Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem Djursdala skola och fritidshem

2 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET... 6 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 6 ATTRAKTIV ARBETSGIVARE... 7 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN... 7 HÅLLBAR UTVECKLING OCH HÖG LIVSKVALITET... 8 VERKSAMHETENS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN

3 Styrkort Med kommunens värdeord ANSVAR, MOD och FANTASI i tankar och arbetssätt ska alla verksamheter inom kommunen arbeta för: att ha en ekonomi i balans att leverera tjänster av hög kvalitet att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare hållbar utveckling och hög livskvalitet Styrkort barn- och utbildningsnämnden 2016 En ekonomi i balans Tjänster av hög kvalitet En attraktiv arbetsgivare En hållbar utveckling och hög livskvalitet Ansvar Mod Fantasi Budget i balans på alla nivåer Effektiv och flexibel organisation Samarbete med andra Behovsstyrd resursfördelning Nöjda vårdnadshavare, barn och elever Fokus på kunskap och resultat Likvärdighet i omsorg, lärande och bedömning Evidensbaserade och beprövade metoder - lära av andra Framåtanda och kunskapstörst Motivation och delaktighet God fysisk och psykisk arbetsmiljö Attityder och likabehandling Estetiska värden i kultur och skapande Internationellt arbete med fokus på ett hållbart samhälle NYTÄNKANDE "Vaffö gör vi på detta viset?" Ekonomi Invånare och brukare Verksamhet och medarbetare Utveckling Styrmodellen innebär också att styrkortets delar ska betraktas och hanteras ur fyra perspektiv Ekonomi hur uppfyller vi kraven på god ekonomisk hushållning? Invånare och brukare Hur uppfyller vi behov och önskemål, med fokus på nöjda kunder och brukare? Verksamhet och medarbetare hur bedriver vi verksamheten, hur samarbetar vi, trivsel, sjukfrånvaro, etc.? Utveckling för att uppnå vår vision, hur bejakar vi utveckling och förnyelse? 3

4 Inledning är två grundskolor F 6. Södra Vi skolas elever kommer från landsbygden i och kring Södra Vi. Djursdala skolas elever kommer från landsbygden i och kring Djursdala. Södra Vi - och Djursdalas fritidshem erbjuder eleverna en meningsfull fritid med tid för lek, lärande och rekreation. Vi arbetar enligt Läroplanen LGR 11. Vår fokus är att ge eleverna en trygg och säker skolmiljö där de trivs och blir motiverade att lära. Utifrån ledorden Ansvar, Mod och Fantasi skapar vi kreativa, utbildade och nyfikna elever. Analyserna i årsredovisningen visar att olika tankar och funderingar kring den nya skolstruktur som presenterades, beslut som togs kring detta samt en folkomröstning kan ha påverkat enkätresultat och inställningen till trivsel, trygghet och organisation. Byte av rektor innebar att en process att bygga tillit och förtroendefulla relationer påbörjades. Det finns svårigheter att nå målen för simkunnighet då det finns för få tillfällen inbokade i simhallen. Budgetunderskott kan förklaras av kostnad för elever i behov av särskilt stöd i form av pedagoger/assistenter i Södra Vi skola och hög personalkostnad på antal barn i Djursdala skola. Kulturgarantin upplevdes tillfredställande. Värdegrundsarbetet lyftes fram och vikten av att synliggöra och aktualisera arbetet. Resultaten i nationella prov visar något sämre utfall i åk 3 än i åk 6 och generellt sämre resultat 2015 än Detta kan förklaras av att i Södra Vi var åk 3 en klass där det var oroligheter och mindre tyst klassrum och i Djursdala samläste åk 3 med FK 2, vilket kan ha inverkat på resultat då fokus på matematiklektionerna kan ha flyttats från den egna matematiken till andra i klassrummet som inte studerar samma matematik. I åk 3 i Södra Vi finns barn med diagnoser men också barn med oroliga sociala situationer som kan ha inverkat på skolarbetet och således resultatet. 4

5 Ekonomi i balans Budget i balans på alla nivåer Effektiv och flexibel organisation Samarbete med andra Behovsstyrd resursfördelning Mål: En ekonomi i balans där resurserna fördelas behovsstyrt Barn- och utbildningsnämndens verksamheter håller genomgående en hög kvalitet. Organisationen präglas av kostnadseffektivitet, där behovsstyrd resursfördelning är ett självklart arbetsätt. Resultatmedvetna chefer leder verksamheten mot gemensamma mål inom given budgetram. Utvecklingsbehov Budgetunderskott 2015 kan förklaras av kostnad för elever i behov av särskilt stöd i form av pedagoger/assistenter i Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem och hög personalkostnad på antal barn i Djursdala skola samt att ett särskolebarn har Djursdala fritidshem och behöver då extra tillsyn. Det är även en hög vikariekostnad. De elever som är i behov av särskilt stöd behöver en assistent eller en pedagog för att kunna utvecklas och för att andra elever ska känna sig trygga och säkra på skolan och i fritidshemmet. I södra Vi skola behövs pedagoger/assistenter för att elever i behov av särskilt stöd ska få förutsättningar och individuella anpassningar för att nå måluppfyllelse. Elevers trygghet och säkerhet behöver säkerhetsställas, vilket innebär att pedagoger/assistenter behövs som extra resurser i en del klassrum och i fritidshemmet. Hur resurser i form av pedagoger/assistenter ska användas måste diskuteras och implementeras. Djursdala skola ska finnas kvar, vilket innebär en personalkostnad som blir hög på antal barn. För att få ihop timplaner och delningar av F -6 behövs minst två pedagoger i skolan och en pedagog i fritidshemmet. Resurs behövs också för det särskolebarn som valt fritidshem i Djursdala. 5

