Konsekvensanalys - anpassningar med hänsyn till elevförändringar

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Referens Handläggare, telefon Agnetha Stenlund Ert datum Er referens Konsekvensanalys - anpassningar med hänsyn till elevförändringar Remissinstansernas yttranden Remissinstanser är verksamhetsstyrelser och Bodens Landsbygdsråd. Sjutton verksamhetsstyrelser har inkommit med yttranden; Unbyn och Mumindalens förskola, Junibacken och Kyrkkläppens förskola, Bredåker, Tallboskolan, Gärdes och Torpgärdans ro, Sveaområdet, Harads skola, Hampis- Trångfors, Centralskolan, Fagernäs skola, Fagernäs förskola, Svartbjörnsbyns skola, Prästholmen, Heden och Vittjärv, Sandenskolan, Sävast och Skogså. Det har inte inkommit några yttranden från Korpenskolan och Älvskolan. Kommunfullmäktige beslutade att utse Bodens Landsbygdsråd till remissorgan i kommunala frågor som rör landsbygden. Förutom Landsbygdsrådets yttrande har det inkommit fyra yttranden från byautvecklingsgrupper; Svartbjörnsbyns byautvecklingsförening, Unbyns byautvecklingsgrupp, Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap och Vittjärvs landsbygdsråd. Rapporten sammanfattar övergripande inkomna synpunkter från samtliga remissinstanser, vilket innebär att den redovisar synpunkter ur fler än ett perspektiv. Rapporten avslutas med förvaltningens analys. Övriga yttranden Det har inkommit tjugotre yttranden från kommunmedborgare. Underlag för beslut Barn och utbildningsnämnden har förutom den sammanfattande redovisning Konsekvensanalys anpassningar med hänsyn till elevförändringar även delgetts alla inkomna remissyttranden i sin helhet. Allmänna synpunkter Det finns en förståelse för att åtgärder behöver vidtas för att möta ett vikande elevantal och att det påverkar skolans verksamhet. Trots det så visar yttrandena Postadress Boden Telefon vx. med direktval Telefax E-post Postgiro agnetha.stenlund@edu.boden.se kommunen@boden.se Bankgiro

2 stor oro över föreslagna förändringar med den skillnaden att man ställer sig mer positiv till förändringar i förskolan än i grundskolan. Överlag uttrycker remissinstanserna att remisstiden varit för kort. Man skulle velat ha fler förslag att ta ställning till. Man efterlyser ett bättre och tydligare underlag med djupare konsekvensanalyser att ta ställning till innan beslut fattas. Tidsperspektivet 2010 anses för kort. Verksamhetsstyrelsernas åsikter ur ett kommunalt perspektiv skiljer sig i stort inte så mycket åt från varandra. Det framkommer både negativa och positiva synpunkter på förslaget om vad det kan innebära för kommunen som helhet. Åsikter ur ett lokalt perspektiv berör naturligtvis den specifika skolan med tanke på områdets förutsättningar, skolans behov samt vilka möjliga och tänkbara effekter som föreslagen förändring skulle kunna ge. Landsbygdsrådets och byautvecklingsgruppernas åsikter ser förutom till sin egen skolas verksamhet även till vad förslaget innebär för bygdens överlevnad. Utifrån remissyttranden kan man se likartad oro inom bl.a. följande områden; - Flytten av år 6 till högstadieskolor - Mottagandet av år 6 i högstadieskolor - Elevens utemiljö - Elevens och personalens arbetsmiljö - Skolskjutsar, skolvägar och trafikmiljö - Bygdens överlevnad - Ekonomiska vinster - Verksamhetens kvalité Övergripande synpunkter från landsbygdsråd och byautvecklingsgrupper Bodens Landsbygdsråd vill att förslaget återremissas för en ny remissvända, eftersom tidsramen för yttrande varit för kort samt att det saknas underlag i utredningsförslaget. Remisstiden ska vara minst 3 veckor och omfatta fler remissinstanser då de anser att frågan berör alla kommunens medborgare. Svartbjörnsbyns byautvecklingsförening vill att politiker avslår förslaget om nedläggning av byns skola år Byautvecklingsgruppen i Unbyn menar att åtgärder behöver vidtas med tanke på vikande barnkullar och att skolan måste anpassas därefter. Förslag på lösningar måste tas fram och ser gärna en samverkan med Avan. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap säger att nedläggning av en byaskola har avgörande betydelse för en hel bygds överlevnad varför hänsyn bör tas till detta innan beslut fattas. 2

