Geta kommun PM juni 2016

Transkript

1 Geta kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Geta kommuns verksamheter kännetecknas av följande: Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för samtliga kommuner på Åland är kostnaden i Geta kommun högre. Kostnaden är ca 13 procent högre i Geta kommun jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem ca 12 procent högre i Geta. Även kostnaden för hemtjänst per hushåll är högre i Geta än snittet på Åland. Kommunen har lägre lokalkostnader per invånare och lägre antal anställda per 1 invånare än genomsnittet på Åland. Investeringskostnaderna per invånare ligger på samma nivå som genomsnittet för de finska na. Geta har en förhållandevis hög soliditet och låg skuldsättning per invånare år 214. Samtidigt försvagades kommunens resultat. Försörjningskvoten för Geta uppgår år 215 till 62,9 procent. Det är 2,4 procentenheter lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Geta kommun lägre. Kommunen har en något högre arbetslöshet än genomsnittet för Ålands kommuner. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt av kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska Centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev i Geta kommun har ökat sedan år 212. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev i Geta till Jämfört med genomsnittskostnaden för en elev i grundskolan för Ålands kommuner är kostnaden i Geta kommun högre. Kostnaden är ca 13 procent högre i Geta jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska respektive svenska är kostnaden per elev i grundskolan 58 respektive 48 procent högre i Geta kommun år

7 Förskola, per barn -6 år ,% Förskolekostnaden per barn -6 år i Geta kommun har ökat under perioden År 214 uppgick förskolekostnaden per barn -6 år till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden per förskolebarn i Geta kommun lägre. Däremot är kostnaden per barn klart högre än i de finska na. Förskolekostnaden per barn är däremot lägre än i svenska (i svenska avser förskolan elever 1-5 år). Andelen barn i förskolan, se diagram nedan, har stigit sedan 21 men sjönk år 214 och ligger något över genomsnittet för Åland. 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Geta Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll ,% 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 4,% 2,% Hemtjänstkostnaden i Geta kommun mätt i euro per hushåll har varierat stort under de senaste åren. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Geta kommun till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll drygt 2 procent högre i Geta kommun. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden betydligt lägre (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst har fluktuerat något under mätperioden och stigit sedan 212. År 214 är andelen hushåll med hemtjänst högre än genomsnittet för Åland.,% Geta Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn uppgick år 214 till 284. Det är en ökning sedan år 21. År 212 uppgick åldringshemskostnaden per dygn till 84. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem ca 12 procent högre i Geta kommun. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 18 procent högre i Geta kommun. Andelen invånare 65 år och uppåt boende på åldringshem, se diagram nedan, är lägre jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner under hela mätperioden. 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,% 5,5%,% Geta Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Geta kommun mångdubblades enligt redovisade siffror 214 och uppgick då till 389 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är kostnaden något lägre i Geta kommun. Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek

11 Antal anställda , 7, 6, Antalet anställda i Geta kommun har varierat mellan 27 och 34 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 27 personer, vilket är en minskning med 7 anställda sedan , 4, 3, Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 54,7 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det lägre. Det är även lägre jämfört med svenska , 1, Antalet anställda påverkas av andel verksamhet som förs i extern regi, t.ex. kommunalförbund , 1 9 Antal Antal per 1 inv. 92, ,7 62,

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 8% 7% 6% 5% 4% 49,2% 62,1% 68,8% 72,7% 71,5% Soliditeten i Geta har ökat från år 21 fram till 213. År 214 sjönk soliditeten något. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna uppvisar Geta högre soliditet. Även i jämförelse med finska och svenska har Geta en klart högre soliditet. 3% 2% 1% % 8% 7% 6% 5% % 63% 57% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare har minskat sedan år Geta kommun har 214 en klart lägre skuldsättningsgrad än genomsnittet för Ålands kommuner liksom hos finska och svenska

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 12,% 1,% 1,5% 1,6% Geta kommuns resultat som andel av intäkterna uppgick år 214 till 4,3 procent. Det är en minskning jämfört med 213 års resultat. 8,% 6,% 4,% 2,% 6,7% 6,4% 4,3% Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner år 214 uppvisar Geta något lägre resultat som andel av kommunens intäkter. Jämfört med finska och svenska är räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna högre i Geta kommun.,% 8% ,4% 7% 6% 5% 4% 4,3% 3% 2,5% 2% 1% %,2% 15

