Ekonomi. -KS-dagar 28/

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-"

Jan Danielsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Ekonomi -KS-dagar 28/

2 Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar

3 Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster under en tidsperiod (försäljning, sophämtning etc.) KOSTNADER Värdet av förbrukade resurser under en tidsperiod (t. ex. löner, förbrukat material, köpta tjänster) TILLGÅNGAR Kommunens förmögenhet (t. ex. fastigheter, maskiner, fordringar) SKULDER Hur har finansieringen av tillgångarna skett (t. ex. vinster, banklån, leverantörsskulder)

löner, förbrukat material, köpta tjänster) TILLGÅNGAR Kommunens förmögenhet (t. ex.

4 Balansräkning Tillgångar ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Byggnader Mark Maskiner Inventarier Skulder EGET KAPITAL Årets resultat Ackumulerat resultat OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank AVSÄTTNINGAR Pensioner Återställning deponi SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Dessutom en ansvarsförbindelse avseende pensionsskuld före 1998 (2013: 279 Mkr)

Kortfristiga placeringar Kassa och bank AVSÄTTNINGAR Pensioner Återställning deponi SKULDER

5 BALANSRÄKNING, VÄNNÄS KOMMUN TILLGÅNGAR UB UB UB Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter Fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital varav årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Övriga avsättningar Summa avsättningar Obeskattade reserver Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder

Kassa och bank 64 906 80 538 96 716 Summa omsättningstillgångar 186 177 183 624 182 846 Summa tillgångar 747 917 726 554 727 242 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital 259 670 260 993

6 Årsprognos 2014 (exklusive upplösning av RUR) KLK SBF POM VOO Lilja BOU FIN Projekt Elimin Total Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter, allmän kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning Fastighetsavgift Generella statsbidrag -LSS Utjämningsbidrag, inkomstutjämning Regleringsbidrag Utjämningsbidrag, kostnadsutjämning Strukturbidrag Införandetillägg Slutavräkning 2013, korrigering Slutavräkning Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 0 Årets resultat Resultatutjämningsreserven uppgår till kkr

Skatteintäkter, allmän kommunalskatt 351 064 351 064 Generella statsbidrag och utjämning 0 0 0 0 0 0 150 743 0 0 150 743 Fastighetsavgift 13 717 13 717 Generella statsbidrag -LSS 34 508 34 508

7 Samband mellan resultat- och balansräkning Årets resultat i Resultaträkningen blir Årets resultat under Eget Kapital i Balansräkningen En investering påverkar resultatet genom avskrivningar samt eventuella räntekostnader på lån

Eget Kapital i Balansräkningen En investering påverkar

8 Budgetuppföljning Sker månadsvis enligt särskild mall Separata filer

9 Periodbokslut Ett periodbokslut kan göras för en period under innevarande räkenskapsår, tertial from Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en delårsrapport för verksamheten. - Förkortad förvaltningsberättelse - Balansräkning - Resultaträkning - Vissa andra upplysningar

2015 Kommuner ska minst en gång under räkenskapsåret upprätta en

10 Årsbokslut En årsredovisning (med årsbokslut) ska enligt Lag (1997:614) om kommunal redovisning innehålla: - Förvaltningsberättelse - Balansräkning - Resultaträkning - Kassaflödesanalys - Sammanställd redovisning som omfattar även kommunal verksamhet som bedrivs genom annan juridisk person.

Balansräkning - Resultaträkning - Kassaflödesanalys - Sammanställd

11 Investeringar Avser investeringar i anläggningstillgångar Vad är en anläggningstillgång? Nyttjandeperioden är minst tre år Är avsett för stadigvarande bruk Beloppet av väsentlig storlek eller har ett naturlig samband Samtliga kriterier ska vara uppfyllda. Med väsentligt belopp menas ett basbelopp (2015: kr) Anskaffningsvärde utgörs av samtliga utgifter för att få anläggningstillgången i avsedd funktion.

har ett naturlig samband Samtliga kriterier ska vara uppfyllda.

