Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Transkript

1 Bilaga 4. Verksamhetsstyrelsens/Landsbygdsrådets remissyttrande på förslaget: Strukturella åtgärder anpassningar med hänsyn till elevförändringar Landsbygdsråd: Svartlå byaförening och Uppgiftslämnare: Ingemar Karlsson Sandträsk/Gransjö byagemenskap / Vårt yttrande gäller i första hand Svartlå skola och förskola. Den av BUF framtagna mallen för remissvar är svår att nyttja eftersom våra synpunkter i första hand handlar om glesbygdens förutsättningar att klara en nedläggning av skolan och förskolan i Svartlå. Vi tar oss därför friheten att under mallen i fritext framföra de synpunkter som vi anser att politikerna bör ta hänsyn till innan ett beslut tas som har så avgörande betydelse för en hel bygds överlevnad som en nedläggning av en byaskola. Förslagets styrkor ur ett kommunalt Förslagets styrkor ur ett lokalt perspektiv perspektiv Barn/elever Föräldrar Personal Om besparingarna på lokaler och personal används för att säkerställa I vår skola har vi inte några obehöriga lärare så vi kan inte se några styrkor att all lärarpersonal har rätt behörighet kommer det att påverka utbildningen på ett positivt sätt. Pedagogisk verksamhet Ekonomi En anpassning av lokalytor med hänsyn till, faktiskt, antal elever gör att pengar kan omfördelas från lokalhyror m.m. till andra förbättringar av utbildningen. Även personalkostnaderna sjunker viket ytterligare kan leda till förbättrad utbildning. (Men vi är övertygade om att det finns andra sätt att uppnå besparingar med mindre negativa konsekvenser för barn, föräldrar och glesbygd.) Hälsokonsekvens bedömning Övrigt

2 Förslagets svagheter Ur ett kommunalt perspektiv Barn/elever Vi tror inte att idén med att årskurs 6 skall gå med årskurs 7 till 9 är bra. Skillnaden i mognad är allt för stor mellan en 12-åring och en 15-åring. Den påverkan som 15-åringarna kan att ha på 12-åringarna är tyvärr allt för negativ. Inte minst gäller det risken för ett tidigareläggande av nyttjande av alkohol, droger och sexuella aktiviteter. Föräldrar Om föräldrarna tvingas flytta för att finna en praktisk lösning på arbete skola dagis situationen finns det mycket som talar för att flyttlassen går längre än till Boden. Bodens kommun kan därmed förlora medborgare. Personal Pedagogisk verksamhet Ekonomi Hälsokonsekvensbedömning Att minska kommunens anställda med 45 personer leder till ökad arbetslöshet vilket i sin tur leder till mer utgifter och minskade inkomster (skatt) för samhället. Vi ser en risk för att de pedagogiska målen blir svårare att uppnå i klasser med många elever. Se rubrikerna, föräldrar respektive personal ovan. Kommunen får tomma fastigheter som under överskådlig tid kommer att generera kostnader i olika former Förslagets svagheter Ur ett lokalt perspektiv Barnen i förskola och skola lever i dag i en trygg och van miljö. Kommunens förslag kommer att leda till ett flertal flytt mellan olika skolor under hela dagis och skoltiden. Detta kommer att leda till en otrygg miljö för barn/elever. Dessutom blir det många timmar i veckan som barnen får tillbringa i bil eller buss från ett års ålder och uppåt. Ökade kostnader för skjuts till och hämtning på dagis och fritids. Det kan röra sig om kronor/månad för de värst drabbade föräldrarna. Ökat tidsåtgång för skjuts till och hämtning på dagis och fritids. Ett stort antal föräldrar har köpt hus och bosatt sig I Svartlå med omnejd därför att det finns dagis, skola och affär. En nedläggning leder därför till att många kommer att flytta från bygden och att färre flyttar in. Detta leder till att affärens omsättning kommer att minska ytterligare och därmed läggs även den ned. Effekten av detta blir att Svartlå med omnejd blir en bygd som avfolkas i mycket rask takt. 80% av personalen på förskolan och skolan bor i Svartlå. För dem innebär en flytt att de måste börja pendla med ökade kostnader och tidsåtgång som följd. På sikt innebär även detta en ökad utflyttning och en minskad inflyttning. Vi kan inte se att en nedläggning av förskola och skola kan ge några pedagogiska fördelar. Ett ökat bussåkande till nya skolor och miljöer kommer däremot att leda till ökad otrygghet som med stor sannolikhet påverkar barnens förmåga att tillgodogöra sig utbildningen Vi vill inte att våra barn flyttas till Bredåker därför att vi tycker att utemiljön vid skolan är undermålig. Om något av kommunens förslag genomförs kommer barnen att åka bil eller buss till/från skolan i stället för att gå och arbetsdagarna blir längre för barnen. Detta kommer att leda till att barnens fysiska aktiviteter minskar, promenaden till/från skolan ersätts med skjuts och tröttheten gör att intresset för fysiska aktiviteter minskar.

