Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Transkript

1 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

2 Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv (RUR) 5 Hantering av RUR vid bokslut 6 Hantering av RUR i budget 6 Övriga reserver inom det egna kapitalet 7 Dokumenttyp Riktlinje Antagen av Kommunstyrelsen Dokumentansvarig Kommundirektör/förvaltningschef 2

3 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv Bakgrund I kommunallagen och i lagen om kommunal redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och landsting ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kalllade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras. Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om. Det finns alltså ett lokalt tolkningsutrymme för hur hanteringen ska utformas. God ekonomisk hushållning Kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Så uttrycks denna grundläggande princip i 8 kap 1 kommunallagen. Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas lokalt av varje kommun och landsting. Falköpings ekonomiska resultat över tid 1) ska täcka verkliga pensionskostnader 2) ska täcka reinvesteringar i kommunens anläggningar Hur stort bör då resultatet vara? Skillnaden mellan bokförda pensionskostnader och verkliga pensionskostnader 3

4 under den senaste femårsperioden uppgår till 14 miljoner kr per år. Sett över tid innebär det första kravet att resultatet i genomsnitt, under en fyraårsperiod, bör överstiga 14 miljoner kr per år. Det andra kravet innebär att Falköping över tid ska egenfinansiera reinvesteringar i kommunens anläggningar. Egenfinansiering består dels av planenliga avskrivningar, genomsnittet under senaste femårsperioden var 58 miljoner kr per år, dels består det av resultatet. Genomsnittligt resultat under den senaste femårsperioden var 30 miljoner kr per år. Således uppgick den genomsnittliga egenfinansieringen till 88 miljoner kr per år. Investeringsnivån under samma period var i genomsnitt 147 miljoner kr per år. Skillnaden mellan egenfinansieringen och investeringarna under de senaste åren, 59 miljoner kr per år, har finansierats genom lån. Denna uppbyggnad av skuld är inte, något i sig, dåligt. Tvärtom kan det i många fall vara det klokaste valet. Av ökningen i lånskuld, totalt för femårsperioden 295 miljoner kr, är 97 miljoner hänförbart till taxekollektiven (VA, Avfall och Biogas) och 52 miljoner är hänförbart till exploateringar. Det kommunen däremot inte ska göra, enligt generationssynsättet, är att skjuta över skulden på kommande generationer. Det innebär att låneskulden ska amorteras, rimligt är en amorteringstid på 20 år, vilket motsvarar en generation. Sammanfattning av resultatkrav Falköping för att nå god ekonomisk hushållning: Resultatet ska räcka till att finansiera kommande pensionskostnader, minst 14 miljoner. I tillägg till detta ska resultatet räcka till att amortera av kommunens låneskuld på 20 år. Med dagens låneskuld på 550 miljoner innebär detta ett resultatkrav på 28 miljoner kr per år. En förutsättning för ovanstående är att investeringarna ligger i nivå med avskrivningarna. Om investeringarna överstiger avskrivningarna ska detta finansieras med ett ökat resultat. Ett exempel: Falköpings investeringar år 20xx uppgår till 100 miljoner kr och avskrivningarna till 70 miljoner, skillnad 30 miljoner. Kommunens resultat bör i det läget vara = 72 miljoner kr. Alternativt accepterar man en skuldökning på 30 miljoner och att denna betalas av på 20 år, innebärande att det nya resultatkravet blir ,5= 43,5 miljoner. På samma vis kan en lägre investeringstakt, än vad avskrivningarna medger, visa sig i ett lägre resultatkrav. Om investeringen i ovanstående exempel i stället är 40 4