12 Anläggningstillgångar och resultaträkningen Anläggningstillgångarna påverkar resultaträkningen (driftresultatet) genom: Kostnader för avskrivningar. Utgörs av den årliga värdeminskningen enligt förutbestämd plan (praxis) OBS att avskrivningar medför ingen utbetalning Räntekostnader» Banklån ointernränta

13 Avgränsning mellan investeringar och kostnader (1) Anskaffning som inte uppfyller kriterierna redovisas som kostnad i driftresultatet Får inte påverkas av om det finns tillgängliga medel i driftbudgeten eller inte Bedömningen ska alltid ske innan inköpet genomförs Anskaffning ska analyseras innan inköp» Samtliga utgifter för anskaffning» Drift- och kapitalkostnader» Nyttovärdesberäkning» Olika alternativ och effekter belyses

inte Bedömningen ska alltid ske innan inköpet genomförs Anskaffning ska analyseras innan inköp» Samtliga

14 Avgränsning mellan investeringar och kostnader (2) Vid anskaffning av flera inventarier med ett naturligt samband kan det sammanlagda anskaffningsvärdet användas Utgifter för utredning och projektering som föregår en investering kan räknas in i anskaffningsvärdet Åtgärder på en befintlig anläggningstillgång som innebär en standardförbättring eller förändrar objektets ursprungliga egenskaper räknas som investering

projektering som föregår en investering kan räknas in i anskaffningsvärdet Åtgärder på en befintlig

15 Avgränsning mellan investeringar och kostnader (3) Uppstår ofta svårigheter i gränsdragning Oftast accepteras att standardförbättrande åtgärder ingår i underhållskostnaderna om det rör sig om mindre belopp Motsatsen att underhållskostnader redovisas som standardförbättrande åtgärder är inte lämpligt OBS att investeringar påverkar driftresultatet under lång tid vilket gör att nyttan måste noga övervägas

belopp Motsatsen att underhållskostnader redovisas som standardförbättrande åtgärder är inte lämpligt

16 Olika typer av investeringar (1) Nyinvesteringar Reinvestering Investering i ny anläggningstillgång Nya drift- och kapitalkostnader Kommunens åtagande i framtiden ökar Måste övervägas noga. Vilken är nyttan? Ersätter befintlig anläggning, inventarie eller maskin i syfte att uppnå samma standard och volym som tidigare Bör ligga i nivå med avskrivningarna för att inte urholka tillgångsmassans värde och skjuta kostnader framåt i tiden Behöver vi detta även fortsättningsvis? Alternativ?

Ersätter befintlig anläggning, inventarie eller maskin i syfte att uppnå samma standard och volym som tidigare Bör ligga

17 Olika typer av investeringar (2) Rationaliseringsinvesteringar Ger lägre driftskostnader än dagens nivå Borde genomföras så länge payback -tiden är acceptabel. men välj inte för lång tidshorisont.

18 Investeringsvolym (1) För att behålla anläggningstillgångarnas värde bör lika stora reinvesteringar göras som de samlade avskrivningarna annars sker en urholkning av värdet givet att det inte ska ske någon förändring För varje nyinvestering uppstår ökade kostnader Investeringsutrymmet utgörs normalt alltså av: årets avskrivningar årets resultat Om detta överskrids Låna kapital Avyttra tillgångar

någon förändring För varje nyinvestering uppstår ökade kostnader Investeringsutrymmet utgörs

19 Investeringsvolym (2) Självfinansieringsgrad Hur stor del av årets nettoinvesteringar som finansierats med egna internt tillförda medel (Årets resultat+avskrivningar)/årets nettoinvesteringar (-0,9+25,5)/32,8=0,75 (75%)

20 Investeringsvolym (3) Banklån Soliditet Likviditet för att klara utbetalningar Resultateffekt via räntekostnader Ett mått på kommunens överlevnadsförmåga på lång sikt. Hur stor del av tillgångarna som finansierats via Eget kapital. 2013: (Eget kapital-pensionsskuld <1998)/Totala tillgångar ( )/727=-0,054 (-5,4%)

lång sikt. Hur stor del av tillgångarna som finansierats via Eget kapital.

22 Vilket resultat behövs? God ekonomisk hushållning säger 2% av skatter och bidrag ca 11 Mkr. Vännäs kommuns soliditet uppgick till ca -5% 2013 vilket innebär att det behövs ca 70 Mkr, allt annat lika, för att hamna i mitten (ca +4%) av Sveriges kommuner. Se föreg. bild

23 -10,00% 0,00% 10,00% 20,00% 30,00% 40,00% 50,00% Soliditet År Soliditetsutveckling 2 Mkr/år 6 Mkr/år 11 Mkr/år

24 Vad säger SKL om Vännäs? Historiskt sett har ni skött ekonomin sämre än genomsnittet. - låg soliditet. - hög skattesats jmf med jämförbara, i nivå med länet. De senaste åren har kostnaderna ökat snabbare än intäkterna. Engångsintäker räddade resultaten 2012 och Klarat balanskravet 2013 pga omställningskostnader ser problematiskt ut! Ni behöver leva upp till skarpa finansiella mål för att finansiera planerade investeringar samt för att stärka kommunens ekonomiska ställning!

Relevanta dokument

Redovisningsprinciper

1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och