BOKSLUTSRAPPORT 2011

Transkript

1 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar det ekonomiska resultatet för kommunen för 2011 och behandlar endast ekonomiperspektivet i kommunens målstyrning. Årsredovisningen som presenteras i april ger en samlad bild över hela kommunkoncernens resultat och verksamhet utifrån god ekonomisk hushållning. Årsredovisningen kommer att behandlas av kommunstyrelsen den 2 april och av kommunfullmäktige den 16 april. Det ekonomiska resultatet för 2011 är positivt 16 mkr (0,9 %), men är 14,2 mkr sämre än kommunfullmäktiges mål om 2 %. Resultatet visar på en stabil ekonomi mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget i världen. Orsaken till det positiva resultatet är ökade skatteintäkter på 30,8 mkr jämfört med budget, resultatmål om 30,2 mkr och särskilda medel ca 34 mkr. Faktorer som påverkat resultatet negativt är ökade kostnader för placering av barn och ungdomar samt försörjningsstöd totalt 21,3 mkr. En konsolidering av ekonomin har fortsatt under Engångskostnader om 62,2 mkr som avser nedskrivningar, avsättning för pensioner och verksamhetsomställningar påverkar resultatet negativt. Årets resultat enligt balanskravet, där konsekvensen av pensionsåtaganden p.g.a. ändrad diskonteringsränta exkluderas, uppgår till 30,5 mkr. Nedan redovisas måluppfyllelsen för ekonomin. Måluppfyllelse ekonomiperspektivet Trend Nyckeltal Resultat Mål Resultat Målupp Trend fyllelse Ekonomiskt resultat, % av skatteintäkter 2,5 2,0 0,9 Investeringar, Mkr Soliditet, exklusive ansvarsförbindelse Soliditet, inklusive ansvarsförbindelse Banklåneskuld, Mkr Kommunal skattesats 19,18 19,18 19,18 1

2 Ekonomisk analys Kommunfullmäktige har beslutat att det ekonomiska resultatet ska genomsnittligt under en planeringsperiod uppgå till ett överskott om 2 %. Resultatmålet ska långsiktigt säkra en god ekonomisk hushållning och innebär att kommunen kan självfinansiera investeringar om ca 100 miljoner kronor årligen. Överskottsmålet kan även möta snabba förändringar i konjunkturen. För perioden har resultatmålet uppfyllts med undantag för finanskrisens år Kommunens resultatutveckling över en tioårsperiod har genomsnittligt uppgått till 1,4 % års resultat präglas ekonomiskt av förnyelsen av de centrala delarna i Väsby och uppförandet av Messingehuset med bl.a. nytt gymnasium i form nedskrivningar och omställningar. Framöver kommer ett högre resultatmål att krävas för dels finansiering av ett högre investeringsprogram med satsningar i infrastrukturen och dels finansiering av ökade pensionskostnader. Resultatutvecklingen åskådliggörs under diagrammet nedan. Viktigt att notera är att det ekonomiska resultatet, trots flera finanskriser under 2000-talet, har varit positivt varje år. Resultatutveckling , mkr, inkl. affärsdrivande verksamhet Årets resultat Resultatmål 2% r mk 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 21,4 13,5 22,3 23,6 23,9 2,0 1,6 10,2 25,8 27,1 12,0 45,6 28,6 30,2 24,9 43,3 33,2 6,1 40, ,2 16,0 Det budgeterade resultatet inkluderar - 3 mkr för 2011 (- 4 mkr 2010) för affärsdrivande verksamhet Soliditeten för 2011 är 49 % jämfört med 56 % Försämringen beror bl.a. på ändrade redovisningsprinciper för anslutningsavgifter inom VA -36,5 mkr, pensionsavsättning för förtroendevalda - 6,8 mkr och att banklåneskulden ökat med 100 mkr. Ett lägre resultat 2011 än planerat bidrar till den försämrade soliditeten. Inkluderas ansvarsförbindelsen för pensioner i nyckeltalet blir soliditeten -13 % (2010: -7 %), en försämring med anledning av att ansvarsförbindelsen ökat med 71 mkr p.g.a. sänkt diskonteringsränta. Banklåneskulden uppgår till 300 mkr. Ett nytt lån på 100 mkr har upptagits med en löptid på 3 år till en ränta på 2,38 %. Likvida medel uppgår till 75 mkr. Verksamhetens nettokostnad har 2011 ökat med 4,5 % (2010: 2,0 %). Ökningen beror dels på inflation men även på befolkningsutvecklingen som generar bl.a. högre volymer inom välfärdstjänsterna. Samtidigt har skatteintäkterna ökat med 5 %, varav den positiva befolkningsutvecklingen utgör 2,7 %. Skatteintäkt per invånare 2011 uppgick till kr vilket är något högre än kostnaden per invånare om kronor. Nettokostnadsökningen per invånare uppgår till 2,4 % för 2011 vilket motsvarar inflationen som enligt Statiska centralbyrån varit 2,3 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 97,9% vilket är en förbättring jämfört med de senaste åren.. Enligt 2010 års räkenskaper var Upplands Väsby kommun den mest kostnadseffektiva kommunen per invånare i riket. 2

