Kumlinge kommun PM juni 2016

Transkript

1 Kumlinge kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Kumlinge kommuns verksamheter kännetecknas av: 6 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommuner 214. Kostnaden för förskola per barn -6 år är 35 procent högre än genomsnittet för Ålands kommuner. 5 procent högre kostnad för hemtjänst per hushåll än Ålandskommunernas genomsnitt. Inga redovisade kostnader eller andelar i åldringshem under de senaste åren. Jämförelsevis höga lokalkostnader per invånare. Investeringarna i euro per invånare ökade kraftigt 214 och är klart högre än för jämförelsegrupperna. Kommunens skattesats höjdes med 5 cent år 214. Kumlinge kommun har en äldre befolkning jämfört med Ålands övergripande befolkningsstruktur. Kumlinge kommun uppvisar en högre soliditet än jämförelsegrupperna år 214. Skuldsättningen ligger sedan 214 i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner men är lägre än för finska. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev i Kumlinge kommun har ökat sammantaget under mätperioden. År 214 uppgick kostnaden för grundskola per elev till Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner per elev i grundskolan är kostnaden i Kumlinge nästan 6 procent högre. 1 5 Även jämfört med svenska och finska är kostnaden per elev i grundskolan klart högre i Kumlinge kommun år

7 Förskola, per -6 år Kostnaden för förskola per barn -6 år i Kumlinge ökade med 75 procent 212 för att därefter stabilisera sig. Kostnaden uppgick 214 till 15 4 per barn -6 år. Kumlinge kommuns kostnad för förskola per barn -6 år ca 35 procent högre än genomsnittet för Ålands 16 kommuner år 214. Kommunens kostnad är också högre än den i svenska och finska (i svenska avser förskolan barn 1-5 år). Andelen barn i förskola i Kumlinge kommun är högre än andelen för Ålands kommuner i genomsnitt (se bild nedan). Andelen har ökat de senaste åren. Från 213 överstiger andelen 1 procent ,% ,% ,% 8,% ,% 4,% 4 2 2,%,% Kumlinge Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll Hemtjänstkostnaden mätt i euro per hushåll har minskat i Kumlinge sedan 212. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i kommunen till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll nästan 5 procent högre i Kumlinge I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden dock lägre (i svenska avser måttet kostnad per brukare) Andelen hushåll med hemtjänst är högre i Kumlinge än i genomsnitt för Ålands kommuner (se bild nedan). 14,% 12,% 1,% 8,% 6,% 1 4,% 2,% 5,% Kumlinge Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Det saknas uppgifter om kostnad per dygn i åldringshem för år 213 och 214. Kostnaden för åldringshem per dygn uppgick år 212 till 183. Kommunen redovisar inga invånare i åldringshem (se bild nedan). Det är inte möjligt att göra en jämförelse för ,5% 3,% ,5% 2,% 1,5% 1 1,% 5,5%,% Kumlinge Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Kumlinge ökade fram till år 213 för att år 214 minska. År 214 uppgick lokalkostnaderna till 927 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är kostnaden högre i Kumlinge kommun

11 Antal anställda , 1, 8, 6, 4, 2,, Antalet anställda i Kumlinge kommun har varierat mellan 24 och 45 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 24 personer, vilket är en minskning med 11 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 73,2 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är det något högre och jämfört med svenska är det lägre. Antalet anställda påverkas av andel verksamhet som utförs i extern regi, till exempel kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv ,2 62,8 92,3 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 8% 83,5% 82,5% 83,3% 84,6% 66,9% Soliditeten i Kumlinge var relativt konstant mellan år 21 och 213 för att sedan sjunka år 214. År 214 uppgick soliditeten till 66,9 procent. Kumlinge uppvisar en högre soliditet än jämförelsegrupperna år % 6% 67% 63% 57% 5% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Skuldsättningen per invånare sjönk mellan åren 21 och 213 för att sedan öka kraftigt år 214. År 214 uppgick skuldsättningen per invånare till Skuldsättningen är sedan 214 i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner men under genomsnittet för finska

