TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Transkript

1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Kommunen har också möjlighet att avsätta pengar till en resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna ska därför även innehålla bestämmelser som reglerar hanteringen av denna reserv. Förutsättningar Som allmän utgångspunkt för god ekonomisk hushållning gäller att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som konsumeras. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som tidigare generationer har förbrukat. Resultatet måste därför vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna säkerställas för nästkommande generation Dessa riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska ha ett längre tidsperspektiv än de finansiella mål som fastställs i samband med respektive års budgetbeslut. För att kunna ha detta längre perspektiv bör de ekonomiska förutsättningarna för Tomelillas kommun beskrivas. Demografiska förutsättningarna och andra omvärldsfaktorer Befolkningen i Tomelilla kommun har minskat med 323 personer under åren År 2001 innebar en vändning i befolkningsutvecklingen och befolkningen ökade under åren med sammanlagt 558 personer. Tomelilla är en inflyttningskommun och har haft inflyttningsöverskott under 22 av de 24 senaste åren. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 1 av 7

2 Sett över en prognosperiod fram tom 2030 är det främst åldersgrupper 6-15 år samt 80 år och äldre som ökar. Minskning sker i åldersgrupp år. Totalt är den statiska ökningen av invånarantalet blygsam, knappt 200 personer fram tom Andra relevanta sociodemografiska nyckeltal framgår av tabellen nedan, statistiken hämtad från Ekonomifakta.se Variabel Tomelilla Sverigemedel Invånare i kommunen, antal Medelålder, ,7 41,2 Befolkningsökning, Procent, treårsbasis, ,1 2,3 Medelinkomst, kronor 2011, Total skattesats procent ,00 31,73 Andel högskoleutbildade, procent ,4 24,8 Förvärvsfrekvens, procent ,8 76,8 Andel företagare, procent ,0 6,8 Nyföretagande, procent ,8 12,3 Öppen arbetslöshet (AMS), procent ,2 8,4 Andel förtidspensionärer. Procent ,8 6,3 Sammanfattningsvis måste ambitionen vara att nå en mer positiv befolkningsökning än vad statistiken visar samt att höja utbildningsnivån till ett värde närmare landsnittet. Kostnaden för utbildning och omsorg till barn och äldre är den tyngsta posten i den kommunala budgeten och för att möta framtida kostnadsökningar inom bla äldreomsorgen behövs en befolkningsökning och att skattekraften ökar. Den finansiella ställningen Löpande kostnader och intäkter En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållandetill verksamhetens bruttokostnader ligga mellan 2 3 % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. Tomelilla redovisade ett försvagat resultat mellan 2010 och 2012 med 2,5 procentenheter från 3,5 % till 1,0 %. Genomsnittligt resultat de tre senaste åren är 2,5 %. Detta är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Investeringsvolymen En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5-10 år, på en investeringsnivå i förhållande till respektive kommuns nettokostnader runt 7 %. Variationerna är dock stora, speciellt i mindre kommuner. Relateras Tomelilla investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att i kommunen sammanlagt under de tre åren , hade en total investeringsvolym på 6 %, dvs. något lägre än genomsnittet. Stora investeringar under 2012 medförde att nyckeltalet då ökade till 8,3 %. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 2 av 7

3 Soliditeten Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. Tomelilla hade 2012 en soliditet som var lägre jämfört medsnittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 7 % för Tomelilla jämfört med länsgenomsnittet som uppgick till 27 %. Tomelilla hade 2012 den 5:e svagaste soliditeten i länet. Skattefinansieringsgraden När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter för att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna och 100 % innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl. a att stärka det finansiella handlingsutrymmet. Allt över 100 % kan avvändas föra att amortera skulder och/eller stärka likviditeten. I jämförelse med s kommuner hade Tomelilla kommun i perioden en starkare skattefinansierings grad än genomsittet men kommunen hade samtidigt en lägre investeringsvolym än länets genomsnitt sjönk skattefinansieringsgraden till låga 58 % beroende på hög investeringsvolym och ett försämrat resultat. Sammanfattningsvis Tomelilla har en ekonomi som är något svagare än för genomsnittskommunen i länet. Kommunen bör stärka sin ekonomi, då de närmaste åren förväntas att kommunerna i Sverige står inför utmaningar som ökade investeringar och ökade behov från befolkningsförändringar. Detta innebär att kostnaderna för kommunala tjänster kommer att öka betydligt snabbare än tidigare. För många kommuner innebär det att intäkterna från skatteunderlagets tillväxt inte beräknas räcka till. Det är därför viktigt att kommunen har en aktiv ekonomistyrning. Finansiella mål Som övergripande finansiellt mål gäller: Ekonomin sätter gränser för verksamhetens omfattning Övergripande mål bryts ner i följande finansiella mål att gälla för en flerårsperiod: Resultatmål Kommunen ska under den senaste femårsperioden ha ett genomsnittligt positivt resultat efter balanskravjustering och före avsättning eller disponering av medel från RUR, som minst uppgår till 2 % i förhållande till skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 3 av 7

