Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Transkript

1 ÅSUB Rapport 2013:3 Översikter och indikatorer 2014:1 Publicerad: Katarina Fellman, forskningschef, tel Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014 I korthet - Tillväxten i ekonomin (BNP) är enligt preliminära uppgifter fortfarande negativ och utvecklingen av skatteinkomsterna därmed svag - Tillväxten i kommunalskatten är avtagande som följd av försvagad arbetsmarknad, måttfulla löneökningar och trendmässigt ökande pensionsavgångar. Höjd uttaxering väger delvis upp utvecklingen - Kommunernas inkomster från samfundsskatterna har fortsatt att minska för femte året i rad. Nästa år beräknas kommunernas andel stanna på cirka 5 miljoner euro - Fastighetsskatterna ökar tack vare att beskattningsvärdena justerats upp betydligt i år och även skattesatserna har höjts i flera kommuner. Tabell 1 sammanfattar resultaten av kalkylerna för kommunernas olika skatteslag enligt debitering. Betonas bör att de debiterade skatterna kan skilja sig väsentligt från de skatter som under året redovisas till kommunerna, särskilt när det gäller samfundsskatterna. Tabell 1. Sammandrag över kommunernas skatteinkomster (enligt debitering), euro * 2014** 2015** Kommunalskatt förändring, % 3,8 5,6 5,4 2,2 Andel av samfundsskatt förändring, % -37,6-2,3-3,9-9,1 Fastighetsskatt förändring, % 5,7 3,8 71,5 0,9 Skatteinkomster, totalt förändring, % -0,5 5,1 6,2 1,6 *Preliminär uppgift **Prognos Källa: ÅSUB, bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen, bearbetningar av information från Finansministeriet

2 Översiktens syfte och användning Den här översikten är sammanställd för Ålands kommuner. ÅSUB utarbetade tidigare en mera omfattande konjunkturbedömning för den kommunala sektorn. Nu avgränsas bedömningen till att omfatta kalkyler för kommunernas skatteinkomster med kortfattade beskrivningar av antaganden och villkor för kalkylerna. Skattekalkylerna kan fungera som ett underlag för kommunernas budgetprocess. Parallellt med översikten sammanställs skattekalkyler i Excel-format som finns tillgängliga för kommunerna på ÅSUBs hemsida. ÅSUB gör innevarande höst inte några egentliga prognoser för den åländska ekonomin inför Makroindikatorerna i följande tabell ska därför snarast betraktas som prognosantaganden som är nödvändiga som underlag för skatteprognoserna. Tillväxten inom den åländska ekonomin har enligt preliminära uppgifter varit negativ eller stannat på noll de senaste fyra åren. Tillväxten förväntas sjunka ytterligare 2015 på grund av svaveldirektivet. Orsakerna till ekonomins negativa volymutveckling är flera, bland annat den internationella lågkonjunkturen, att det går särskilt dåligt för Finland, den svaga sjöfartskonjunkturen, men även åtstramningarna inom den offentliga sektorn har betydelse. Förvärvsinkomsterna växer långsammare till följd av måttfulla allmänna löneökningar, stigande arbetslöshet samt trendmässigt stigande pensionsavgångar. Däremot har nettoinflyttningen till Åland under årets åtta första månader varit större än på många år. Skattesatsen för företagen sänktes till 20 procent år 2014 och föreslås vara på samma nivå år Prognoserna för skatterna har tillsvidare inte beaktat eventuella kommande justeringar i skattesatserna i kommunerna. Beslut om inkomstskattesatsen bör fattas av kommunfullmäktige senast den 17 november. Tabell 2. Några nyckeltal för den åländska ekonomin * 2014** BNP till marknadspris, volymförändring, % -6,1-1,5 0,0-1,9 Förvärvsinkomstsumman, förändring, % 4,7 3,9 2,5 2,0 Befolkningstillväxt Arbetslöshetsgrad (öppen), % 2,8 3,1 3,5 4,0 Prisindex för basservicen, % 1,8 2,5 2,5 1,9 Konsumentprisindex, förändring % 3,6 2,3 1,3 1,1 Byggnadskostnadsindex, förändring % 3,3 2,4 1,0 0,9 Kort ränta (euribor 3 mån), % 1,4 0,6 0,2 0,3 Kommunal skatteprocent, vägt medeltal 17,03 17,03 17,03 17,51 Samfundsskatteprocent 26,0 24,5 24,5 20,0 Kommungruppens andel av samfundsskatten 0,3199 0,2834 0,2949 0,3556 Källa: ÅSUB, Finlands Bank, Finansministeriet, Statistikcentralen 2

