information på 5(7)

6 innebär det för barnens möjlighet till fritidsaktiviteter? c) Vilka risker kommer skolskjuts att innebära? Kan kommunen garantera att inga barn skall behöva stå längs 97:an och vänta på bussen? d) Vilka möjligheter har skolgården i Södra Bredåker att ta emot barnen från Svartlå? e) Vad innebär förslaget för de barn som har så kallade tretimmarsplatser? f) Vad kommer en stängning av skolan att innebära för barnens tobak-, alkohol- och droganvändning? 4. Pedagogisk kvalitet och social miljö? a) Finns det skillnader i förutsättningar för undervisning i den gamla och den nya skolan? Har någon av skolorna unika resurser? Hur kan de värderas? b) Vilka pedagogiska vinster finns att få vid en större respektive mindre skola? c) Finns det någon särskild pedagogisk inriktning vid någon av skolorna? Hur kan det värderas? d) Vad anser personal, föräldrar och elever om respektive skolas pedagogiska kvalitet och social miljö? e) I vilken grad används utemiljön som en resurs i utbildningen? f) Används hembygden med dess specifika tillgångar och problem i undervisningen? I elevernas arbeten? g) Finns personer i bygden som kan tillföra undervisningen särskilda kvaliteter? 5. En ordentlig analys av befolknings- och elevutvecklingen. Det underlag som används av BUF idag är felaktigt. 6. Vilka möjligheter finns att öka antalet elever i Svartlå? En möjlighet kan vara att göra skolan till en profilskola inom Hälsa och Idrott vilket föreslagits av skolans verksamhetsstyrelse. 7. Kan kommunal friskola vara ett alternativ till att lägga ner skolan? 8. Vilken roll har skolan för utveckling av bygden idag? 9. Vilken roll spelar skolan för lokala företags möjligheter att rekrytera folk? 10. Vilka konsekvenser får det ökade antalet resor för miljön? 11. Vilken betydelse har skolan för annan samhällsservice som t.ex. lanthandel och tillgång till gymnastikhall? Flera av frågeställningarna är hämtade från Hur kan glesbygdskolor värderas? Av Jörgen Lithander och Joacim Möhlnhoff. Bevara skolan i Svartlå mer information på 6(7)

7 Se till helheten Slutligen kräver vi att frågan om en eventuell nedläggning av skola och förskola i Svartlå skall avgöras på en högre nivå än BUN. Vi vill att frågan lyfts till en nivå där man ser till helheten i stället för att bara ta hänsyn till kvadratmeter och pengar i ett snävt perspektiv. Ingemar Karlsson Ordförande i Svartlå Byaförening Jennie Segerberg Ordförande i Sandträsk Gransjö Byagemenskap Bevara skolan i Svartlå mer information på 7(7)