6 Tjänster av hög kvalitet Nöjda vårdnadshavare, barn och elever Fokus på kunskap och resultat Likvärdighet i omsorg, lärande och bedömning Evidensbaserade och beprövade metoder lära av andra Kunskap är kul! Kunskap och resultat Välutbildade, kompetenta och engagerade medarbetare skapar möjligheter för alla barn och elever att nå mål de själva inte trodde var möjligt. Pedagogerna ska ha goda kunskaper inom informations- och kommunikations-teknik (IKT) och lärande och tillgången till datorer och andra tekniska läromedel är god i all pedagogisk verksamhet Mål: Alla elever ska lyckas Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden Det måste finnas fler möjligheter att åka till simhall för att klara måluppfyllelsen för simkunnighet. Matematiklyftet som präglade Ht15/Vt16 ska implementeras. Genom gemensamma planeringar och samarbeten där diskussioner finns hur matematiklyftet ska synas i verksamheten kan resultaten i matematik höjas. Genom klassrumsbesök som följs av feedback sker utveckling och lärande av pedagogiska arbetssätt. IKT ska alla ha goda kunskaper kring och lära av varandra. Att ständigt sträva efter kvalitativ måluppfyllelse genom att förändra arbetssätt som leder till mindre stress för medarbetare och tid med olika lärare för eleverna kan förändras och förbättras genom till exempel ämnesundervisning i större utsträckning än tidigare. Fritids och skola utvecklar samarbete. Läroplanen lyfts in i verksamheten. Fokus på elevernas behov. Delaktighet och inflytande. 6

7 Attraktiv arbetsgivare Framåtanda och kunskapstörst Motivation och delaktighet God fysisk och psykisk arbetsmiljö Motivation skapar drivkraft! Motivation och delaktighet Genom delaktighet och inflytande skapas inre motivation som gynnar både personlig utvecklig och lärande. Medarbetarna upplever Vimmerby kommun som en positiv arbetsplats, där kompetens och framåtanda tas till vara. Mål: Alla förvaltningens arbetsplatser präglas av en god psykisk och fysisk arbetsmiljö. Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden I mars 2015 tillträdde jag som chef, vilket innebar att året blev en process att skapa tillit och förtroendefulla relationer. Det är ett viktigt utvecklingsområde som ledare att vara i sin verksamhet och ge feedbacksamtal för att medarbetarna ska få möjlighet att bli sedda och hörda. Som pedagogisk ledare vill jag stödja, stimulera, involvera mig i lärares undervisning och lärande, se på elevers olika vägar till måluppfyllelse och leda och samordna det pedagogiska arbetet. Vi behöver utveckla samarbete där alla känner sig delaktiga och motiverade i verksamhetens utvecklingsarbete. Vi behöver utveckla att alla pedagoger presenterar idéer och tankar. Vi behöver bli delaktiga i processen kring hur vi skapar en attraktiv skola där alla känner att de får synas och höras. 7

8 Hållbar utveckling och hög livskvalitet Attityder och likabehandling Estetiska värden i kultur och skapande Internationellt arbete med fokus på ett hållbart samhälle NYTÄNKANDE Vaffö gör vi på detta viset? Mål: Alla förskolor och skolor har en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Trygghet är viktigt! Värdegrund och likabehandling Kommunens skolmiljöer är drogfria och upplevs som välkomnande och trygga för alla. Studiero i klassrummen är en självklarhet. Alla förskolor och skolor arbetar aktivt för en miljö fri från kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Kultur utvecklar! Kultur och skapande Med utgångspunkt i bland annat Astrid Lindgrens författarskap får barn och elever pröva, utveckla och uppleva olika former av estetik och kultur. Kulturgarantin är navet i de estetiska lärprocesserna och uttrycksformerna är många och varierade Nätverk gör underverk! Skola och arbetsliv Kontakten med arbetslivet är en naturlig del genom hela skolgången. Genom lärande möten får både pedagoger, barn och elever veta mer om och lära känna arbetslivet i Vimmerby kommun. I samverkan, kunskap och tillväxt möter skola och arbetsliv morgondagens behov tillsammans. Verksamhetens prioriterade utvecklingsområden Planen mot diskriminering och kränkande behandling aktualiseras och verksamheten arbetar utifrån målen och redovisar kontinuerligt hur arbetet framskrider. Likabehandlingsteamet planerar möten och följer upp incidentrapporter. Vi driver ett aktivt arbete för att motverka ohälsa i verksamheten. Vi arbetar utifrån Astrid Lindgren planen. Vi utvecklar skola arbetsliv. Skrivet av: Annemo Grahm 8