3 Landsbygdsrådet Vittjärvs skola säger att det nämns inga fördelar avseende kvalitetsutvecklingen utan mycket handlar om ekonomi. Det man efterlyser är tydliga ekonomiska konsekvenser som underlag till beslut. Barn/elever - styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv för barn/elever anser många att 16 platser per förskoleavdelning ger en lugnare miljö, mer tid för det enskilda barnet och en bättre arbetsmiljö för personalen. Angående organisationsförslaget skolor år 6-9 ser man fördelar av att få samlad lärarkompetens, elevens möjlighet och tillgång till speciallokaler ex musik, hemkunskap, bild osv. Det kan även bli ett mjukare klimat på skolorna. Förslagets svagheter är barnets osäkra skolväg med farliga bussbyten och trafikerade vägar att korsa. Oro finns över att barnen fortare får bli vuxen då de går år 6 i en högstadieskola. En annan synpunkt är att fler barn kommer att behöva fritidsplats. Man anser att barnets arbetsmiljö försämras genom omflyttningar, stora klasser, hårdare klimat och ovisshet inför hösten. Ur ett lokalt perspektiv ser man positivt på färre barn per förskoleavdelning, tillskapandet av nya förskoleavdelningar, elevens möjlighet till integrering och mångkulturella möten, ett mjukare klimat på högstadieskolorna vid flytt av år 6, mer plats för elever i skolor år F-5, fler nya klasskamrater samt större möjlighet att samla ihop elever innan år 7 för att uppnå målet godkänt. Det ses positivt på en kvälls och nattöppen förskola. Byaskolorna ser fördelar av att skolan blir kvar genom den närhet som skolan skapar för trygga och självständiga barn, goda uppväxtvillkor, lugn miljö, känslan av tillhörighet och omsorg om sin skola. Skolor som har ett lågt elevantal ser positivt på att få fler elever. Till förslagets svagheter hör att klasser tidigt splittras. Man är orolig över att miljön på högstadiet inte är anpassat för 12-åringar med syfte på stora elevgrupper, risk för mobbing, utanförskap och dålig utemiljö. Man befarar att matsituationen försämras då fler barn ska äta i tätare intervaller vilket ökar stressen för eleverna. Föreslagna förändringar kan ge elever långa skoldagar genom lång restid. Skolvägen anses osäker med tungt trafik och riskfyllda av och påstigningar. Funderingar finns om skolans lokaler kan inrymma nya förskoleavdelningar och att utemiljö inte är anpassad för små barn. Landsbygdsrådet vill ha en ny resmissvända samt att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur förslaget påverkar den fysiska och psykiska arbetsmiljön för barn. Byautvecklingsgruppen i Unbyn säger att det är brist på förskoleplatser. Man menar att om de rätta förutsättningarna finns kommer inflyttning till byn ske vilket påverkar elevantalet i skolan. 3

4 Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap tror inte på idén med att år 6 går med år 7-9 eftersom skillnaden i barnens mognad är stor. Landsbygdsrådet Vittjärvs skola anser att en sammanslagning av klasser skapar en sämre arbetsmiljö och större otrygghet. Den fysiska miljön och det sociala klimatet på högstadieskolarna är inte anpassade för åringar. Föräldrar styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv ses det positivt på möjligheten till Obbarnsomsorg på kvällar och helger. Förskolor med 16-platsavdelningar medför att personal får mer tid för barnen. Under förutsättning att miljön anpassas och lärare finns för blivande år 6-elever är man positiv till förslaget. Nackdelen är att kontakten föräldrar, lärare och personal emellan försämras vilket påverkar samverkan, insyn och delaktighet mellan hem och skola. Ökad avfolkning från byarna sker. Vid val av bostad letar föräldrar efter närhet till förskola, fritids och skola. Ur ett lokalt perspektiv ses ökad gemenskap elever emellan, mindre risk för utanförskap, trygghet genom närhet till syskon, goda förutsättningar