5 miljoner blir resultatkravet = 12 miljoner kr. Självfinansieringsnivå för nya investeringar Investeringar ska självfinansieras, undantag kan medges för lönsamma investeringar, men dessa lönsamma investeringar ska visa sig i ett högre resultat kommande år. Ett specialfall av lönsamma investeringar är taxekollektiven de genererar med automatik ett resultat genom internräntan till finansförvaltningen, den ökningen ska dock hämtas hem då kommunens resultat budgeteras. Resultatutjämningsreserv (RUR) För att göra en reservering till RUR ska resultatet överstiga 2 procent av skatter och generella statsbidrag. Nivån 2 procent gäller för de kommuner som, liksom Falköping, har negativ soliditet inklusive hela pensionsskulden. Med årets resultat menas det balanskravsjusterade resultatet, exempelvis undantas reavinster. Ett beräkningsexempel för Falköping avseende ser ut enligt följande (enhet tkr) Resultat Reavinster Balanskravsresultat Skatter o statsbidrag procent 0,5% 1,8% 5,0% Avsättning RUR Under år 2013 finns det en möjlighet att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret Om en kommun eller ett landsting vill reservera medel upparbetade , ska en ingående balans beräknas och beslutas av fullmäktige under räkenskapsåret Därefter är det inte möjligt att retroaktivt reservera medel. Vid beräkning av reserveringen för är det samma regelverk som gäller som för år 2013 och framåt. Det innebär att varje år ska betraktas var för sig. 5

6 Det är möjligt att använda reserverade medel från åren redan under Det förutsätter dock att man fattat beslut om att tillämpa RUR, att det finns en ingående reserv år 2013 och att regelverket i övrigt är uppfyllt. Det finns således en möjlighet för Falköping att under 2013 besluta om att 46,3 miljoner kr av det egna kapitalet ska hänföras till en resultatutjämningsreserv (RUR). Av dessa 46,3 miljoner föreslås 10,0 miljoner reserveras till en social investeringsreserv (SIR). Då kommunfullmäktige beslutade om budget 2013 och flerårsplan , , gavs kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag till riktlinjer för en social investeringsfond. Resterande 36,3 miljoner utgör då ingående balans för kommunens RUR. Hantering av RUR vid bokslut Reservering till RUR får ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 2 procent av skatter och statsbidrag. Om kommunens soliditet, inklusive hela pensionsskulden, är positiv, får i stället reservering till RUR ske med det belopp som kommunens balanskravsjusterade resultat överstiger 1 procent av skatter och statsbidrag. Disponering av medel från RUR får ske då kommunens balanskravsjusterade resultat är negativt. Disponering kan maximalt ske med det belopp som finns i RUR.. Hantering av RUR i budget Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Hanteringen i samband med budgetering är väsentlig för att mildra konsekvenserna av en konjunkturnedgång kommunal verksamhet är till sin karaktär långsiktig och effektivisering gynnas bäst av stabila och förutsebara ekonomiska förutsät ningar. Nedanstående diagram visar utvecklingen i skattekraft under perioden , de senare åren är en prognos. 6

7 Som diagrammet visar finns 3 år då skattekraftsutvecklingen understeg 3 procent; 2003, 2009 och Det finns också 3 år då skattekraftsutvecklingen överstiger 4,3 procent. Budgeteringen av RUR föreslås följa dessa gränser, således: Reservering till RUR sker med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som överstiger 4,3 procent. Disponering av medel från RUR får ske med det belopp som ges av en skattekraftsutveckling som understiger 3,0 procent. Disponering kan maximalt ske med det belopp som beräknas finnas i RUR vid ingången av budgetåret. Exempel: Skattekraftsutvecklingen 2009 var 1,5 procent. Om RUR hade varit i kraft 2009, och om det funnits reserveringar, skulle skatter och statsbidrag räknats upp med 21,2 miljoner kr från RUR. År 2010, var utvecklingen av skattekraften 2,7 procent, kommunen skulle då ha haft möjlighet att i budget höja skatter och statsbidrag med 4,4 miljoner kr från RUR. Övriga reserver inom det egna kapitalet Sedan 2005 har Falköping avsatt 7 miljoner kr per år för framtida pensioner. Reserven uppgår per till 63 miljoner kr.. 7