3 Övrigt Kommunen har i sin strategiska plan sagt att medborgare i glesbygd skall ha rätt till liknande servicenivå som medborgare i tätort. Genom att lägga ned en skola som i dag fungerar som samlingslokal, idrottslokal m.m. visar man att man inte lever upp till sin egen strategiska plan. Den satsning som sker i Storklinten påverkas negativt om skola, förskola och affär försvinner. Den positiva inflyttning som finns i dag kommer att vända till utflyttning. Hela Sverige skall leva säger man och då menar man även glesbygden och om kommunen beslutar om nedläggning av skola och förskola i Svartlå kommer det att leda till att Hela Sverige INTE skall leva. Att lägga ned en skola i ett glesbygdsområde är så mycket mer än att bara lägga ned en skola, man lägger ned ett helt samhälle. Vi har förståelse för att BUF och givetvis även BUN måste anpassa lokalerna med hänsyn till minskat elevunderlag. Med hänsyn till konsekvenserna hävdar vi dock att frågan i detta fall måste lyftas till kommunfullmäktige och kommunstyrelse så att en helhetslösning kan komma till stånd. Inget av kommunens förslag leder till att skolorna i Bredåker eller Harads kommer i närheten av målet som är m 2. Vi anser därför att hela förslaget bör förkastas och att ett nytt förslag utarbetas i samråd med föräldrar, personal, elever och boende i de berörda områdena. Här nedan följer nu en uppräkning av saker som vi vill att du som politiker tar hänsyn till innan du röstar för en nedläggning av Svartlå skola: Elevantalet minskar inte Det går idag 30 barn på skolan i Svartlå och 20 på förskolan. Om vi räknar de barn som bor i Svartlå idag så kommer det de närmsta åren att gå mellan 30 och 36 barn på skolan: 2006/07 32 stycken 2007/08 34 stycken 2008/09 35 stycken 2009/10 36 stycken 2010/11 31 stycken 2011/12 33 stycken Antalet barn på förskolan går ju inte att räkna på samma sätt eftersom vi inte vet hur många som kommer att födas. Men vi vet att det finns sex barn som sökt plats på förskolan så efter jul kommer det att vara 26 barn på förskolan.

4 Svartlå avfolkas inte Det har de senaste åren flyttat in flera barnfamiljer till Svartlå. Det syns om inte annat på att det efter jul kommer att finnas 26 barn på förskolan. Så många barn har det inte funnits på förskolan i Svartlå på många år. Kommunen sparar inget på att lägga ner skolan Driftkostnaderna för skolbyggnaden i Svartlå är Denna kostnad delas av skolan och förskolan. Av detta är räntor och amorteringar och resten uppvärmning och underhåll. Om ni inte tror att skolbyggnaden i Svartlå går att sälja för 4 miljoner så finns det ingen möjlighet för kommunen som helhet att spara in kostnaden för räntor och amorteringar. Kvar finns då för förskola och skola. Förskolan kommer dock att kosta pengar oavsett vilken lösning man väljer, låt oss anta att kostnaden blir minst Om man tittar på personalsidan så skulle Svartlå med de nyckeltal som används av kommunen för stora skolor ha 1,9 tjänster för 1:an, till 6:an. Svartlå har idag 2,4 tjänster för 1:an till 6:an. Egentligen har en liten skola (med mindre än 40 elever) rätt till en extra tjänst. Men denna extra tjänst används alltså bara till hälften i Svartlå idag. Men om vi ändå räknar med en tjänst så skulle det innebära ungefär i besparing Sammanlagt betyder att man kan göra en besparing på ca men om man sen tar hänsyn till ökade kostnader för skolskjutsar med så blir den totala besparingen inte mer än Om skolan blir kvar och man byter från olja till ett mer ekonomiskt uppvärmningssystem kan man spara viket är ungefär samma besparing som man når om lägger ned förskola och skola. Lägger man sen till att en familj med två barn och två vuxna är värda för kommunen (enligt ekonomichef Thomas Pelikää) och lägger man sen till de kostnader för miljön och föräldrarna som allt bil/bussåkande innebär om förslaget genomförs så är det inte svårt att inse att för kommunen som helhet vore det en mycket dålig affär att stänga skolan i Svartlå.