4 Investeringsmål Nettoinvesteringar får under den senaste femårsperioden i genomsnitt uppgå till högst 9 % av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. Skuldmål Under den senaste femårsperioden ska den genomsnittliga självfinansieringsgraden (avskrivningar plus resultat före extraordinära poster i relation till investeringsvolym) uppgå till lägst 100 %. Investeringar inom den skattefinansierade verksamheten bör fullt ut självfinansieras via generat kassaflöde från verksamheten, dvs. nyupplåning ska undvikas. Avgiftsfinansierad vatten- och avloppsverksamhet kan finansieras genom upptagna lån. Bedömning av påverkan av taxenivåer ska göras. Upplåning kan ske med målet att amortering av skulden sker inom en tjugoårs period, det vill säga varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Amortering av lån kan ske med en självfinansieringsgrad över 100 % Nettoinvesteringar i kommunen, andel (%) av skatt & generella statsbidrag Nettokostnad som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) Årets resultat som andel av skatt & generella statsbidrag kommun, (%) Soliditet kommun, (%) Soliditet inkl pensionsåtag. kommun, (%) (ovägt medel) 7,5 7,1 10,9 11,0 10,1 11,4 11,4 9,2 11,8 11,7 Tomelilla 4,8 3,6 3,0 3,0 8,0 8,0 6,0 5,0 6,0 8,0 (ovägt medel) 99,8 99,2 97,6 96,5 97,4 98,7 97,5 96,3 98,5 98,1 Tomelilla 102,8 102,5 96,0 97,7 97,5 97,3 96,7 95,4 97,2 99,0 (ovägt medel) 1,1 2,3 3,9 6,5 4,2 1,7 3,9 4,0 3,1 2,6 Tomelilla -3,1-2,9 3,4 2,3 2,2 1,7 3,9 4,3 3,5 1,3 (ovägt medel) 63,4 62,9 64,3 65,2 64,9 63,2 61,5 61,0 59,3 59,5 Tomelilla 53,4 49,9 52,4 52,2 50,0 52,1 52,9 56,4 62,6 62,4 (ovägt medel) 23,4 25,0 27,2 26,5 22,3 22,8 23,2 26,3 23,3 25,7 Tomelilla 4,0-1,0 2,0 0,0-6,0-6,0-1,0 5,8 5,2 6, Självfinansieringsgrad % Tabellen visar relevanta finansiella nyckeltal över en tioårsperiod för Tomelilla kommun jämfört med Skånesnittet. Utifrån ovanstående ska resultatmålet och målet avseende finansiering av investeringar samt skuldsättning specificeras för den avsedda planeringsperioden i samband med respektive års budgetbeslut. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 4 av 7

5 Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning mål Särskilda verksamhetsmål med inriktning på god ekonomisk hushållning ska fastställas i samband med respektive års budgetbeslut. Verksamheterna ska styras via den beslutade visions- och målstyrningsmodellen. Bedömning av god ekonomisk hushållning I respektive års årsredovisning ska en bedömning göras av om kommunens utveckling ligger i linje med god ekonomisk hushållning. Bedömningen ska grundas på en sammanvägning av utfallet i förhållande till de finansiella målen och verksamhetsmålen med inriktning på god ekonomisk hushållning. I denna bedömning väger de finansiella målen tungt. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 5 av 7

6 Föreskrifter avseende resultatutjämningsreserv Förutsättningar Enligt kommunallagen 8 kap 3 d, andra stycket får kommunen under vissa förutsättningar reservera en del av det ekonomiska resultatet i en resultatutjämningsreserv. En resultatutjämningsreserv utgör en del av kommunens eget kapital. Reserven kan sedan disponeras för att täcka underskott under en lågkonjunktur. Syftet med reserven är således att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större flexibilitet för verksamheterna. Reservering Reservering till resultatutjämningsreserv ska göras i syfte att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. I Tomelilla kommun får reservering göras utifrån reglerna i kommunallagen 8 kap 3 d, andra stycket. Detta innebär att kommunen får göra en reservering till en resultatutjämningsreserv med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller balanskravsresultatet som överstiger en procent av skatteintäkter, generella statsbidrag, kommunalekonomisk utjämning och fastighetsavgift. I ett läge med ett negativt eget kapital, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, är gränsen för reservering två procent av de ovan nämnda posterna. Reserven får uppgå till högst 5 % av det egna kapitalet. Kommunen kan redan i samband med budgetbeslutet planera för att göra en reservering till resultatutjämningsreserven. Slutligt beslut kan dock tas först i samband med behandlingen av årsredovisningen. Disposition I Kommunallagen 8 kap 3 d anges Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Således är det endast av konjunkturella skäl som disponering får ske och inte för att undvika verksamhetsanpassning eller skattehöjning till följd av andra orsaker. Disponering får endast göras för att täcka upp ett negativt balanskravsresultat. Bedömningen av konjunkturens effekt på intäkterna görs genom att jämföra aktuellt års prognostiserade underliggande skatteunderlagsutveckling i riket med den genomsnittliga underliggande utvecklingen under den senaste tioårsperioden. Om det aktuella årets prognostiserade skatteunderlagsutveckling understiger genomsnittet för de senaste tio åren får disposition göras med mellanskillnaden, beräknat på intäkter i form av skatteintäkter och inkomstutjämning. Med underliggande skatteunderlag menas att justering görs för de förändringar i skattelagstiftningen som påverkar det kommunala skatteunderlaget. cirkulär SKL B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 6 av 7

7 Rikets underliggande skatteunderlagsutveckling; tioårigt genomsnitt samt årlig utveckling Förändring i procent per år Snitt 10 år 3,8 3,8 3,9 3,9 3,9 Årlig 4,1 3,5 3,2 4,5 5,3 Differens 0,3 0,3 0,7 0,6 1,4 Vid beslut om disposition bör en samlad bedömning göras av effekterna på flera års sikt så att de reserverade medlen i resultatutjämningsreserven fördelas på ett ansvarsfullt sätt under hela lågkonjunkturen. Kommunen kan redan i samband med budgetbeslutet planera för att göra en disponering från resultatutjämningsreserven. Slutligt beslut kan dock tas först i samband med behandlingen av årsredovisningen. B 13:1 Reglemente för resultatutjämningsreserv Sida 7 av 7