för föräldranätverk och en möjlighet att se en helhet av barnet. Till nackdelar hör att föräldrar får längre väg att hämta och lämna sina barn vilket gör att närheten till skolan går förlorad och att elevens skoldagen förlängs. Påföljden kan bli att föräldrar väljer andra skolor. Förslaget försvårar för föräldrar att aktivt delta och påverka arbetet i skolan. Synpunkt finns att det är viktigt med förskoleplatser i byar då det annars kan hämma inflyttningen. Landsbygdsrådet vill, efter ny remissvända, att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur inriktningen mot större skolenheter ger föräldrar möjlighet att påverka utbildningen för sitt barn. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap säger att tidsåtgången och kostnaderna ökar för föräldrar som måste skjutsa sina barn till och från förskola/fritidshem. Landsbygdsrådet Vittjärvs skola anser att förslaget har stor betydelse för föräldrar och att det får negativa konsekvenser för kommunen eftersom man saknar information och delaktighet vilket lamslår debatten. Personal styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv anser flera att det är bra att lokalytorna minskas i stället för på antalet personal, att det blir mer tid för barnen och att verksamheten har utbildad pedagogisk personal. 4

5 Man ser problem med personalomflyttningar och splittrade arbetslag och ställer frågan om lärare kommer att följa med år 5 till år 6 på högstadiet. Vidare anser man att frågan om pedagogisk personal, barnskötare och elevassistenter i verksamheten berör många. Ur ett lokalt perspektiv för personal menar man att det finns vinster med samarbete pedagoger/personal emellan då det leder till kunskapsöverföring, breddar kompetensen arbetslag emellan, ger samordnings- och utbytesmöjligheter samt motverkar ensamarbete. Resultatet blir en tryggare arbetsmiljö för såväl personal som för barn/elever. Förslagets svagheter är att fungerande arbetslag splittras med stor oro och ökad stress som följd. Dessutom ökar personalens planeringsbehov när klasser slås samman. En annan fråga är om förskolans kökspersonal blir kvar, hur måltiderna ska lösas för de förskoleavdelningar som finns i skolan samt om personal får fler arbetsuppgifter. Efter ny remissvända vill Landsbygdsrådet att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur förslaget påverkar den fysiska och psykiska arbetsmiljön för personal. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap menar att en minskning av kommunens anställda med 45 personer leder till arbetslöshet, ökade utgifter och minskade inkomster för samhället. Landsbygdsrådet Vittjärv skola säger att personalen är barnens trygghet. Om personal försvinner försämras barnens möjligheten till utbildning och positiv utveckling. Dessutom finns risken att samverkan pedagoger emellan försvinner. Pedagogisk verksamhet styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv är det bra att mer tid ges för barnen och den pedagogiska verksamheten. Fler pedagogiskt utbildad personal anses som kvalitetshöjning. Förslaget underlättar kunskapsöverföring mellan årskurserna samt möjlighet till ämnesundervisning i anpassade lokaler med utbildad personal. Färre antal skolor ger större möjlighet till likvärdig utbildning i kommunen. Svagheter är att klasserna kan bli för stora med sämre pedagogisk verksamhet som reslutat och mindre tid för det enskilda barnet. Man efterlyser resurser, anpassat material och en bra miljö, såväl fysisk som bra planerad, för år 6-9- skolor. Önskan om en F-9-skola finns. Ur ett lokalt perspektiv ser man fördelar med större enheter genom den möjlighet som ges för kunskapsöverföring, variation i undervisning, elevers möjlighet finna jämbördiga samarbetspartner, tillgång till olika lärstilar och anpassade lektionssalar. Studiebesök kan genomföras i mindre grupper. Personal kan samordna öppning och stängning av förskola och fritidshem. Dessutom 5