3 Kommunalskatten växer långsammare Följande tabell sammanfattar kalkylerna över kommunalskatten för de åländska kommunerna. Kommunalskatten är den största enskilda inkomstkällan för kommunsektorn. Av tabellen framgår att tillväxten i inkomsterna från kommunalskattern är avtagande. Tabell 3. Kalkyl över kommunalskatten för alla kommuner, euro (enligt debitering) * 2014** 2015** Förvärvsinkomster förändring, % 3,9 2,5 2,0 2,2 därav utlandsinkomster Avdrag, riks Avdrag för inkomstens förvärvande Förvärvsinkomstavdrag Grundavdrag Övr avdrag inkl pensionsink avdrag Avdrag, åländska Resekostnadsavdrag Studielåneavdrag Sjukdomskostnadsavdrag Studieavdrag Allmänt avdrag Avdrag, sammanlagt förändring, % 4,6-4,1 0,4 1,5 "Beskattningsbar inkomst" Skattesats 17,03 17,03 17,51 17,50 Kalkylerad skatt Arbetsinkomstavdrag Övr. avdrag från skatten mm Debiteras förändring, % 3,8 5,6 5,4 2,2 Den inkomst som motsvarar debiterad skatt förändring, % 3,8 5,7 2,6 2,2 Not 1: De debiterade skatterna (de skatter skattebetalarna ska betala) stämmer inte helt överens med de skatter som under året redovisas till kommunerna. Not: Baserad på preliminär debiteringsstatistik för 2013 per Underlagstabellerna per kommun kan fås från ÅSUB. Kalkylerna är uppgjorda i excel och är avsedda som verktyg för kommunerna med möjlighet att göra egna antaganden. Källa: ÅSUB och bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen Högst upp i tabellen finns de samlade förvärvsinkomsterna (löner, pensioner, ersättningar mm) som ligger till grund för kommunalbeskattningen. Därefter finns kalkyler över avdrag från inkomsten med bedömningar på basen av förändringar i lagstiftningen. Först presenteras de avdrag som är gemensamma med resten av 3

4 landet och sen de avdrag som är specifika för den åländska kommunalbeskattningen. När avdragen dras från förvärvsinkomsterna fås en beskattningsbar inkomst och med den som grund beräknas med hjälp av kommunens skattesats en kalkylerad skatt. Från den kalkylerade skatten dras ytterligare avdrag direkt från skatten, arbetsinkomstavdrag och övriga avdrag t ex underskottsgottgörelse och hushållsavdrag. När dessa avdrag är gjorda fås den skatt som debiteras för ett skatteår för kommunen. Beräkningarna som grundar sig på den preliminära debiteringsstatistiken för år 2013 visar på en tillväxt i förvärvsinkomsterna på 2,5 procent i genomsnitt för fjolåret. Förvärvsinkomsterna beräknas sammantaget öka lite långsammare i år och nästa år; med 2,0 respektive 2,2 procent. Den här utvecklingen förklaras huvudsakligen av svag utveckling på arbetsmarknaden och ökade pensionsavgångar. Vid sammanställningen av kalkylen har landskapsregeringen fortfarande inte fastställt vilka förändringar i avdragen i kommunalbeskattningen 2015 som kommer att föreslås för lagtinget. Beräkningarna av avdragen i tabellen grundar sig på följande information och antagande om förändringar i avdragsgrunderna: För att lindra beskattningen för dem med lägst inkomst har grundavdraget i kommunalbeskattningen höjts med 30 euro för 2014 och föreslås höjt med 40 euro Det maximala beloppet uppgår till euro nästa år. Dessutom föreslås minskningsprocenten sänkas från 19 till 18 procent, så att avdraget blir högre för en större del av låginkomsttagarna. Beskattningen av pensionsinkomster beräknas i kalkylen bli lindrad genom att koefficienten för pensionsinkomstavdraget höjs från 1,37 till 1,39 procent samt genom att minskningsprocenten sänks från 55 till 54 procent I sjukdomskostnadsavdraget har stigande kostnader beaktats. En större begränsning i avdragsrätten infördes Arbetsinkomstavdraget, som görs direkt från skatten höjdes med 30 euro i år. Inför nästa år föreslås dels en ny höjning av beloppet med 15 euro, till euro. Dels höjs utfallsprocenten från 7,4 till 8,6 procent. De kommuner som har stor andel låginkomsttagare förlorar mer på förändringarna. Hushållsavdragets maximibelopp höjdes från till euro år 2014 och ökade därmed de övriga avdragen från skatten. Möjligheten att dra av bolåneräntor minskar med ytterligare 10 procentenheter 2015 och därefter med 5 procentenheter årligen fram till Förändringen minskar avdragen som görs direkt från skatten med cirka år De många avdragen i beskattningen bidrar till att det i realiteten är en betydande skillnad mellan den egentliga kommunala skattesatsen, som för de åländska kommunerna i år i genomsnitt ligger på 17,5 procent, och den effektiva skattegraden som ligger på cirka 12,6 procent. Den effektiva skattegraden anger alltså hur stor del av bruttoförvärvsinkomsterna som betalas i kommunalskatt. 4

