Policy för god ekonomisk hushållning

Transkript

1 Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp: Kommunen Dokumentnamn: hushållning Dokumentansvarig: Ekonomidirektör Revideras: Vid behov Ärendebeteckning: Kst/2016:632 Publiceras: Örnkom Utvärderas: Vid behov

2 Datum 1(4) Bakgrund/syfte Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning anger att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet och i sådan verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer. Vidare anges att kommunfullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning som ska avse det strategiska, mer långsiktiga perspektivet, d.v.s. längre än ett budgetperspektiv på ett år och plan för tre år. Om kommunen har inrättat en resultatutjämningsreserv (RUR) ska riktlinjerna även omfatta hanteringen av den. Denna policy avser i huvudsak den kommunala verksamheten. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens företagspolicy, bolagsordningar, ägardirektiv och beslut om budget innehållande utdelning/avkastningskrav. God ekonomisk hushållning Ekonomisk hushållning kan definieras som en hållbar ekonomi över tid där positiva resultat och hög måluppfyllelse möjliggör att varje generation invånare betalar för den service den konsumerar samtidigt som måluppfyllelsen indikerar verksamheternas kvalitet. År 2000 infördes det s.k. balanskravet i Kommunallagen. Balanskravet innebär att intäkterna varje år måste balansera kostnaderna. Blir resultatet negativt måste det regleras inom tre år. Vision: Framtidens och möjligheternas Örnsköldsvik, en hållbar och tillgänglig kommun med ung tillväxt att leva i, att arbeta i och att besöka. Kommunfullmäktigemål för åren : Örnsköldsvik ska vara en av de bästa skolkommunerna Barn och ungdomar i Örnsköldsvik ska ha de bästa förutsättningarna att utvecklas. Skolan i är en viktig del i deras utveckling och målet är att Örnsköldsvik ska bli en av de bästa skolkommunerna Örnsköldsvik ska vara en kommun som det är tryggt att åldras i. I ska man kunna åldras tryggt. Man ska få den vård och stöd som man behöver, med en kvalitet som man är nöjd med. Man ska uppleva trygghet i samhället även när det gäller att vistas i olika miljöer och att kunna ha en meningsfull tillvaro.

3 Datum 2(4) Örnsköldsvik ska minska arbetslösheten och öka sysselsättningen. Jobben ska bli fler och de arbetslösa färre i Örnsköldsvik sett över mandatperioden. Särskilt viktigt är att minska arbetslösheten bland unga så att vi ligger under rikssnitt. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun för företag att etablera sig i och att växa i och människor ska ha förutsättningar att jobba. Örnsköldsvik ska vara en klimatsmart och hållbar kommun. ska bidra till att minska klimatpåverkan och arbeta med klimatanpassning för att begränsa effekterna av de klimatförändringar som pågår. ska också arbeta ekologiskt hållbart för att värna ekosystemen och motverka negativ miljöpåverkan för människors bästa. Örnsköldsvik ska vara en öppen, jämställd och attraktiv kommun. I Örnsköldsvik ska samhället präglas av värderingar som grundas i öppenhet och jämställdhet. Samhället ska vara tillgängligt för alla, infrastrukturen ska bidra till tillgängligheten och människor ska uppleva Örnsköldsvik som en kommun med goda möjligheter till demokrati och delaktighet i samhällsbygget. Örnsköldsvik ska vara en attraktiv kommun som lockar människor utifrån flera perspektiv där boende och fritidsutbud är viktiga komponenter. Som komplement till dessa verksamhetsmål har kommunfullmäktige fastställt två ekonomiska mål. Resultatmålet för kommunen ska årligen ligga på 1,5 2,5 % av skatter/statsbidrag under mandatperioden. Målet för mandatperioden är att de skattefinansierade investeringarna ska ligga inom ramen 660 Mkr. Genom ett resultatöverskott skapas förutsättningar för att öka handlingsutrymmet, värdesäkra tillgångar samt självfinansiera investeringar. Med dagens möjlighet till användning av resultatutjämningsreserv kan kommunen dessutom genom överskott under högkonjunktur mildra kraven på inbromsning vid lågkonjunktur. Med ett resultat årligen på mellan 1,5-2,5% skapas förutom en värdesäkring ett bra handlingsutrymme samt en självfinansiering av de skattefinansierade investeringarna på 660 Mkr över mandatperioden, vilket innebär att det finansiella handlingsutrymmet på både kort och lång sikt bibehålls. Styrmodellen för GPS har sin utgångspunkt i kommunfullmäktiges vision samt fastställda mål. Förvaltningsorganisationen har strukturerat verksamhetsstyrningen i fem perspektiv, som betygsätts på totalnivå. De fem perspektiven är medborgarnytta, effektiv verksamhet, attraktiv arbetsgivare, ekonomi i balans samt utveckling och förnyelse.

4 Datum 3(4) Bedömningen av god ekonomisk hushållning ska grunda sig på måluppfyllelsegraden av kommunfullmäktiges mål avseende verksamhet och ekonomi samt totalbetygen i GPS:en. Vidare stöd i bedömningen av god ekonomisk hushållning hämtas från den finansiella analysen som vid bokslut görs enligt RK-modellen som bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året samt över tid? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Avstämning av god ekonomisk hushållning görs i samband med behandling av tertialuppföljning samt årsbokslut. Resultatutjämningsreserv (RUR) Lagens syfte med en resultatutjämningsreserv är att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. En resultatutjämningsreserv ska förhindra inlåsningseffekter av överskott och möjliggöra att ackumulerade överskott kan disponeras under perioder med lågkonjunktur. Resultatutjämningsreserven synliggörs inte i resultaträkningen utan i den till bokföringen sidoordnade balanskravsutredningen. I balansräkningen specificeras RUR som en delpost till det egna kapitalet. Reservering av medel till RUR Kommunallagen tillåter att reservering av medel till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 % av skatteintäkter och statsbidrag. Om kommunen har negativt eget kapital inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser ska gränsen för när reservering får ske uppgå till 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Reservering av medel till RUR får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 2,5 % av skatteintäkter och statsbidrag. Eventuell reservering av medel till RUR fastställs av kommunfullmäktige i samband med bokslut.

5 Datum 4(4) Användning av medel från RUR Kommunallagen anger att medel från RUR får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Enligt förarbetena kan en prognos av det årliga skatteunderlaget för riket, jämfört med den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren, användas som riktvärde för när användning av medel från RUR får göras. Om prognosen understiger genomsnittet kan reserven användas. Medlen från RUR ska täcka negativa resultat, d.v.s. så mycket som krävs för att balanskravsresultatet som mest ska komma upp till noll. Användning av medel från RUR kan ske då balanskravsresultatet är negativt samtidigt som förändringen av årets skatteunderlag understiger det 10-åriga genomsnittet. I bedömningen av skatteunderlagets utveckling ska SKL:s decembercirkulär användas. Budgeterad användning av medel från RUR tillåts inte. Eventuellt användande av medel från RUR fastställs av kommunfullmäktige i samband med bokslut.