Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009
|
|
- Astrid Blomqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009
2 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007 kommer 136 av Sveriges 290 kommuner att minska med mer än 10 procent fram till Ofta är det svårt att vända den negativa utvecklingen. Med färre in vånare minskar kundkretsen för de lokala företagen och därmed kan de tvingas att dra ned sina verksamheter. Det leder till färre arbetstillfällen, vilket minskar attraktionskraften för kommunen. Färre jobb innebär också minskade skatteintäkter. Detta kan i sin tur leda till att kvalitén på de offentliga verksamheterna försämras, vilket ytterligare minskar viljan att bosätta sig i kommunen. Befolkningsutvecklingen är den mest avgörande faktorn för en kommuns överlevnad. Det går inte att bedriva några verksamheter överhuvudtaget om inte befolkningsunderlaget är tillräckligt stort. Det gäller framförallt att attrahera den yngre befolkningen. Dessa kan förväntas bidra med skatteintäkter från sitt förvärvsarbete under en lång följd av år. Utmaningen ligger i att både få de yngre som vuxit upp i kommunen att stanna kvar och allra helst locka till sig inflyttningar från personer som nyligen börjat sitt yrkesliv. För de kommunpolitiker som beslutat sig för att försöka vända en negativ befolkningsutveckling finns det många svåra avvägningar att göra. Det finns en rad faktorer som kan påverka yngre människors vilja att bo i en kommun. Det kan till exempel röra sig om tillgången på jobb, grönområden, kulturliv, barnomsorg och skolkvalité. Satsningar på att förbättra några av dessa områden kan åtminstone på kort sikt leda till försämringar inom andra områden. Begränsade medel i den kommunala budgeten gör att satsningar på kultur och fritid kan påverka resurserna till barnomsorgen och skolan negativt. Att höja skatterna för att kunna finansiera de offentliga satsningarna påverkar företagsklimatet negativt. har tidigare visat att företagsklimatet har betydelse för befolkningsutvecklingen i hela Sverige, oavsett om det rör sig om större städer eller glesbygdskommuner. 2 Men i den rapporten studerades hela befolkningen och företagsklimatets betydelse jämfördes inte med andra viktiga faktorer som kan påverka boendekvalitén. har därför gett Kreicbergs Utredning & Opinion i uppdrag att undersöka vilka faktorer som påverkar utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år i Sveriges kommuner. 1 Sverige allt glesare,, Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling,, 2008.
3 Faktorer som kan påverka boendemiljön 2 Faktorer som kan påverka boendemiljön Valet av bostadsort kan påverkas av flera olika faktorer och vad som är avgörande kan variera mellan olika individer. En attraktiv boendemiljö för en person kan vara oattraktiv för en annan. Medan exempelvis vissa värderar ett aktivt kultur- och nattliv kan lugnet och avskildheten attrahera andra. Tidningen Fokus 3 har exempelvis rankat Sveriges samtliga kommuner efter var det är bäst att bo. Denna ranking baserar sig på 30 olika variabler. I den analys vi har gjort här har vi valt att studera ett mindre antal faktorer. Det finns flera orsaker till det. För det första vill vi fokusera på områden som kommunpolitiker kan påverka. I Fokus ranking ingår variabler som fastighetsskatt, skilsmässor och självmord. Dessutom ingår in- och utflyttning som en av de förklarande faktorerna till var det är bäst bo. Men i vår studie är befolkningsutvecklingen utfallet som ska förklaras av de övriga variablerna. Vi har valt att studera sex faktorer som kan förväntas påverka befolkningsutvecklingen. Dessa är företagsklimat, kultur och fritid, barnomsorg, skyddad natur, lärartäthet och kommuntyp. Undersökningen omfattar perioden 