6 underlättas samarbetet genom tillgången på fler kolleger med samma yrkeskompetens. Förslaget försvårar och förhindrar pågående samarbete, projekt och gemensamma aktiviteter inom skolan. Skolans särprägel och kännetecken, seder och traditioner går förlorade. Många frågor handlar om hur den pedagogiska verksamheten och fritidsverksamheten ska organiseras och om barnen kommer att rymmas då det blir fler barn i skolorna. Farhågor finns att barn i år 6 inte vågar leka på rasterna. Efter ny remissvända vill Landsbygdsrådet att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur inriktningen mot större skolenheter påverkar utbildningskvalitén. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap menar att det blir svårare att uppnå skolans pedagogiska mål med många elever i klassen. Landsbygdsrådet Vittjärvs skola säger att stora klasser ger sämre pedagogik. Möjligheten att hinna med alla barn minskar. Sammanslagning medför försämrad fritidsverksamhet utifrån fysik miljö och pedagogisk verksamhet. Ekonomi styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv ser man vinster med samordning av busstransporter samt minskade kostnader för lokaler och drift. Många funderingar finns om förslaget genererar några besparingar med tanke på de åtgärder som behöver genomföras av lokaler, utemiljöer, busstransporter, säkra skolvägar, osv. Man ställer sig frågande till hur långsiktigt förslaget är, hur man har planerat för skolan framöver samt vad förändringen kommer kosta samhället i form av psykisk och fysiks ohälsa. Man undrar över vad som kommer att hända med de tomma skolorna? Ur ett lokalt perspektiv ser man att skolor som får utökat elevantal blir kvar. Förutom att det genererar mer resurser så blir området attraktivare och gagnar inflyttning till kommunen. Man ser vinster med samordning av förskolekök då köken tillgodoser flera avdelningar. Problematiken med ökade transporter av barn lyfts fram där det förutom kostnaden även inverkar negativt på miljön. En stängning av skolor i byarna kan ge negativa effekter som nedläggning av bygdens bibliotek, gymnastikhall, badhus samt påverka fastighetspriserna i framtiden. Efter ny remissvända vill Landsbygdsrådet att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur skolans upptagningsområde påverkas omedelbart, på 5 år och på 10 år. I analysen skall redovisning ske av den ekonomiska påverkan, befolkningstillväxten och en bedömning av hur 6

7 utvecklingen kan bli i berört område. Den ska även omfatta påverkan på den sociala miljön hos barn, föräldrar och andra boenden som berörs av förslaget. Analysen bör utföras av en oberoende statsvetare som inte har koppling till kommunen. Med syftet att föra fram ett alternativt förslag till kostnadsbesparingar vill byautvecklingsgruppen i Unbyn att man utreder möjligheter till samverkan med Avans skola. Två skolors gemensamma elevunderlag möjliggör samnyttjande av lokaler och lärarresurser. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap ser, med hänsyn till faktiskt elevantal, att en anpassning av lokalytor och sjunkande personalkostnader möjliggör att pengar kan omfördelas till förbättringar av utbildningen. Landsbygdsrådet Vittjärvs skola säger att förslaget handlar mycket om ekonomi samt att det inte finns någon förklaring till vad omorganisationen medför av renoverings- och tillbyggnadskostnader. Hälsokonsekvensbedömning styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv tycker man att arbetsmiljön blir bättre för barn och personal med mindre antal barn i grupperna. Dock finns det fördelar med större elevgrupper eftersom det ger eleverna möjlighet att delta vid fler aktiviteter vilket gynnar dem psykiskt, socialt och fysiskt. Överlag är man mycket orolig över hur det ska bli när år 6 går till högstadieskolorna. Man befarar att barnen blir otrygga och att det behövs fler insatser för att motverka mobbing. En dålig utemiljön resulterar i mindre naturlig fysisk aktivitet. Äldre elever utgör dåliga förebilder och 12-åringar kan falla för grupptryck. Det kan leda till tidigare debut med alkohol, tobak och