3 Nettokostnad per invånare kr kr kr kr kr kr kr kr kr 0 kr kr kr kr kr kr kr kr kr Andelen personalkostnader minskar och utgör 33 % av verksamhetens kostnader (2010:34 % och 2009:37 %). Under året har verksamhetsomställningsarbetet inom Väsby välfärd fortgått. De totala personalkostnaderna för 2011 har ökat med 1,4 % och uppgår till 648,5 mkr (2010: 639,5 mkr). Välfärdstjänster som utförs i extern regi uppgår till ca 55 % av totala kostnader. Andel personalkostnader av verksamhetens kostnader (ej jämf.stör.) 65% 60% 55% 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 58% 55% 52% 43% 37% 34% 33% Nämndernas resultat visar ett mindre underskott på -1,8 mkr varav affärsdrivande verksamhet redovisar ett underskott om -2,0 mkr. I resultatet ingår omställningskostnader av engångskaraktär för personal om 17,1 mkr främst för Väsby välfärd. Ökat antal barn och elever inom förskola respektive gymnasium har inneburit ett mindre underskott om -2,5 mkr för Utbildningsnämnden. Även dyrare utbildningsplatser inom gymnasiet har bidragit till underskottet. Socialnämnden visar underskott om -8,4 mkr vilket bl.a. beror på ökade placeringskostnader för barn och ungdomar och ökade kostnader för försörjningsstöd, totalt -21,3 mkr samt högre volymer inom hemtjänsten. Lägre volymer inom LSS och förseningar av it-projekt bidrar positivt till resultatet. Produktionsstyrelsen har tillförts ägartillskott om 9,7 mkr för omställningsarbete för Vilunda gymnasium och nettoresultatet uppgår till -13,4 mkr, vilket beror på underskott inom skola och hemtjänst. Ökade kostnader för vinterväghållning påverkar teknik och fastighetsutskottets resultat negativt medan fastighetsförvaltningen levererar ett bättre resultat som överstiger avkastningskravet. Totalt visar teknik och fastighetsutskottet på ett positivt resultat 8,9 mkr. Kommunstyrelsens överskott 17,0 mkr består i huvudsak av särskilda medel som är en reserv för bl.a. omställningskostnader och volymökningar. 3