2003 till Företagsklimat Ett starkt företagsklimat skapar ett vitalt näringsliv och därmed också nya jobb. Tillgången på arbetstillfällen är också oftast en förutsättning för att attrahera inflyttare till en kommun. Svenskt Näringsliv publicerar en ranking över företagsklimatet varje år. Undersökningen baserar sig både på faktauppgifter om exempelvis andel privata entreprenader och kommunala skattesatser, men också på enkätundersökningar om företagarnas uppfattning om den kommunala servicen. Kommunernas ranking kan variera från år till år. I den här undersökningen har vi använt oss av den genomsnittliga rankingen mellan 2004 och De flesta faktorer i denna studie omfattar åren 2003 till 2007, men eftersom företagsklimatsrankingen bygger på statistik från året före skapas den mest relevanta jämförelsen med de valda åren. Kultur och fritid Många kommuner försöker att skapa attraktiva boendemiljöer genom att satsa på kultur- och fritids aktiviteter. Tillgången till kultur- och fritidsaktiviteter kan vara en faktor som gör ungdomar mer benägna att stanna på en ort. Här har vi tagit hänsyn till de kommunala utgifterna för kulturoch fritid under åren 2003 till Uppgifterna är hämtade från SCB och är justerade efter in vånarantalet i respektive kommun. Barnomsorg För att både kunna locka till sig och behålla den yngre befolkningen krävs en fungerande barnomsorg. Om barnfamiljerna upplever att förskolorna i en kommun håller en betydligt bättre kvalité än i en annan kan det vara en avgörande faktor för valet av bostadsort. I den här analysen har vi använt oss av utgifterna för barnomsorg per invånare som ett mått på barnomsorgssatsningarna. Även här avser uppgifterna år 2003 till 2007 och är hämtade från SCB. 3 Se
4 Faktorer som kan påverka boendemiljön 3 Lärartäthet Precis som barnomsorgen kan kvalitén på skolorna vara viktig för var yngre människor väljer att bo. Som mått på kommunens skolsatsningar har vi använt oss av antalet lärare per 100 elever i grundskolan. Dessa data är hämtade från Skolverket och avser också 2003 till Skyddad natur En annan faktor som skulle kunna vara positiv för boendemiljön är tillgången till natur. Här har vi i brist på andra mått valt andelen skyddad natur av kommunens totala yta. Uppgifterna är hämtade från SCB och sträcker sig från 2003 till Vilken natur som ska skyddas bestäms egentligen inte av kommunen, men de lokala politikerna kan i vissa fall påverka besluten. Kommuntyp Förutom dessa variabler har vi i beräkningarna även tagit hänsyn till vilken typ av kommun som avses. Detta kan definitivt inte påverkas av kommunpolitikerna, men uppgifterna måste ändå ingå i den statistiska analysen. Annars riskerar de att visa falska resultat. Orsaken är att större städer har en naturlig dragningskraft. Exempelvis kanske satsningarna på barnomsorg är störst i storstäderna. Om vi inte tar hänsyn till kommuntypen i beräkningarna skulle det då framstå som om barnomsorgen var helt avgörande för att öka den yngre befolkningen. I denna analys har vi delat in Sveriges kommuner i sex olika grupper. Som utgångspunkt har vi använt oss av Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kommungruppsindelning. Men istället för SKL:s indelning i nio grupper har vi slagit ihop några grupper och skapat sex olika grupper. 1. Stora städer (sammanslagning av SKL:s Storstäder och Större städer). 2. Pendlarkommuner (sammanslagning av SKL:s Förortskommuner och Pendlingskommuner). 3. Glesbygdskommuner (samma som SKL). 4. Varuproducerande kommuner (samma som SKL). 5. Övriga kommuner, över invånare (samma som SKL). 6. Övriga kommuner, under invånare (sammanslagning av SKL:s Övriga kommuner, invånare och Övriga kommuner under invånare). 4 Det finns ännu inga officiella uppgifter för 2007.