5 Samfundsskatterna minskar Samfundsskatten, eller bolagsskatten, utgör den näststörsta enskilda skattekällan för kommunerna. Inkomsterna från samfundsskatten delas mellan staten, kommunerna och församlingarna. För innevarande år höjdes kommunernas andel av samfundsskatterna till 35,56 procent av intäkterna för att skattesatsen sänktes till 20 procent. För 2015 föreslås kommunernas andel höjas ytterligare till runt 36,26 procent som kompensation för kommunernas ökade kostnader i samband med arbetsmarknadsstödsreformen. Vissa andra justeringar ska också beaktas i fördelningen av skatterna från samfunden. Ett utmärkande drag för samfundsskatterna under senare år är att utvecklingen skiljer sig väsentligt från den reella samhällsekonomiska utvecklingen, det vill säga tillväxten i BNP. Den här utvecklingen gör att det är oerhört svårt, att på basen av omsättningsutvecklingen och de företagsdata ÅSUB har som underlag, kunna göra en bedömning av hur omfattande inkomstskatterna från företagen blir. Utöver de här osäkerhetsfaktorerna har skillnaden mellan vad som redovisas i samfundsskatteandel till kommunerna under ett år och den debiterade skatten, det vill säga den skatt ett företag eller samfund har att betala för ett visst skatteår, varit betydande under de senaste åren. Som framgår av Tabell 4 nedan har samfundsskatterna minskat de fyra senaste åren till följd av det rådande konjunkturläget och verksamhetsförutsättningarna inom sjöfartssektorn. Tabell 4. Kalkyl för kommunernas andel av samfundsskatten enligt debitering , euro * ** 2015** 2015** Koefficient Skatt Koefficient Prel. skatt Koefficient Kalk. skatt Kalk. koeff. Kalk. skatt Brändö 0, , , , Eckerö 0, , , , Finström 0, , , , Föglö 0, , , , Geta 0, , , , Hammarland 0, , , , Jomala 0, , , , Kumlinge 0, , , , Kökar 0, , , , Lemland 0, , , , Lumparland 0, , , , Saltvik 0, , , , Sottunga 0, , , , Sund 0, , , , Vårdö 0, , , , Mariehamn 0, , , , Hela Åland 1, , , , Förändring, % -37,6-2,3-3,9-9,1 Samfundsskatte-% 24,5 24,5 20,0 20,0 Kommunernas andel av skatterna, % 28,34 29,49 35,56 36,26 Not: Baserad på preliminär debiteringsstatistik för 2013 per Källa: ÅSUB, bearbetningar av debiteringsstatistik från Skattestyrelsen 5

6 Tack vare höjning av kommunsektorns andel av samfundsskatterna har inkomsterna från den här skattekällan sjunkit mindre än nedgången i de skatter som företagen i realiteten betalar. Enligt den preliminära debiteringsstatistiken blev kommunernas andel av samfundsskatterna år 2013 drygt 5,7 miljoner euro, vilket är en minskning med drygt två procent jämfört med året före. För i år beräknas inkomsterna från samfundsskatterna sjunka ytterligare och stanna på runt 5,5 miljoner euro. Även i år förväntas vinstutvecklingen inom flera större åländska företag vara svag, men det finns även företag där utvecklingen ser försiktigt ljus ut. Den dämpade utvecklingen bland de större aktörerna ger ringverkningar bland de mindre företagen. Också under nästa år väntar vi oss att det åländska näringslivet uppvisar en svag utveckling och de skattepliktiga inkomsterna beräknas sjunka ytterligare som en följd den svaga ekonomiska aktiviteten. Vi räknar med att kommunernas andel av samfundsskatterna stannar på runt 5 miljoner euro. Den egentliga uppgången i inkomstutvecklingen lär dröja ytterligare ett par år på grund av bland annat läget inom den finska ekonomin och sjöfartsbranschen. År 2016 kommer även den temporära höjningen av kommungruppens andel av samfundsskatterna med 5 procentenheter att upphöra. Kommunernas andel av dessa skatter beräknas då sjunka till 30,31 procent. Fastighetsskatten har ökat med höjda skattesatser I år beräknas fastighetsskatterna enligt de preliminära uppgifterna från Skatteförvaltningen öka med hela 71,5 procent. Dels har skattesatserna höjts och Mariehamn och Sottunga har nu skatt även på stadigvarande boende. Dels har skattemyndigheten gjort en större justering av beskattningsvärdena. De nya värdena som tillämpas första gången innevarande år innebar att beskattningsvärdena i genomsnitt steg med drygt 10 procent. År 2015 beräknas fastighetsskatterna öka med knappt en procent eller med drygt euro. I kalkylen har inte beaktats eventuella justeringar av skattesatserna för år 2015 som kommunernas fullmäktige kan besluta om fram till och med mitten av november. 6