5 Pedagogiken är inte hotad I Svartlå skola använder man en egenutvecklad pedagogik kallad Svartlåmodellen. Denna pedagogik har visat sig fungera mycket bra. Och i alliansens eget samarbetsavtal så står det just att alternativa pedagogiker skall uppmuntras. I Svartlå har man dessutom ett mycket väl fungerande samarbete mellan inte bara de olika årskurserna utan även mellan sexårsverksamhet och skolan och mellan förskolan och sexårsverksamheten. I det här ämnet har vi inga siffror som visar att pedagogiken är minst lika bra i Svartlå som på större skolor men vi är övertygad om att det är så. Och vi har inte sett några siffror som tyder på att pedagogiken skulle vara sämre på skolor med elever än på stora skolor. Skäl att inte lägga ner skolan Barnen Det är en stor trygghet för barn i den här åldern att ha nära till skolan. Skolan i Svartlå är idag en otroligt bra skola med en fantastisk gemenskap mellan barn i alla årskurserna. Om man har varit på skolan och sett hur de äldre barnen hjälper de yngre så inser man att skolan i Svartlå är bra för barnen. Svartlå Skolan är nödvändig för att det skall fortsätta att flytta hit barnfamiljer. Inflyttningen av barnfamiljer har hittills skett trots att man årligen kan läsa i tidningen att skolan i Svartlå är hotad. Med ett tydligt löfte från er politiker att skolan inte skall läggas ner så länge elevantalet inte minskar så tror vi att inflyttningen av barnfamiljer skulle kunna öka ytterligare. Skola och förskola ger dessutom 14 arbetstillfällen, varav vissa är deltid, och det är mycket i en liten by som Svartlå. Om man jämför folkmängden i Bodens stad med folkmängden i Svartlå med omnejd skulle man kunna påstå att 14 arbetstillfällen i Svartlå motsvarar ca 700 arbetstillfällen i Boden stad. Hur mycket skulle kommunledningen satsa på att säkra 700 arbetstillfällen i Bodens stad och hur mycket är man beredd att satsa på 14 arbetstillfällen i Svartlå med omnejd. Skolan betyder mycket för folk som bor i Svartlå. En gång i månaden ordnas välbesökt skolcafe, årligen ordnas arrangemang som lucia och olika föreställningar. Gymnastikhallen används till ofta till mer än bara skolverksamhet, gymnastik, innebandy, dans och olika samlingar av boende i bygden är några exempel. Den satsning på Storklinten som just nu befinner sig i sin linda kan mycket väl leda till ett stort antal arbetstillfällen. I dag har vi hört att om man lyckas effektuera planerna kan det ge 30 helårsjobb och ytterligare ett antal säsongsjobb. En sådan utveckling kan leda till ytterligare ökad inflyttning och därmed ökat behov av skola och förskola. Varför då lägga ned skolan nu?

6 Lokala företagare har ca 30% av sin marknad i Svartlå med omnejd. En utflyttning som blir följden av en skolnedläggning skulle då äventyra företagens överlevnadsmöjligheter. Även för vår lanthandel skulle en nedläggning av skola och förskola leda till en omöjlig situation. Affären kommer inte att överleva en skolnedläggning. Det finns också företagare som har valt att ha sina kontor i Svartlå och pendla hit för att det finns fungerande skola och förskola. Vid en stängning av förskola och skola är det troligt att de flyttar sina företag från Svartlå och därmed tar barnen med till orter med fungerande skola och förskola. Edeforsområdet Mindre barnfamiljer i Svartlå blir på sikt även ett hot mot högstadiet i Harads. Det pratas mycket om en levande landsbyggd. Svartlå är idag en levande landsbyggd. Kommunen kan inte tvinga folk att bo på landsbygden men när det finns folk som vill bo här så anser vi att det är kommunens skyldighet att skapa förutsättningar så att det är möjligt. Under 2007 kommer en utredning att genomföras avseende Edeforsbygdens framtida utveckingsmöjliheter. I en sådan utredning måste man se till helheten. Skolorna tillhör den helheten och det vore därför mycket olyckligt om man går händelserna i förväg och fattar beslut utan att se till helheten. Vänta med skolbesluten till dess att utredningen kan ta hänsyn till områdets behov. Avslutningsvis vill vi påpeka att vi tycker att frågan om nedläggning av skola och förskola i Svartlå bör avgöras av andra än BUN. Vår förhoppning är att frågan lyfts en nivå och att man ser till helheten i stället för att bara ta hänsyn till kvadratmeter och pengar Vänligen e-posta Verksamhetsstyrelsens synpunkter till agnetha.stenlund@edu.boden.se senast fredag den 24 november kl