Brändö kommun PM juni 2016

Transkript

1 Brändö kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Brändö kommuns verksamhet kännetecknas av: Kostnaden för förskola per barn -6 år är drygt 4 procent högre i Brändö kommun än genomsnittet på Åland. Kostnaden för grundskola per elev är också något högre än genomsnittet. Brändö kommun har en lägre kostnad för hemtjänst per hushåll än genomsnittet för Ålands kommuner, däremot är dygnskostnaden för åldringshem ca 1 procent högre. Lokalkostnaderna per invånare är högre på Brändö jämfört genomsnittet för Åland. Brändö uppvisar en förhållandevis hög soliditet och en låg skuldsättning per invånare. Kommunens investeringar per invånare är ungefär dubbelt så höga på Brändö jämfört med genomsnittet för de 16 kommunerna på Åland. Skattesatsen på Brändö sänktes år 213 från 17, till 16,75 procent och har sedan dess legat på samma nivå. Folkmängden i Brändö kommun har sedan 21 sjunkit något. Prognosen fram till 23 visar en bibehållen folkmängd kring 47 invånare. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt av kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska Centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev på Brändö ökade mellan åren 21 och 212 för att sedan sjunka mellan år 212 och 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev på Brändö till Jämfört med hela Ålands genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden på Brändö högre. Jämfört med svenska är kostnaden per elev i grundskolan ca 4 procent högre i Brändö kommun år

7 Förskola, per barn -6 år Förskolekostnaden per barn -6 år på Brändö ökade mellan åren 21 och 212 för att sedan stabiliseras och sjuka något mellan år 212 och 214. År 214 uppgick förskolekostnaden per barn på Brändö till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden per förskolebarn på Brändö ca 42 procent högre. Ungefär samma avvikelse kan konstateras i jämförelse med svenska (i svenska avser förskolan barn 1-5 år). Andel barn -6 år i förskola, se bild nedan, har varit något högre på Brändö men sjönk år 214 till samma nivå som genomsnittet för Ålands kommuner. 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% ,% 3,% 2,% 1,%,% Brändö Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll Hemtjänstkostnaden på Brändö mätt som euro per hushåll ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka mellan år 212 och 214. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Brändö kommun till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll ca 25 procent lägre i Brändö kommun. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden betydligt lägre (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Hushåll med hemtjänst som andel av det totala antalet hushåll i Brändö kommun, se bild nedan, ligger år 214 i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. 12,% 1,% 2 8,% ,% 4,% 2,% 5,% Eckerö Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn uppgick år 214 till 278. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem ca 1 procent högre på Brändö. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 16 procent högre på Brändö. Andel invånare över 65 år i åldringshem har varit låg de senaste åren, se diagram nedan. Uppgiften avser den sista december för varje år, vilket kan förklara att det finns bokförda kostnader 211 och 214 trots att diagrammet visar att det inte funnits några boende på åldringshem dessa år. 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,% 5,5%,% Brändö Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare på Brändö ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka år 213. År 214 ökade lokalkostnaderna per invånare till 684 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden bland Ålands kommuner och svenska är kostnaden högre på Brändö

11 Antal anställda , 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, Antalet anställda på Brändö har varierat mellan 34 och 45 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 34 personer, vilket är en minskning med 9 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 71,7 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det högre. Jämfört med svenska är det däremot lägre , 1,, Antalet anställda påverkas av andel verksamhet som förs i extern regi, t.ex. kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv , ,7 62,8 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 9% 8% 79,3% 72,1% 73,8% 73,9% 74,9% % Soliditeten i Brändö kommun ökade mellan år 21 och 214. År 214 uppgick soliditeten till 79,3 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna uppvisar Brändö en hög soliditet. I jämförelse med finska och svenska har Brändö betydligt högre soliditet. 7% 6% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare har sjunkit mellan år 21 och 214. År 214 uppgick skuldsättningen per invånare till 69. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner var skuldsättningen år 214 betydligt lägre i Brändö kommun. 4 2 Även i jämförelse med genomsnittet för de finska och svenska na är skuldsättningen per invånare förhållandevis låg i Brändö kommun

