RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning"

Anna Lindström
för 8 år sedan
Visningar:

1 RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från

2 Syftet med RUR i lagstiftningen Det främsta syftet med lagändringarna är att kommuner och landsting i sin balanskravsutredning ska få förbättrade möjligheter att utjämna intäkter över tid och därigenom få bättre förutsättningar att möta effekterna av konjunkturvariationer. Lagstiftningen definierar ett ramverk för hur en resultatutjämningsreserv (RUR) ska tillämpas, via lokalt beslutade riktlinjer ska kommuner och landsting ange den mer praktiska hanteringen av regelverket. De nya reglerna är ett komplement till de tidigare reglerna om god ekonomisk hushållning.

Lagstiftningen definierar ett ramverk för hur en resultatutjämningsreserv (RUR) ska tillämpas, via lokalt beslutade riktlinjer ska kommuner

3 Regelverket om God ekonomisk hushållning 1 Lagen anger att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Finansiella mål för ekonomin som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. o Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. En balanskravsutredning ska upprättas som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar samt Årets balanskravsresultat.

o Mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

4 Regelverket om God ekonomisk hushållning 2 Negativa balanskravsresultat ska regleras så snart som möjligt, dock senast inom tre år. Beslut ska fattas om en särskild åtgärdsplan för detta. Det kan finns sk synnerliga skäl som innebär att underskott inte behöver regleras. Under vissa villkor är det möjligt att reservera till, eller disponera medel från en Resultatutjämningsreserv (RUR). Den lokala hanteringen av en RUR ska framgå av beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning.

Det kan finns sk synnerliga skäl som innebär att underskott inte behöver regleras.

5 Sammanfattning av nya lagregleringar Lagen om kommunal redovisning (1997:614, kap 4 och 5) Obligatoriskt att i förvaltningsberättelsen upprätta en balanskravsutredning som delvis är reglerad. I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska ställningen utvärderas. RUR synliggörs inte i en resultaträkning utan i den till bokföringen sidordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet.

I förvaltningsberättelsens utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska nu även den ekonomiska

6 När får man reservera överskott? 1 %- och 2 %-regeln Med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1. en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk, utjämning, eller 2. två procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, om kommunen eller landstinget har ett negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser.

efter balanskravsjusteringar som överstiger 1.

7 När får man disponera medel? Syftet med RUR är man ska kunna täcka balanskravsunderskott, som uppstår pga en lågkonjunktur, med dessa medel. På så sätt skapas större stabilitet för verksamheterna. När det är tillåtet att disponera medel från en RUR är inte exakt definierat i lagstiftningen. I de lokala riktlinjerna förutsätts att detta ska beskrivas. I förarbetena ges ett vägledande riktvärde för hur en lågkonjunktur kan definieras.

medel. På så sätt skapas större stabilitet för verksamheterna.

8 Riktlinjer för RUR, enl förarbeten Riktlinjerna bör reglera när medel ska reserveras, hur medlen får användas och villkoren för användningen. Storleken på avsättningen bör baseras på en analys av hur mycket en konjunkturnedgång bedöms få på den enskilda kommunen/landstinget. Man bör ha en strategi för uppbyggnaden av en reserv och för hur den avser att utjämna resultaten mellan hög- och lågkonjunkturer. Det bör även finnas lokala kriterier för resultatreserveringen som kopplas till lokala resultatmål och ekonomisk ställning, samt för hur stor reserven högst får vara.

Man bör ha en strategi för uppbyggnaden av en reserv och för hur den avser att utjämna resultaten mellan hög- och lågkonjunkturer.

9 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen ska bl a innehålla en utvärdering av om målen och riktlinjerna för verksamhet och ekonomi har uppnåtts och följts. Den ska också innehålla en balanskravsutredning som definierar Årets resultat efter balanskravsjusteringar samt Årets balanskravsresultat. Om man har en RUR ska förändringen av den också redovisas i balanskravsutredningen. Upplysningar ska i förekommande fall även lämnas om hur tidigare års negativa balanskravsresultat regleras och det balanskravsresultat som är kvar att reglera. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en utvärdering av den ekonomiska ställningen och dess utveckling.

Om man har en RUR ska förändringen av den också redovisas i balanskravsutredningen.

10 Ett exempel på en balanskravsutredning Årets resultat +100 samtliga realisationsvinster 10 vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4 vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3 orealiserade förluster i värdepapper +1 återföring av orealiserade förlust värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv 28 medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets balanskravsresultat +70 (uppställningen kan behöva kompletteras med ytterligare rader och/eller verbala förklaringar, se exempel i skriften RUR i praktiken)

Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv 28 medel från resultatutjämningsreserv 0 Årets

11 Ett utvidgat exempel Det kan förekomma att en kommun eller ett landsting har ytterligare poster som kan höra hemma i en balanskravsutredning. Det kan dels handla om att reglera tidigare års balanskravsunderskott, dels om att det finns synnerliga skäl för att inte reglera ett underskott. Nästa bild visar ett exempel på hur en sådan balanskravsutredning kan ställas upp.

Det kan dels handla om att reglera tidigare års balanskravsunderskott, dels om att det finns

12 Ett utvidgat exempel Årets resultat +100 samtliga realisationsvinster 10 vissa reavinster enl undantagsmöjlighet +4 vissa reaförluster enl undantagsmöjlighet +3 orealiserade förluster i värdepapper +1 återföring av orealiserade förlust värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv 28 medel från resultatutjämningsreserv +0 synnerliga skäl. 1 5 synnerliga skäl Årets balanskravsresultat +70 balanskravsunderskott från tidigare år 50 SUMMA +20 Balanskravsresultat att återställa 0

efter balanskravsjusteringar +98 medel till resultatutjämningsreserv 28 medel från resultatutjämningsreserv +0 synnerliga skäl.

13 Landstinget Sörmland - RUR infört från Vid tillfällig stor intäktsminskning för att göra ett medvetet engångsunderskott - Vid varaktig stor intäktsminskning för att vinna tid och undvika olämpliga kortsiktiga besparingar. - Inriktning - Om intäktsökningstakten understiger snittnivån med över 1 procent (och obalans). - Tidigare öronmärkningar 262 mnkr överförda till RUR.

undvika olämpliga kortsiktiga besparingar.

14 Vill man använda RUR? +2 % Avsättning till RUR Klarar balanskrav +/ - 0 Ekonomisk obalans, åtgärder krävs, underskott ska återställas, RUR kan användas

Relevanta dokument

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt