Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Transkript

1 KS Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och landsting att själva kunna utjämna intäkter över tid och därigenom möta variationer i konjunkturen. Bakgrunden är effekterna av Finanskrisen 2008 och dess mångåriga återhämtningstid. Kommuner och landsting mötte krisen genom att dra ner i verksamheten för att klara kravet på balans i ekonomin. Utjämning av intäkter över tid sker genom att kommunen kan bygga upp en resultatutjämningsreserv inom ramen för det egna kapitalet. I goda tider kan en del av överskott användas för att täcka underskott som uppstår till följd av en lågkonjunktur. Ett flexiblare regelverk som nu införts ger utrymme för ökat lokalt ansvarstagande. Regeringen lyfter fram att det är angeläget att en uppbyggd resultatutjämningsreserv inte används för tillfälliga skattesänkningar eller utgiftsökningar. Införandet av reserv kan ses som ett förtydligande av målet om god ekonomisk hushållning som alla kommuner och landsting ska ha i sin verksamhet. Möjligheten att införa resultatutjämningsreserv finns från och med 1 januari Möjlighet finns att reservera överskott upparbetade från och med räkenskapsåret För att reservera överskott ska en ingående balans beräknas och beslutas av fullmäktige under räkenskapsåret Beslutsunderlag s förslag till lokala riktlinjer för resultatutjämningsreserv i Eslövs kommun, bilaga. Beredning Lagstiftningen tydliggör att fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen och om kommunen har en resultatutjämningsreserv ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av denna. De nuvarande riktlinjerna för god ekonomisk hushållning för Eslövs kommun återfinnes i budget och stäms av i delårsbokslut och i årsredovisningen. Fullmäktige har även fastställt ekonomiska styrprinciper för mandatperioden. Både de finansiella målen och styrprinciperna behöver justeras inför budgetåret (5)

2 Årligt överskott får för Eslövs kommun får reserveras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning enligt det nya regelverket. Det är alltså överskott i den löpande verksamheten som reserveras och inte överskott till följd av intäkter från försäljning av tillgångar och liknande. God ekonomisk hushållning förutsätter att intäkter från försäljningar av tillgångar och liknande i första hand används för att finansiera nya investeringar och amortera skulder. Det krävs alltså både ett positivt årets resultat som ett positivt årets resultat efter balanskravsjusteringar för att reservering ska kunna ske. Regeringen skriver att det ska finnas lokala kriterier för resultatreservering som kopplas till kommunens resultatmål och ekonomisk ställning samt för hur stor reserven får vara. De grundläggande förutsättningarna för uttag av utjämningsreserven regleras i lag och de närmare kriterierna beslutas på lokal nivå. Regeringen anser att ett riktvärde för när reservering eller uttag kan ske är när den prognosticerade underliggande skatteunderlagsutvecklingen för riket nästkommande år över- eller understiger den genomsnittliga utvecklingen av skatteunderlaget för de senaste 10 åren. Budget ska liksom tidigare upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Nytt är att resurser kan tas från resultatutjämningsreserven. En justering av lagstiftningen har även skett när det gäller återställande av ett underskott. Vid ett negativt balanskravsresultat då bland annat realisationsvinster eller förluster beaktats, ska underskottet regleras under de närmast tre följande åren. Balanskravet är ett viktigt avstämningsmått eftersom om detta är uppfyllt behöver inte den löpande verksamheten finansieras med lån. I förvaltningsberättelsen ska framöver framgå årets resultat efter balanskravsjusteringar dels årets resultat med justering för förändring av resultatutjämningsreserven. Förvaltningsberättelsen ska även innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning genom ett antal strategiska nyckeltal som kan jämföras med riksgenomsnittliga värden och värden för liknande kommuner samt innehålla en redovisning av skälen till eventuella avvikelser. har beräknat de maximala beloppen som kan avsättas för åren 2010 till 2012 enligt förslaget till lokala riktlinjer. För 2010 uppgår beloppet till drygt 20 miljoner och för 2011 till drygt 9 miljoner. Resultatet 2012 blev för lågt för att avsättning ska kunna ske. 2 (5)