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 1,% 8,% 6,% 4,% 2,%,% -2,% -4,% -6,% -8,% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 8,4% -5,9% -2,5%,4% 6,% ,% 7,4% 2,5%,2% Kumlinge kommuns resultat som andel av intäkterna uppgick år 214 till 6, procent. Det är en förbättring jämfört med 213-års resultat. Kumlinge redovisade 211 och 212 negativa resultat. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner år 214 uppvisar Kumlinge kommun något lägre resultat. I jämförelse med finska och svenska är resultatet i Kumlinge däremot högre. 15

16 Investeringar, per invånare Kumlinge kommuns investeringar mätt i euro per invånare uppgick 214 till Det är en mer än tre gånger så hög nivå som år 213. Jämfört med genomsnittet för Ålandskommunerna redovisar Kumlinge 214 en högre investeringsnivå 214. Även i jämförelse med genomsnittet för finska och svenska är investeringarna per invånare i Kumlinge klart högre

17 Skatt 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 18,5 18,5 18,5 18,5 18,5 18,5 19, Skattesatsen i Kumlinge kommun höjdes 214 från 18,5 till 19, procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent under hela mätperioden. Även den allmänna fastighetsskatten har varit konstant under perioden, på,4 procent. Kumlinge kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,4,4,4,4,4,4,4,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv. 7 6 Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkterna i euro per invånare har ökat något sedan 211. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till Landskapsandelarna uppgick 214 till 2 646, de har följt samma mönster som skatteintäkterna. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner har Kumlinge något lägre skatteintäkter per invånare år 214. Däremot tar kommunen emot något fler landskapsandelar. I jämförelse med finska har Kumlinge något högre skatteintäkter per invånare, men tar emot färre landskapsandelar per invånare. I jämförelse med svenska har Kumlinge lägre skatteintäkter men tar emot fler landskapsandelar per invånare. : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Kumlinge kommun minskade under början av 21- talet men har därefter stabiliserats något. Fram till 23 visar prognosen en bibehållen folkmängd, även om det varierar något mellan åren. Utfall Prognos - ÅSUB bas Kumlinge Åland 4,% 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Befolkningsstrukturen visar att Kumlinge kommun har en äldre befolkning jämfört med Ålands genomsnittliga struktur. Kommunen har en lägre andel invånare -45 år och en högre andel invånare 45 år och uppåt. 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, ,5 128,7 12,5 19,3 121,4 133,3 137,5 128,4 129,2 117,2 4 Utfall Prognos - ÅSUB bas 2 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Den ekonomiska försörjningskvoten (höger bild) definieras som andelen av befolkningen som ej är sysselsatta i arbete dividerat med andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete. Sedan 21 har den ekonomiska försörjningskvoten i Kumlinge kommun varierat mellan ca 11 och 14, men minskade uppgick kvoten till ca 117. Andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Kumlinge kommun är därmed lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 67,7% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten i Kumlinge kommun uppgår år 215 till 67,7 procent. Det är något högre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Kumlinge lägre. Försörjningskvoten för hela Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 4,% 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Finström;,7% Föglö; 1,5% Brändö; 2,2% Jomala; 3,% Lumparland;,7% Sund;,7% Saltvik;,7% 47,8 procent av de arbetande invånarna i Kumlinge har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Kumlinges invånare är Mariehamn, dit 42,5 procent av de arbetande invånarna pendlar. De resterande 9,7 procenten av de arbetande invånarna i Kumlinge pendlar till kommunerna Jomala, Brändö, Föglö, Finström, Sund, Lumparland och Saltvik. Mariehamn; 42,5% Kumlinge; 47,8% 24

25 Arbetslöshet 6,% 5,% 4,% 3,% 2,6% 3,2% 2,9% 5,% 4,2% Arbetslösheten i Kumlinge har sedan år 21 varierat mellan 1,5 och 5 procent. Mellan år 212 och 214 steg arbetslösheten med 3,5 procentenheter. År 215 uppgick arbetslösheten till 4,2 procent. Kumlinge har 215 en högre arbetslöshet än genomsnittet för Ålands kommuner, men en något lägre arbetslöshet än svenska och en betydligt lägre än finska. 2,% 1,5% 1,%,% 18% 16% ,4% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 4,2% 3,4% 4,3% 2% % 25