7 Tabell 5. Fastighetsskattekalkyl per kommun , 1000 euro (enligt debitering) * 2014* 2014* 2015** Skatteprocenter Beskattningsvärden Skatt Debiterad Debiterad Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Stadigv. Annan Allmän Skatt Skatt bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. bostad bostad skattepr. Totalt Totalt Brändö 0,00 0,90 0, ,0 33,8 0,0 33,8 34,1 Eckerö 0,00 0,90 0, ,0 67,4 164,4 230,3 232,4 Finström 0,00 0,90 0, ,0 51,8 179,2 227,0 229,0 Föglö 0,00 0,90 0, ,0 72,0 48,2 117,7 118,8 Geta 0,00 0,90 0, ,0 50,3 44,9 93,5 94,3 Hammarland 0,00 0,90 0, ,0 61,3 30,0 87,4 88,2 Jomala 0,00 0,90 0, ,0 53,4 372,0 416,9 420,7 Kumlinge 0,00 0,90 0, ,0 33,6 15,2 47,5 47,9 Kökar 0,00 0,90 0, ,0 36,9 31,5 67,1 67,7 Lemland 0,00 0,90 0, ,0 94,5 133,5 220,8 222,8 Lumparland 0,00 0,90 0, ,0 32,6 43,6 74,5 75,2 Saltvik 0,00 0,90 0, ,0 60,8 26,5 82,3 83,1 Sottunga 0,50 0,90 0, ,5 15,4 10,1 33,9 34,2 Sund 0,00 0,90 0, ,0 51,4 64,9 114,7 115,8 Vårdö 0,00 0,90 0, ,0 59,3 11,0 68,6 69,2 Mariehamn 0,30 0,90 0, ,0 7,6 372, , ,1 Hela Åland 0,14 0,90 0, ,4 782, , , ,4 förändring, % 10,0 11,8 10, ,0 12,0 33,3 74,2 0,9 Not: Föreningshus och dylikt har inkluderats i beskattningsvärdena även om de befriats från fastighetsskatten. Källa: ÅSUB samt Skattestyrelsens hemsidor, fastställd beskattning för 2014 per De nya beskattningsvärdena på byggnader och markområden som första gången tillämpas i år har justerats på följande sätt: Beskattningsvärden på byggnader: - Beskattningsvärdets andel av återanskaffningsvärdena har höjts så att man nu beaktar 75 procent istället för 70 procent av byggnadernas återanskaffningsvärden - Det maximala åldersavdraget för bostadsbyggnader har sänkts från 80 till 70 procent Beskattningsvärden på markområden: - Kvadratmeterpriser på tomter som inte har uppdaterats på flera år har höjts till minst en euro. - Beskattningsvärdet på markområden har höjts till 75 istället för 73,5 procent av områdespriset - Beskattningsvärdet på markområden har höjts med 2 procent, 7

8 Referenser Befolkningsregistercentralen, Finansministeriet, Ekonomisk översikt Hösten 2014, Helsingfors Finlands Kommunförbund, Prognos för kommunernas skatteintäkter , Skatteförvaltningen, Preliminär förvärvsinkomstskattestatistik 2013, , ÅSUB Ekonomisk översikt hösten 2014 ÅSUB Statistikmeddelande, Offentlig ekonomi 2014:3, Prisindex för den kommunala basservicen på Åland. ÅSUB Rapport 2014:2, Konjunkturläget Våren 2014, Mariehamn ÅSUB Översikter och indikatorer 2013:1, Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013 ÅSUB, 8

9 9