5 Statistisk analys 4 Statistisk analys De faktorer som beskrivits i föregående avsnitt relaterar vi nu till befolkningsutvecklingen i åldrarna 18 till 40 år i Sveriges samtliga kommuner. Vi har gjort en regression med samtliga variabler som beskrivits. Kommuntypen har vi tagit hänsyn till genom att lägga till dummyvariabler för pendlarkommuner, glesbygdskommuner, varuproducerande kommuner, övriga kommuner med fler än invånare och övriga kommuner med färre än invånare. 5 Resultatet av regressionen redovisas nedan. Tabell 1 Utdatasammanfattning Regressionsstatistik Multipel-R 0, R-kvadrat 0, Justerad R-kvadrat 0,46832 Standardfel 0, Observationer 290 ANOVA fg KvS MKv F p-värde för F Regression 10 0, , , ,85E-35 Residual 279 0, , Totalt 289 1, Koefficienter Standardfel t-kvot p-värde Nedre 95% Övre 95% Nedre 95,0% Konstant 0, , , , , , ,03652 Genomsnitt rank 0, ,2E-05 5,9005 0, , , ,00033 Kultur & fritid 2,11E-06 6,55E-06 0, , ,1E-05 1,5E-05 1,1E-05 Barnomsorg 6,79E-06 4,03E-06 1, , ,1E-06 1,47E-05 1,1E-06 Antal lärare 0,006 0, , , , , ,01632 Pendlarkommuner 0, , , , , , ,06747 Glesbygd 0, , , , , , ,12332 Varuproducerande 0, , , , , , ,10089 Övr > , , , , , , ,06164 Övr < , , ,0384 0, , , ,10585 Skyddad natur 0, , , , , , ,04497 En regression av den här typen kan inte förväntas förklara all variation i befolkningen. Det finns en rad andra faktorer som kan ha stor betydelse för svenskarnas val av bostadsort. Ett exempel är att många känner sig så hemma i den kommun de vuxit upp i att de aldrig skulle flytta, oavsett offentliga satsningar och företagsklimat. Men resultaten visar ändå på att en relativt stor del av skillnaderna mellan kommunerna förklaras av modellen. 6 Men det betyder inte att alla faktorer har lika stor betydelse. 5 Dummyvariabler har värdet 1 eller 0. Pendlarkommuner får exempelvis värdet 1 i variabeln pendlarkommuner och 0 i resten av kommungrupperna. Stora städer har ingen dummy och utgör därmed en grund för regressionen. Värdet för respektive dummyvariabel ska tolkas som hur mycket befolkningstillväxten dras ner av att tillhöra den aktuella kommungruppen jämfört med att tillhöra stora städer. 6 Det justerade R2-värdet är på 47 procent, vilket tyder på att nästan hälften av befolkningsutvecklingen förklaras av de variabler som vi inkluderat.
6 Statistisk analys 5 Företagsklimatet förväntas ha ett negativt värde i kolumnen för koefficienter. Detta beror på att ett bra företagsklimat resulterar i en låg genomsnittlig ranking. Om en kommun varit rankad först alla år är den genomsnittliga rankingen 1, medan den är 290 för en kommun som bedömts ha det sämsta företagsklimatet alla år. Därmed ska det alltså finnas ett negativt samband mellan rankingen och befolkningsutvecklingen. Inom övriga grupper, förutom kommuntyperna, förväntas däremot sambandet vara positivt. När vi studerar kolumnen med koefficienter har alla variabler de förväntade sambanden, förutom lärartätheten. Utvecklingen av befolkningen mellan 18 och 40 år har varit något bättre i kommuner med låg lärartäthet jämfört med dem med hög. Samtidigt räcker inte tecknet på koefficienten för att säga att resten av variablerna har betydelse. Om värdet på koefficienten blir positiv eller negativ kan bero på slumpmässiga variationer. För att en variabel ska vara statistiskt signifikant brukar normalt 95-procentsnivån användas. Den innebär att vi med 95 procents säkerhet kan hävda att effekten av variabeln inte är noll. För att detta kriterium ska vara uppfyllt måste p-värdet i tabellen ovan vara under 0,05. Understrukna värden i tabellen innebär att det finns ett signifikant samband på 95-procentsnivån och kursiv stil innebär att det med 90 procents säkerhet finns ett samband. Vi kan därför konstatera att koefficienterna för samtliga kommuntyper är negativa och statistiskt signifikanta. Det vill säga att alla kommuntyper har haft en sämre befolkningsutveckling än de stora städerna. I övrigt är det bara företagsklimatet som är statistiskt signifikant på 95-procentsnivån. Oavsett vilken typ av kommun det är så har ett bra företagsklimat betydelse för ökningen av den yngre befolkningen. Övriga variabler är svåra att påvisa några effekter av. Det finns visserligen ett svagt samband mellan satsningarna på barnomsorgen och befolkningsutvecklingen, men övriga faktorer verkar inte ha någon som helst betydelse.