3 Förslag till beslut - Kommunstyrelsen beslutar att föreslå Kommunfullmäktige besluta att införa resultatutjämningsreserv enligt kommunledningskontorets presenterade förslag till lokala riktlinjer från och med 2013 att i enlighet med de ovan antagna lokala riktlinjerna justera de finansiella målen i samband med budget 2014 att i enlighet med de ovan antagna lokala riktlinjerna uppdra åt kommunledningskontoret att justera de ekonomiska styrprinciperna i berörda delar att av resultatet 2010 avsätta 20 miljoner respektive 2011 avsätta 9 miljoner till resultatutjämningsfonden enligt kommunledningskontorets förslag Eva Hallberg Kommundirektör Tomas Nilsson Ekonomichef 3 (5)

4 Bilaga s förslag till lokala riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv, RUR Lokala riktlinjer för hantering av resultatutjämningsreserv, Eslövs kommun Avsättning till reserven I samband med Kommunfullmäktiges behandling av årsredovisningen beslutas om slutlig avsättning till utjämningsreserven. Till reserven kan avsättning ske med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar, som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Till de generella statsbidragen räknas intäkter från fastighetsavgiften. Överskott till följd av intäkter från försäljning av tillgångar eller liknande kan inte reserveras. Kommunens ekonomiska planering utgår från ett positivt eget kapital efter beaktande av ansvarsförbindelsen för tjänstepensioner intjänade före Avsättning kan också ske i samband med Kommunfullmäktiges antagande av budgeten för det kommande året med samma förutsättningar som ovan. Även om en planerad avsättning kan beslutas i budgeten så är det först när resultatet för året är klart som den slutliga avsättningen kan avgöras. Vid beslut om avsättning och avsättningen storlek ska prövning ske gentemot kommunens mål för god ekonomisk hushållning samt ekonomiska ställning. Även befolknings- och demografiutveckling, struktur samt behovet av investeringar på längre sikt ska beaktas före avsättning sker. Avsättning bör ske i sådan omfattning att kommunen tror sig klara en normal konjunkturnedgång utan att detta påverkar verksamheten kortsiktigt. Resultatutjämningsreservens storlek är inte begränsad. Disposition (uttag) I första hand ska reserven användas för att reglera underskott i bokslutet när en lågkonjunktur inträffat under året och medfört minskade skatteintäkter eller ökade 4 (5)

5 kostnader till följd av en konjunkturförsvagning. Årets resultat efter balanskravsjusteringar ska vara negativt och medel tas ur reserven för att komma upp till noll. Disposition ska inte ske för att täcka ett underskott som uppkommit av andra skäl till exempel att nämnderna inte hållit tilldelad budget. Disposition får inte heller ske för att täcka ett underskott som uppkommit till följd av underlåtenhet att anpassa verksamheten till förändringar av de långsiktiga skatteintäkterna eller förändringar i verksamhetens demografiska målgrupper. Åtgärder måste vidtas för att anpassa kostnader då förändringarna bedöms vara över mer än ett år. Vid fastställande av budget för det kommande året får reserven disponeras om summan av skatteintäkter, generella statsbidrag inklusive fastighetsavgift och kommunalekonomisk utjämning sviktar till följd av en konjunkturnedgång. En konjunkturnedgång anses inträffa när kommunens intäktsökning högst uppgår till summan av lönekostnadsökningar enligt kollektivavtal, hyresöknings- och prisökningsindex. Vid disposition bör även en bedömning göras av när konjunkturen återhämtar sig. Disposition får inte ske för sänkning av utdebiteringen Om konjunkturnedgången befaras bli långvarig bör ett åtgärdsprogram/handlingsplan upprättas. 5 (5)