sex. Matsituationen i matsalarna försämras. Godisätandet ökar. Ur ett lokalt perspektiv tycker man att det är bra med närhet till förskola och skola genom att barn och vuxna kan promenera dit. Mindre grupper ger gladare, piggare och tryggare barn genom att miljön är lugnare. Åsikt finns att den trygga småskaliga miljön i byn, med stor social kontroll, byts ut mot allt vad det innebär med större risker ex. mobbing och anonymitet. Föräldrar har valt att bosätta sig på landsbygden med syftet att skapa goda uppväxtvillkor för barnen. Viktigt är att lokalerna anpassas för att skapa en god inomhusmiljö med bra ventilation, tillräckligt med kapprum, dimensionerat städ och torkmöjligheter för barnens kläder. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap vill inte flytta barnen till Bredåkers skola på grund av undermålig utemiljö. Barnens långa restider minskar möjligheten till fysiska aktiviteter eftersom de enligt förslaget måste åker bil/buss till skolan. 7

8 Landsbygdsrådet Vittjärvs skola säger att förslaget saknar underlag för en riskanalys, vilket ska genomföras vid organisatoriska förändringar. Otryggheten för barnen ökar. Risken att utveckla ett negativt socialt beteende ökar då år 6 vistas i miljö med äldre ungdomar. Övrigt styrkor och svagheter Ur ett kommunalt perspektiv ser man positivt på att kommunen har en gemensam skola som omfattar förskola år 9, genom att alla barn/elever kan följas genom hela förskole- och grundskoletiden. Man tycker det är bra att det finns dagbarnvårdare som ett komplement till förskolan. Det är bra att det sparas på lokaler och inte på personal. Man anser att det saknas en helhetslösning. Förslaget berör skolor där barnunderlaget inte sviktar. Det är olyckligt om asylverksamheten i Tallboskolan splittras med tanke på att syskonen tar hand om varandra. En försvagning/nedläggning av skolor påverkar utflyttning och inflyttning. Risk finns att föräldrar väljer friskola med konsekvensen minskat elevunderlaget i den kommunal skolan. Ur ett lokalt perspektiv vill man ha en skola som omfattar förskola - år 9 i Heden för att undvika att skicka år 6 till stan. Förslag finns att skolan i Svartbjörnsbyn kan ta emot barn från Skogså och Björkelund. Det är även viktigt att säkra utemiljön för de förskolebarn som har sin verksamhet i skolan och så måste mattransporterna lösas. Man har svårt finna något positivt med förslaget när det är så många frågetecken gällande förslagets effekter. Synpunkt finns att föreslagen förändring inverkar negativt på det lokala föreningslivet. En implementeringstid på minst 4 år behövs för att förändra nuvarande högstadiekultur. Prat om nedläggning ger barnen en negativ bild av att bo på landsbygden. Efter ny remissvända vill Landsbygdsrådet att en konsekvensanalys bifogas utredningsförslaget där det framgår hur miljön kommer att påverkas på grund av mycket mer resande och transporter. Byautvecklingsgruppen i Unbyn säger att en grundförutsättning för att bygden ska vara inflyttningsort är att grundläggande samhällsfunktioner finns och fungerar bra vilket innebär att skolan är viktig. Svartlå byaförening och Sandträsk/Gransjö byagemenskap hänvisar till kommunens strategiska plan som säger att medborgare i glesbygd skall ha rätt till liknande servicenivå som medborgare i tätort. Landsbygdsrådet Vittjärvs skola menar att förslaget saknar tydliga ekonomiska konsekvenser och har brister utifrån den strategiska planens viljeinriktning och målsättning. En helhetslösning saknas. Man vill veta varför en fungerande 8

9 verksamhet ska avvecklas, smådriftens fördelar samt skolans betydelse i Norra Regionen. Barns synpunkter på förslagets styrkor och svagheter Utifrån perspektivet styrkor tycker barn i Svartlå att det är bra att det finns många barn och att man får god bussvana. Barn i Skogså säger att det blir kul att åka till Sanden men att de inte vill att skolan läggs ner. Elever i Heden tycker det blir kul med större skolgård, idrottshall och att träffa andra elever. Utifrån perspektivet svagheter tycker barn i Svartlå att de får längre skoldag och skolväg vilket medför ett sämre resultat i skolan. De säger att om byn stängs ner så stängs skolan. Barn i Skogså tycker det är tråkigt och ser inte att någon tjänar på att skolan läggs ner. Nedläggningen kommer förutom Skogså även drabba övriga 12 byar som kommer att dö ut. Elever i Heden är oroliga inför en flytt då tryggheten i dagens grupper försvinner. De vill vara kvar i Heden och kunna leka ute på rasterna utan att någon tycker de är barnsliga. 9

10 Förvaltningens analys Inkomna remissvar är generellt mycket positiva till den planerade minskningen av barngrupperna i förskolan. Satsningen på 16 platsavdelningar inom förskolan är en tydlig kvalitetssatsning som finansieras med riktade statsbidrag och med den pågående elevminskning inom grundskolan. Det finns även en förståelse för det minskade elevantalet inom grundskolan, men många remissinstanser ifrågasätter processen och det förslag som förvaltningen lämnat. Det är främst de som är direkt berörda av föreslagna skolnedläggningar som ifrågasätter förvaltningens förslag. När det gäller förslaget att omstrukturera nuvarande år 7-9 skolenheter till år 6-9 skolenheter så visar remissvaren tydligt att många föräldrar är mycket negativt inställd till detta. Denna oro måste tas på största allvar i den fortsatta processen. Den bedömning som förvaltningen gör är att oron främst handlar om både den fysiska och den psykosociala skolmiljön på nuvarande år 7-9 enheter, vilket gör att många föräldrar inte vill flytta sina år 6 elever till nuvarande högstadieskolor. Skolmiljön är en viktig del av barns utveckling och lärande. Skolan är i vårt moderna samhälle endast en aktör vad gäller påverkan och inflytande över barns tankar och värderingar. Förvaltningen anser att insatser för att förbättra både inne och utemiljön vid de kommande 6-9 enheterna Sandenskolan och Korpenskolan bör vidtas och särskilt prioriteras inför genomförandet av förslaget. Förvaltningen anser att pedagogiska överbryggnings projekt bör tillsätts för att skapa trygghet för eleverna vid överflyttningen från nuvarande skola till de föreslagna år 6-9 enheterna. Pedagogiska motiv för år 6-9 skolenheter Den svenska skolan står sig fortfarande bra i en internationell jämförelse. Vi har dock tappat den ledande position vi tidigare haft, vilket föranlett tidigare och nuvarande regering att skärpa kraven på resultat och kvalitetsutveckling inom kunskapsområdet. Lokalt i Boden kan detta avläsas i våra lokala styrdokument barn- och utbildningsförvaltningens verksamhetsplan. Boden har en bra skola, vi ligger bra till i nationella mätningar men har ambitionen att bli ännu bättre. Skolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget, alla elever ska nå alla mål i alla ämnen. Skolverket är kritisk mot att det är uppnåendemålen och inte strävansmålen i kursplanerna som styr den svenska skolan. Detta innebär att kraven på eleverna kan vara för lågt ställda och en av anledningarna till att det finns elever som ej klarar de nationella proven i år 5. Många lärare uttalar också att år 6 används till att reparera brister i måluppfyllelsen hos eleverna. I stället för att redan då börja sikta mot strävansmålen i år 9 som ligger till grund för slutbetygen från grundskolan. Vi vet också att när man byter skola, oavsett vilket skolår det är, så blir det en ny miljö och i de flesta fall nya grupperingar som ska arbetas ihop. Kan vi 10