7 Slutsatser 6 Slutsatser Analysen visar för det första att kommuntyperna har en stor betydelse för befolkningsutvecklingen. Framförallt attraheras den yngre befolkningen av de större städerna. Oavsett satsningar på skola, kulturliv, barnomsorg och företagsklimat har de större städerna en dragningskraft som de mindre orterna saknar. När vi jämför de övriga kommungrupperna är det tydligt att de minsta kommunerna, som inte ligger i närheten av en storstad, har svårast att locka till sig den yngre befolkningen. Efter de stora städerna är det pendlarkommunerna, som gynnas av närheten till städerna, och gruppen med kommuner över invånare som klarar sig bäst. Kommunpolitikerna kan inte påverka vilken typ av kommun som de leder. Men resultaten som presenteras i denna rapport visar ändå att det går att påverka befolkningsutvecklingen. Bland kommuner med samma struktur har den yngre befolkningen utvecklats klart bättre i kommuner med ett bra företagsklimat. Däremot verkar de övriga undersökta faktorerna inte ha någon av görande betydelse för befolkningstillväxten bland de unga yrkesverksamma. Satsningar på skolan, kultur och fritid samt barnomsorg ger inte någon statistiskt påvisbar effekt. Detta ska inte tolkas som att skolan och barnomsorgen är oväsentlig. Självklart skulle en total nedmontering av skolorna och barnomsorgen påverka människors vilja att bosätta sig på en ort. Men resultaten indikerar att de skillnader som finns nu mellan olika kommuner inte påverkar valet av bostadsort. Att företagsklimatet har en så stor betydelse är egentligen inte förvånande. För den yngre delen av arbetskraften är tillgången på jobb avgörande. Det kan finnas ett stort antal fördelar med en viss kommun, men saknas möjligheten till att arbeta kommer denna ort eller stad att väljas bort. De kommunpolitiker som är oroliga för befolkningsutvecklingen måste därför prioritera arbetet med företagsklimatet. Satsningar på kultur och fritid, barnomsorg och skola kan vara viktiga, men det får inte ske på bekostnad av näringslivsarbetet. Arbetet med att förbättra förutsättningarna för det lokala näringslivet är avgörande för många kommuners framtida utveckling.
8 storgatan 19, stockholm, telefon
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper
Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i
Läs merInrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)
Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139
Läs merLokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration
december 2012 Li Jansson Lokala lösningar på ungdomsarbetslöshet och integration Innehåll Inledning... 2 Lokala lösningar på ungdoms arbetslöshet och integration... 3 Stora lokala variationer i ungdomars
Läs merFöretagsklimatets betydelse för kommunal utveckling
Företagsklimatets betydelse för kommunal utveckling Sammanfattning och slutsatser... 2 Inledning... 3 Befolkningsutveckling... 4 Sammanfattning befolkningsutveckling... 9 Sysselsättning... 10 Sammanfattning
Läs merKommunal tillväxt. 31 januari
Kommunal tillväxt 31 januari Allt handlar egentligen om hushålla med begränsade resurser. Agenda Offentlig sektor Vad påverkar tillväxten Tillväxt ur ett bredare perspektiv Elitidrotten Lägg in ett foto
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 4 REGRESSIONSLINJEN: NIVÅ OCH LUTNING 1. En av regressionslinjerna nedan beskrivs av ekvationen y = 20 + 2x; en annan av ekvationen y = 80 x; en tredje av ekvationen y = 20 + 3x
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2015
1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels
Läs merKökar kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kökar kommun PM juni 216 Sammanfattning Kökar kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev i Kökar är knappt 3 procent högre och kostnaden för förskola per barn -6
Läs merElever och personal i fritidshem hösten 2014
1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels
Läs merDet här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform
Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merBarn och personal i förskola 2006
PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta
Läs merLTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008. Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING
LTH: Fastighetsekonomi 23-24 sep 2008 Enkel och multipel linjär regressionsanalys HYPOTESPRÖVNING Hypotesprövning (statistisk inferensteori) Statistisk hypotesprövning innebär att man med hjälp av slumpmässiga
Läs merVilka faktorer kan påverka barnafödandet?
29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess
Läs merBarn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Läs merMultipel Regressionsmodellen
Multipel Regressionsmodellen Koefficienterna i multipel regression skattas från ett stickprov enligt: Multipel Regressionsmodell med k förklarande variabler: Skattad (predicerad) Värde på y y ˆ = b + b
Läs merVårdö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Vårdö kommun PM juni 216 Sammanfattning Vårdö kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev samt för förskola per barn -6 år är något högre i Vårdö kommun än genomsnittet
Läs mer2013-10-04 Dnr 2013:1474
2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta
Läs merSottunga kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sottunga kommun PM juni 216 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga
Läs merFolkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.
BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning
Läs merTENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp
UMEÅ UNIVERSITET Tentamen 2016-08-24 Sid 1 TENTAMEN I MATEMATISK STATISTIK Statistik för lärare 7,5 hp Skrivtid: 16-22 Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad och tabeller bifogas till tentamen. Studenterna
Läs merSaltviks kommun PM juni 2016
www.pwc.se Saltviks kommun PM juni 216 Sammanfattning Saltviks kommun verksamheter kännetecknas av: Nästan 3 procent lägre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Kostnaden
Läs merLumparlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för
Läs merDnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001
SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK
Läs merStor befolkningstillväxt väntar Göteborg
2-21 Stor befolkningstillväxt väntar Göteborg men små förändringar i åldersstrukturen Baserat på den senaste årsstatistiken över befolkningen gör Stadskansliet varje år en ny befolkningsprognos för Göteborgs
Läs merKlättrar bäst som klättrar sist. Johan Kreicbergs April 2009
Klättrar bäst som klättrar sist Johan Kreicbergs April 2009 Innehåll 1 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning...3 Lokalt företagsklimat en kort beskrivning... 4 Företagsklimatets betydelse...5 Klimatförändringar...
Läs merKumlinge kommun PM juni 2016
www.pwc.se Kumlinge kommun PM juni 216 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för
Läs merAppendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 2001 2012. Se följande uppslag.
Appendix A (till kapitel 2) Köp av verksamhet från privata företag som andel av netto kostnader, samtliga landsting, 1 12. Se följande uppslag. 233 Blekinge Dalarna 1 6 12 1 6 12 Gävleborg Halland 1 6
Läs merBefolkningsprognos
Rapport Befolkningsprognos 2016-2025 2016-06-21 Ulricehamns kommun Kanslifunktion Moa Fredriksson Utredare Befolkningsprognos 2016-2025 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod och antaganden... 5 Inflyttning
Läs merFöglö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Föglö kommun PM juni 216 Sammanfattning Föglö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Kostnaden för åldringshem per dygn har ökat och nästan fördubblats sedan år 21. År 214 uppgick dygnskostnaden
Läs merBilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0722 rir 2014:27 Bilaga 3. Varselstatistik, bortfallsanalys och statistiska beräkningar Arbetsförmedlingens arbete vid varsel Ett bidrag till effektiva omställningsinsatser?
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merGemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat
Gemensamma planeringsförutsättningar 2018 Gällivare en arktisk småstad i världsklass 3. Undersökningar och resultat 3. Undersökningar och resultat 3.1 Medborgarundersökningen I medborgarundersökningen
Läs merLemlands kommun PM juni 2016
www.pwc.se Lemlands kommun PM juni 216 Sammanfattning Lemlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Kostnaden för grundskola per elev är 1 procent lägre än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. Kostnaden
Läs merArbetsmarknad i förändring
Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg
Läs merSjälvmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014
Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-18 Dnr 29780/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merJomala kommun PM juni 2016
www.pwc.se Jomala kommun PM juni 216 Sammanfattning Jomala kommuns verksamheter kännetecknas av: Lägre kostnader för grundskola per elev liksom lägre kostnader för förskola per barn -6 år än genomsnittet
Läs merInrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx
Inrikes omflyttning Under 2010 regi strerades i genomsnitt 3 607 f l yttningar per dag hos Sk atteverket. Total t f l yttade 1 156 563 personer under året vil k et motsvarar var åttonde person i befolkningen.