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 12,% 1,% 9,8% Brändö kommuns resultat som andel av intäkterna uppgick år 214 till 5,4 procent. Det är en minskning jämfört med 213 års resultat. 8,% 6,% 4,% 5,9% 6,8% 5,4% Jämfört med genomsnittet för Åland år 214 uppvisar Brändö något lägre resultat som andel av kommunens intäkter. Jämfört med finska och svenska utgör räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna i Brändö kommun en högre andel av intäkterna. 2,% 1,2%,% 8% ,4% 7% 6% 5% 5,4% 4% 3% 2,5% 2% 1% %,2% 15

16 Investeringar, per invånare Brändö kommuns investeringar mätt i euro per invånare uppgick år 214 till Det är en minskning från 213. Mellan 211 och 213 ökade investeringarna på Brändö från 56 per invånare till per invånare. Kommunens investeringar per invånare är ungefär dubbelt så hög på Brändö jämfört med genomsnittet för de 16 kommunerna på Åland I jämförelse med genomsnittet för finska och svenska är investeringarna per invånare på Brändö betydligt högre

17 Skatt 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 17, 17, 17, 16,75 16,75 16,75 16, Skattesatsen på Brändö sänktes år 213 från 17, till 16,75 procent och har sedan dess legat på samma nivå. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden. Brändö kommun tar inte ut allmän fastighetsskatt och fastighetsskatt för stadigvarande bostad. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,,,,,,,,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter mätt som euro per invånare har ökat sedan 21. Landskapsandelar mätt i euro per invånare har minskat under samma mätperiod. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till 38 och landskapsandelarna till Jämfört med genomsnittet för samtliga åländska kommuner har Brändö något lägre skatteintäkter per invånare år 214. Även i jämförelse med finska och svenska har Brändö lägre skatteintäkter per invånare. Brändö kommun tar emot fler landskapsandelar per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner men betydligt färre än finska. I jämförelse med svenska tar Brändö emot något fler landskapsandelar per invånare. : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Brändö kommun har sedan 21 sjunkit något. Prognosen fram till 23 visar en stabil folkmängd kring 47 invånare Utfall Prognos - ÅSUB bas Brändö Åland 3,5% 3,% 2,5% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Brändö har en lägre andel invånare -44 år och en högre andel invånare 45 år och uppåt. 2,% 1,5% 1,%,5%,% 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1,2 1,,8,6,4,2, ,7 129,1 123,7 111,4 112,8 116,9 112,4 118,3 124,1 114,5 Utfall Prognos - ÅSUB bas 15 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Samtidigt förutspås andelen unga invånare minska. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som andelen icke-arbetande per 1 sysselsatta. Mellan 25 och 28 sjönk den ekonomiska försörjningskvoten. Från 28 fram till 213 ökade den ekonomiska försörjningskvoten från 111,4 till 124,1 för att sedan sjunka till 114,5 år 214. Under hela mätperioden har Brändö en lägre andel sysselsatta i förhållande till icke-arbetande. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 68,5% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten för Brändö uppgick år 215 till 68,5 procent. Det är tre procentenheter högre än genomsnittet för Åland. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten på Brändö lägre. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Kumlinge; 1,6% Lumparland;,5% Jomala; 1,6% Lemland;,5% Eckerö;,5% Finström; 1,6% 65,2 procent av invånarna på Brändö har sin arbetsplats inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Brändös invånare är Mariehamn, dit närmre en tredjedel av invånarna på Brändö pendlar till sitt arbete. Resterande 6,5 procent av de arbetande Brändöborna pendlar till kommunerna Finström, Jomala, Kumlinge, Lumparland, Lemland och Eckerö. Mariehamn; 28,3% Brändö; 65,2% 24

25 Arbetslöshet 4,5% 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 4,2% 3,% 3,1% 3,1% 2,7% 2,6% ,4% Arbetslösheten på Brändö har de senaste åren varierat mellan 2,6 och 4,2 procent. År 215 uppgick arbetslösheten till 3,1 procent. I jämförelse med arbetslösheten för samtliga Ålands kommuner är arbetslösheten på Brändö,3 procentenheter lägre år 215. Arbetslösheten i Brändö kommun är lägre än genomsnittet för både svenska och finska. 6% 4% 2% 3,1% 3,4% 4,3% % 25