11 tidigarelägga detta kommer mer tid ges till kunskapsinhämtning och lärande vilket kommer gynna våra ungdomar inför deras gymnasie- och yrkesval i framtiden Följande uppdrag har påverkat förslaget till F-5 och 6-9 skolor i kommunen generella kartläggningar av kunskapsnivåer i de tidigare åren direktiv om betyg i år 6 (förslag) krav på lärares behörighet inom alla ämnen krav på förbättrade resultat vad gäller kunskaper och färdigheter uppnå målen för undervisningen i år 5 och inte under år 6 För elever år 6 kan följande förbättringar förväntas ökad tillgång till inom ämnesområdet utbildad personal ökad tillgång till inom ämnesområdet anpassade lokaler tex. kemi/fysik/biologi ökade förutsättningar för likvärdig bedömning vid betygsättning förbättrade resultat och måluppfyllelse och därmed bättre förutsättningar för fortsatta studier och arbeten Förslaget för år 6 ska endast ses som en del av många åtgärder för att förbättra mål och resultat i kommunen. Att tillskapa F-5 skolor kan också bidra till en lugnare miljö för de yngre barnen, ofta är det så att elever i år 6 är flygfärdiga och behöver byta skolmiljö. I några remissvar framställs elever år 7-9 på ett mycket generaliserande sätt, vilket enligt vår uppfattning inte stämmer överens med verkligheten. Däremot kan elever år 6 bidra till att ett mjukare klimat och ett förändrat pedagogiskt arbetssätt som även kan gynna de äldre eleverna i grundskolan. En förflyttning av år 6 skulle innebär att spetskompetens på ämnen som musik, idrott, språkval, bild och hemkunskap kan tillföras elever redan i år 6. Det är ett faktum att underhållet i våra skolor av ekonomiska skäl är eftersatt. Genom att minska lokalbeståndet skapas förutsättningar för att på ett bättre sätt ta hand om och utveckla kvarvarande skollokaler. Regeringen ger signaler att betyg ska sättas från år 6. Detta kräver en samsyn mellan lärare för år 6-9. Det pågår ett stort nationellt arbete för att skapa likvärdighet inom området kunskap och bedömning. Ett gigantiskt område som omfattar såväl kunskapssyn som bedömningsfrågan. Genom att lärare från år 6 knyts naturligt an till lärargrupperna på Sandenskolan och Korpenskolan skapas större möjligheter för ett framgångsrikt arbete och en ökad samsyn kring dessa frågor. Goda erfarenheter från andra skolenheter Erfarenheter från Sävast år 6-9 skola visar att större, ämnesövergripande, arbetsområden i skolåren 7-9 blir ett naturligt inslag i skolarbetet, i enlighet med läroplanen, när eleverna redan funnits ett år på skolan. Eleverna kliver inte in i en för stor kostym lika lätt som när de kommer anonyma till en 7-9 skola. 11

12 När de går över till år 7 har redan mottagande lärargrupp träffat dem vid många tillfällen och vid olika aktiviteter under vårterminen. Detta skapar trygghet för såväl elever som föräldrar. Alla lärare på skolan äger alla elever, oavsett om de går i år 6 eller år 9 vilket också bidrar till trygg inlärningsmiljö. Många vuxna, med samsyn, kring eleverna är en faktor som främjar skolarbetet. Detta gäller oavsett om elever går i år 6, 7, 8 eller år 9. Hur ska frigjorda resurser användas? Det förslag som lämnats frigör resurser för att fortsätta utveckla och förbättra skolan i Boden. Det är förvaltningens ambition att sätta fortsatt fokus på god personaltäthet och kompetent utbildad personal i all verksamhet. Frigjorda resurser bör enligt förvaltningen användas för att bl.a.: from 2008 uppnå 16 platsavdelningar inom förskolan i hela kommunen. insatser för att ökad måluppfyllelse avseende t.ex. kunskapsmål insatser för att höja kunskaperna inom matematik och läsinlärning för yngre år satsning på special pedagogiska resurser bibehållen personaltäthet inom grundskolan ökad andel utbildad pedagogisk personal inom för- och grundskola ökade resurser för material och drift av skolenheter ökade resurser för kompetensutveckling för personal ökade resurser för särskilda utvecklingsmedel för att höja kvaliteten i skolan Den elevminskning som pågår motsvarar en minskning i omfattning med minst sex normalstora skolor i Bodens kommun. Antalet barn som föds har minskat i jämförelse med 80- och 90 talet då barnkullarna i snitt låg på ca 335 födda per år. Under 2000-talet har barnkullarna i snitt legat på ca 280 födda per år. Babyboomens barn födda har i stort sett passerat grundskolan och finns idag i huvudsak på gymnasiet. Det innebär att den nuvarande skolorganisationen inte är anpassad efter nuvarande eller det framtida elevantalet i kommunen. Boden Karina Pettersson-Hedman Förvaltningschef 12