Läs merLokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009
Lokalt Företagsklimat ranking Västernorrland 2009 Program Från kl 11.15 så står lunchen framdukat på Utvecklingsavdelningen, Nybrog 13. Ca 11.40 börjar landshövding Bo Källstrand Kl 12.00 håller jag en
Läs merPlaneringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025
KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden
Läs merBarn och personal i förskola hösten 2008
1 (7) Barn och personal i förskola hösten 2008 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper under 2008. Bland annat behandlas frågor om inskrivna
Läs merKapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN
Kapitel 4: SAMBANDET MELLAN VARIABLER: REGRESSIONSLINJEN Spridningsdiagrammen nedan representerar samma korrelationskoefficient, r = 0,8. 80 80 60 60 40 40 20 20 0 0 20 40 0 0 20 40 Det finns dock två
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merGeta kommun PM juni 2016
www.pwc.se Geta kommun PM juni 216 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2010
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merSunds kommun PM juni 2016
www.pwc.se Sunds kommun PM juni 216 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola
Läs merAvbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5)
1 (13) Statskontoret PM (2009) Avbrott i olika skeden av sfi-studierna (Dnr 2008/45-5) I denna promemoria redovisas resultat och avbrott inom sfi, samt hur detta varierar mellan deltagare som avbryter
Läs merFinströms kommun PM juni 2016
www.pwc.se Finströms kommun PM juni 216 Sammanfattning Finströms kommuns verksamheter kännetecknas av: Låg kostnad hemtjänst per hushåll, men hög kostnad åldringshem per dygn. Lägre kostnad för förskola
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merVerksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Läs merPolitik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig!
?! Myter och fakta ?MYT Politik är tråkigt och obegripligt. Det rör inte mig! 2 Kommunpolitiken handlar FAKTA om skolan och omsorgen om våra barn och gamla. Den hanterar gator och torg, sophämtning och
Läs merMariehamns kommun PM juni 2016
www.pwc.se Mariehamns kommun PM juni 216 Sammanfattning Mariehamns kommuns verksamheter kännetecknas av: Nästan 4 procent lägre kostnad för grundskola per elev jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad.
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merKapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA
Kapitel 12: TEST GÄLLANDE EN GRUPP KOEFFICIENTER - ANOVA 12.1 ANOVA I EN MULTIPEL REGRESSION Exempel: Tjänar man mer som egenföretagare? Nedan visas ett utdrag ur ett dataset som innehåller information
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merPensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder
Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård En rapport om landstingens pensionsskulder Olika förutsättningar för respektive landsting Pensionsskulden är den totala skulden för pensioner som landstingen
Läs mer9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg
9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.
Läs merJämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006
Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad
Läs merFöretagsamheten Örebro län
Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med
Läs merResidualanalys. Finansiell statistik, vt-05. Normalfördelade? Normalfördelade? För modellen
Residualanalys För modellen Johan Koskinen, Statistiska institutionen, Stockholms universitet Finansiell statistik, vt-5 F7 regressionsanalys antog vi att ε, ε,..., ε är oberoende likafördelade N(,σ Då
Läs merEckerö kommun PM juni 2016
www.pwc.se Eckerö kommun PM juni 216 Sammanfattning Eckerö kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Stabila kostnader för grundskola per elev de senaste åren. 214 var kommunens kostnad per elev lägre
Läs merBefolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos.
Befolkningsutveckling under senare år i Svedala kommun - faktisk och prognos. Befolkningsutveckling år 2016 i Svedala kommun - faktisk och prognos. Befolkningsförändringar år 2016 Befolkningen i Svedala
Läs merFörvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014
1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan
Läs merimport totalt, mkr index 85,23 100,00 107,36 103,76
1. a) F1 Kvotskala (riktiga siffror. Skillnaden mellan 3 och 5 månader är lika som skillnaden mellan 5 och 7 månader. 0 betyder att man inte haft kontakt med innovations Stockholm.) F2 Nominalskala (ingen
Läs merFöretagsamheten 2011 Västernorrlands län
Företagsamheten 2011 Västernorrlands län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett bra år för företagsamheten i Västernorrland. Under året ökade antalet företagsamma personer med 300 personer, det vill
Läs merTentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp. Tisdagen den 12 e januari Ten 1, 9 hp
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik Tentamen på Statistik och kvantitativa undersökningar STA101, 15 hp Tisdagen den 12 e januari 2016 Ten 1, 9 hp Tillåtna hjälpmedel:
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merBarn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015
1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan
Läs merSamhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.
1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2009
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merAlla behövs i ett växande Stenungsund!
Alla behövs i ett växande Stenungsund! Stenungsund - en ort för alla Stenungsund ska vara attraktivt för alla som bor här, våra besökare och för näringslivet. Kommunens verksamheter ska ge bästa möjliga
Läs merDelgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.
Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om
Läs merFörvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;
Läs merBefolkningsprognos 2016
KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2017-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merSammanträdesdatum Kommunstyrelsen (1) 116 Dnr KS/2018:4. Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF
Mjölby Kommun PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-08 1 (1) Sida 116 Dnr KS/2018:4 Justering av målvärde kommunmål 2019 till KF Bakgrund Enligt tidplan för mål- och budgetprocessen
Läs merRapport till Marks kommun - attityder bland representanter för företag juni/juli 2006
SKOPresearch AB attityder bland representanter för företag juni/juli 2006 SKOP, Skandinavisk opinion ab, har på uppdrag Marks kommun intervjuat 154 företagare och andra representanter för företag om hur
Läs merSammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna
Sammanfattning av undersökningarna genomförda 9-10 januari 2006 Bilden av Dalarna Sammanfattning resultat testgruppen Medverkande 63 personer Fråga 1: Känner du till att politikerna satt och ringde? Ja:
Läs merSAMTALET OM RESULTAT I SKOLAN
1 SAMTALET OM Det pratas mycket om skola och utbildning idag. Det sker i många olika sammanhang. Bland annat sammanställer flera företag och organisationer statistik för att ta temperaturen på Skolsverige.
Läs merFörvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK
9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;
Läs merSkånes befolkningsprognos
Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare
Läs merNäringslivsstrategi Strömstads kommun
Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen
Läs merBEFOLKNINGSPROGNOS
BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026 KARLSTADS KOMMUN INNEHÅLL BEFOLKNINGSPROGNOS 2017-2026... 3 Utvecklingen den senaste tioårsperioden... 3 Boendetäthet och byggandebehov... 3 Inflyttningen från övriga länet
Läs merÖppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser
Öppnar jämförelser för ökad kvalitet i vård och omsorg om äldre? Bilaga Regressionsanalyser REGRESSIONSANALYSER Ett antal olika regressionsmodeller har konstruerats för att undersöka om resultaten i ÖJ
Läs merGrundskoleindex 2017 Fördjupad analys
Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Utveckling över tid kommunala grundskoleindex publiceras nu för 12:e gången. Vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.
Läs merFöretagsamhetsmätning - Jämtlands län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning - Jämtlands län Johan Kreicbergs Hösten 2009 Jämtlands län Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merAnkomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund
Ankomst och härkomst en ESO-rapport om skolresultat och bakgrund Hans Grönqvist Uppsala universitet och IFAU Susan Niknami Stockholms universitet, SOFI Bakgrund En allt större andel av eleverna är födda
Läs merUrval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014
Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men
Läs merHYPOTESPRÖVNING sysselsättning
0 självmord 20 40 60 HYPOTESPRÖVNING 4. Se spridningsdiagrammen nedan (A, B och C). Alla tre samband har samma korrelation och samma regressionslinje (r = 0,10, b = 0,15). Vi vill testa om sambandet mellan
Läs merLaboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik
MÄLARDALENS HÖGSKOLA Akademin för ekonomi, samhälle och teknik Statistik och kvantitativa undersökningar, A 15 Hp Vårterminen 2017 Laboration 2 Omprovsuppgift Regressionsanalys, baserat på Sveriges kommuner
Läs merVad tycker den som flyttar om kommunen?
Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som
Läs merLinjär regressionsanalys. Wieland Wermke
+ Linjär regressionsanalys Wieland Wermke + Regressionsanalys n Analys av samband mellan variabler (x,y) n Ökad kunskap om x (oberoende variabel) leder till ökad kunskap om y (beroende variabel) n Utifrån
Läs merUtöver kommunprognosen görs prognoser för
Perspektiv Göteborg 1-27 Befolkningsprognos PR27 Kommunprognos för Göteborg 27 22 Kommunprognosen avser åren 27 till 22 och utgår från den verkliga befolkningen 26-12-31. Prognosen redovisar trolig befolkningsutveckling
Läs merVISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...
VISION och strategisk plan grunden till varför vi gör det vi gör... VISION Tranemo kommun är vårt naturskön naturliga val av bostadsort. Här bor vi i en kommun i storstadens närhet. Här finns ett boende
Läs merBefolkningsprognos för Sundsvalls kommun
Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 2018-2035 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 2012 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 100 000 invånare år 2021.
Läs merKommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund
Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013 2 Förord För femte året i rad presenterar
Läs mer