4 Investeringar uppgår till 196 mkr av budgeterade 375 mkr. Bland de större investeringar som pågår/genomfördes under 2011 finns ombyggnad av Bollstanässkolan, inredning multihuset Messingen, ombyggnad av verksamhetslokaler. Vidare har energisparåtgärder genomförts i kommunala lokaler och framkomligheten har förbättrats på ett antal vägar i Väsby. Avvikelsen mot budget beror till stor del på att vissa projekt har försenats. Investeringsutgifter i mkr, Befolkningsutveckling är en viktig del för hur kommunens ekonomi i framtiden utvecklas. Kommunen har som målsättning att ha en befolkningstillväxt i ungefär samma takt som Stockholms län. Enligt den nya befolkningsstatistiken för 2011 uppgår antalet invånare till vid årets slut, en ökning med 891 personer från sista december 2010, vilket motsvarar + 2,3 %. En framåtblick visar på att den ekonomiska osäkerheten i världsekonomin har fortsatt under inledningen av 2012 och skakigheten förväntas bestå en tid framöver. Den ekonomiska krisen i världen och skuldkrisen i Europa påverkar svensk exportindustri och förväntas medföra lägre efterfrågan och därmed lägre tillväxt. En sämre tillväxt riskerar att öka arbetslösheten ytterligare och därmed påverkas kommunens skatteintäkter negativt. Under hösten 2011 har skatteprognosen reviderats inför Omvärldens pågående skuldkriser i Europa och USA ställer krav på fortsatt handlingsberedskap om de ekonomiska förutsättningarna återigen förändras snabbt. Även om Upplands Väsby står rustad med en stabil ekonomi och effektiva verksamheter krävs återhållsamhet och budgetdisciplin. De senaste årens utveckling i kommunen är ett kvitto på förändringsarbetets effekter för en attraktiv kommun. Under 2012 fortsätter arbetet med målsättningen att bli nominerad till årets kvalitetskommun Kommunfullmäktiges mål om nöjda väsbybor står högst på agendan. Den stora ökningen av antalet invånare under året innebär att kommunen är en av landets snabbast växande kommuner. Den positiva befolkningsutvecklingen innebär ökade skatteintäkter som ger stabilare finansiering av de gemensamma satsningarna i skolan, infrastruktur för nya bostäder och utvecklingen av Centrala Väsby. Denna utveckling ökar även förutsättningarna för en hållbar och klimatsmart kommun. Kommunen behöver en stabil ekonomi för att möta fortsatta behov av välfärdstjänster och investeringar i infrastruktur. För att klara detta fortsätter arbetet med strategin för ekonomisk balans och målbild 2014 med fokus på fortsatt god planberedskap för fler bostäder, ökade kunskapsresultat i skolan, fastighetsutveckling samt kvalitetsutveckling. Kommunledningskontoret Björn Eklundh Kommundirektör Anette Ömossa Ekonomidirektör 4

5 Resultaträkning, mkr mkr Verksamhetens intäkter 417,3 416,7 Verksamhetens kostnader , ,0 Avskrivningar -54,9-53,7 Verksamhetens nettokostnad , ,0 Skatteintäkter 1 478, ,5 Bidrag och avgifter i utjämningssystemen och generella bidrag 213,0 183,5 Finansiella intäkter 5,5 15,2 Finansiella kostnader -25,9-6,1 Delsumma skatteintäkter och finansnetto 1 671, ,1 Årets resultat 16,0 40,1 Årets resultat, varav: Skattefinansierad verksamhet 18,0 41,8 Affärsdrivande verksamhet -2,0-1,7 Nämndernas och utskottens resultat , mkr Nämnder och utskott belopp i mkr Resultat Budget Resultat Avvik 2011 Kommunstyrelsen 4,1 0,0 17,0 17,0 Räddningstjänst -0,5 0,0 0,3 0,3 Revisionen 0,0 0,0 0,1 0,1 Överförmyndarnämnden 0,0 0,0-0,3-0,3 Social- och äldrenämnden 6,9 0,0-8,4-8,4 Nämnd för familjerätt 0,0 0,0 0,1 0,1 Kultur- och fritidsnämnden 1,8 0,0 1,6 1,6 Utbildningsnämnden -0,6 0,0-2,5-2,5 Tekniska utskottet 7,3 5,2 8,9 3,7 Tekn utskott affärdsdriv -1,7-3,0-2,0 1,0 Byggnadsnämnden 0,0 0,0-2,9-2,9 Miljö- och hälsoskyddsnämnden -0,3 0,0 0,1 0,1 Delsumma nämnder o utskott 17,0 2,2 12,0 9,8 Produktionsstyrelsen -6,1 0,0-13,4-13,4 Stöd- och processutskottet 1,2 0,0-0,4-0,4 Delsumma nämnder o utskott -4,9 0,0-13,8-13,8 Summa nämnder och utskott 12,1 2,2-1,8-4,0 5