16 Investeringar, per invånare Geta kommuns investeringar mätt som euro per invånare uppgick år 214 till 652. Investeringarna per invånare har ökat under de tre senaste åren. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner år 214 uppvisar Geta något lägre investeringskostnader Investeringskostnaderna per invånare ligger på samma nivå som genomsnittet för de finska na. I jämförelse med de svenska na är investeringarna per invånare i Geta högre

17 Skatt 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, 18,5 17,75 17,5 17,5 17,5 17,5 17, Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent,9,9,9,9,9,9,9,5,5,5,5,5,5,5,,,,,,, Skattesatsen i Geta kommun sänktes år 211 och 212 sammantaget från 18,5 till 17,5 procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden och den allmänna fastighetsskatten har legat konstant på,5 procent. Geta kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad. 17

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter och landskapsandelar i euro per invånare har sammantaget ökat sedan 21. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till och landskapsandelarna till Jämfört med genomsnittet för hela de åländska kommunerna har Geta lägre skatteintäkter per invånare år 214. Däremot är landskapsandelarna högre. I jämförelse med finska och svenska har Geta lägre skatteintäkter per invånare. Geta kommun tar emot fler landskapsandelar per invånare än genomsnittet för svenska. I jämförelse med finska tar Geta emot något färre landskapsandelar per invånare : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Geta kommun har sedan 21 ökat med 25 personer, vilket motsvarar fem procent. Prognosen fram till 23 visar en ökning av folkmängden med ca 12 procent. 2 1 Utfall Prognos - ÅSUB bas Geta Åland 3,% 2,5% 2,% 1,5% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Geta har en lägre andel invånare 1-15 år samt 35-5 år och en högre andel invånare 5 år och uppåt, bortsett från några avvikelser främst i åldrarna ,%,5%,% 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Utfall Prognos - ÅSUB bas Försörjningskvot Unga Gamla ,6 116,6 115,6 117, , ,3 17,6 1, Försörjningskvoten (ålder, vänster bild) har varierat något sedan 21. Fram till 23 prognosticeras försörjningskvoten att öka, vilket förklaras av en ökad andel äldre invånare. Den ekonomiska försörjningskvoten (höger bild) definieras som andelen icke-sysselsatta per 1 sysselsatta. Sedan 21 har den ekonomiska försörjningskvoten i Geta kommun varierat mellan ca 1 och 12, men minskade 214. Andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Geta kommun är något lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 62,9% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten (ålder) för Geta kommun uppgår år 215 till 62,9 procent. Det är 2,4 procentenheter lägre än för genomsnittet på Åland. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Geta kommun lägre. Försörjningskvoten för hela Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Hammarland;,9% Saltvik; 4,% Jomala; 8,4% Vårdö;,4% Sund;,4% Kökar;,4% Lemland;,4% 39,1 procent av invånarna i Geta har sin arbetsplats inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Getas invånare är Mariehamn, dit 36,9 procent av de arbetande invånarna pendlar. 8,9 procent pendlar till Finström och 8,4 procent till Jomala. Resterande 6,7 procent av de arbetande invånarna i Geta pendlar till kommunerna Saltvik, Hammarland, Kökar, Vårdö, Sund och Lemland. Finström; 8,9% Geta; 39,1% Mariehamn; 36,9% 24

25 Arbetslöshet 6,% 5,% 4,9% 5,3% 4,9% Arbetslösheten i Geta har sedan år 21 varierat mellan 3,2 och 5,3 procent. År 215 uppgick arbetslösheten till 4,9 procent. 4,% 3,% 2,% 3,6% 3,6% 3,2% I jämförelse med genomsnittet på Åland är arbetslösheten högre i Geta kommun. Även i jämförelse med svenska är arbetslösheten i Geta något högre. Geta kommun har däremot en klart lägre arbetslöshet än de finska na. 1,%,% 18% 16% ,4% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 4,9% 3,4% 4,3% 2% % 25