Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp

Transkript

1 Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp Provmoment: Ten1 Ladokkod: 21RV2A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet, startår 2015 Kod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Kommunal redovisningslag beskrivning och tolkning av Brorström m fl; RKR: Rekommendationer och informationer t o m 2014, Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt Miniräknare Totalt antal poäng på tentamen: 40 För att få respektive betyg krävs: Betyg G 24 poäng, betyg VG 32 poäng Allmänna anvisningar: Resultat anslås tidigast efter 20 arbetsdagar Nästa omtentamenstillfälle äger rum den 16 december 2016 (prel) Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod eller namn på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: Jürgen Claussen ( ), när det gäller uppgift 8a-c: Birgitta Påhlsson ( ) 1

2 Fråga 1 (4p) G-Kommunen har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 1860 mkr, Inventarier 1140 mkr (anskaffningsvärde 2100 mkr och ackumulerade avskrivningar 960 mkr) och Eget kapital mkr. Den första februari år 2015 anskaffar G-Kommun inventarier för 500 mkr. Alla kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på fem år räknat från anskaffningsdatum. Därefter antas de inte ha något återstående restvärde. G-kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina inventarier. På nästa sida visas en tabell anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar och redovisat värde vid inledningen av år 2015 på samtliga inventarier anskaffade under åren 2012 till Nedan visas anskaffningsvärdet på alla inventarier som inköptes in. (A) Bokför ingående, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton.(b) Vad menas med komponentavskrivning och under vilka förutsättningar används denna avskrivningsmetod? Eget kapital (E) Inventarier (T) Ackumulerade avskrivningar (T) Avskrivningar (K) 2

3 Utdrag ur kommunens anläggningsregister gäller uppgift 1 Inventarier den 1/1 år 2015 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2014 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) Totalt Inventarier anskaffade under 2015 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Nyttjandeperiod 5 år 3

4 Fråga 2 (4 poäng) F-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 800 tkr, Inventarier 1200 tkr (anskaffningsvärde tkr och ackumulerade avskrivningar 800 tkr) och Eget kapital tkr. Inventarierna var anskaffade under början av år 2013 för tkr med en nyttjandeperiod på fem år. Efter dessa fem år har inventarierna inget återstående restvärde. Kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina tillgångar således även på inventarieinköpet år I slutet av år 2015 framkommer efter utredning att inventariernas värde måste skrivas ned med 100 tkr. (A) Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. (B) Hur stora årliga avskrivningar har kommunen de kommande åren efter det att nedskrivningen är gjord? Visa beräkningen av avskrivningarna de kommande åren och hänvisa till gällande regelverk. Eget kapital (E) Inventarier (T) Inventarier (avskrivningar) (K) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier (nedskrivningar) (K) 4

5 Fråga 3 (3p) E-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 300 tkr, Inventarier 340 tkr (anskaffningsvärde 400 tkr och ackumulerade avskrivningar 60 tkr) och Eget kapital 640 tkr. Vid samma tidpunkt säljer kommunen delar av dessa inventarier (som köptes 2014) för 170 tkr. Det redovisade värdet på de sålda inventarierna uppgick till 160 tkr (anskaffningsvärde 200 tkr och ackumulerade avskrivningar 40 tkr). Inventarier som köptes 2014 (200 tkr) och hade en nyttjandeperiod på 10 år. Kvarvarande inventarier har en återstående nyttjandeperiod vid början av år 2015 på nio år. Vid nyttjandeperiodens slut antas dessa inventarier inte ha något restvärde. E- Kommun tillämpar linjär avskrivningsmetod. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. Eget kapital (E) Inventarier (T) Reavinst försäljning inventarier (I) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier avskrivningar (K) 5

6 Fråga 4 (3 poäng) D-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 100 mkr, upplupna skatteintäkter 20 mkr och Eget kapital 120 mkr. D-Kommunen erhåller år 2015 preliminära skatteinbetalningar på mkr. Prognosen för slutavräkningen för år 2015 uppgår till 12 mkr. Slutavräkningen för år 2014 uppgår till 15 mkr. I bokslutet för år 2014 uppgick prognosen för slutavräkningen för år 2014 till 10 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2015 på bifogade konton. Eget kapital (E) Upplupna skatteintäkter (T) Allmän kommunalskatt (I) Skatteavräkning (I) 6

7 Fråga 5 (6 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2013 följande ingående balanser: Bank 100 mkr och Eget kapital 100 mkr. C Kommun anskaffar en s.k. nollkupongobligation den 1/1 år 2013 med tre år till förfall. Kommunen betalar 20 mkr för obligationen som vid förfall (den ) kan lösas in för 26,62 mkr. Den effektiva räntan uppgår till 10 procent. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren Använd effektivräntemetoden vid bokföringen. År 2013 Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) 7

8 År 2014 Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) 8

9 År 2015 Eget kapital (S) Obligationer (T) Ränteintäkter (I) 9

10 Fråga 6 (6 poäng) Uppgift: Upprätta en kassaflödesanalys för E-Kommunen år 2015 (mkr) År 2015 År 2014 Kassaflödesanalys (mkr) År 2015 Anläggningstillgångar Den löpande verksamheten Mark Årets resultat Byggnader Justering för avskrivningar och reavinster Inventarier Minskning av avsättningar pga. utbetalningar Summa anläggningstillgångar Förråd Medel från verksamheten före förändring av RK Fordringar Ökning/minskning kortfristiga fordringar Kassa och Bank Ökning/minskning förråd och varulager Summa omsättningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga skulder Summa Tillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten Eget kapital och skulder Eget kapital (UB) Investeringsverksamheten varav årets resultat Investering i materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Försäljning av materiella anläggningstillgångar Långfristiga skulder Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa EK och skulder Finansieringsverksamheten (mkr) År 2015 År 2014 Nyupptagna lån Verksamhetens intäkter Amortering av långfristiga skulder Verksamhetens kostnader Ökning av långfristiga fordringar Avskrivningar Minskning av långfristiga fordringar Verksamhetens nettokostnader Minskning av avsättningar pga. Utbetalningar Skatteintäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten Statsbidrag Finansiella intäkter 10 9 Årets kassaflöde Finansiella kostnader -5-4 Årets resultat Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 10

11 Information om poster i RR som inte påverkar likviditeten Avskrivingar 15 Reavinster mark 35 byggnader 0 inventarier 0 Reaförluster mark 0 byggnader 0 inventarier 0 Avsättningar ökning 0 minskning 0 Information om poster i BR Investering i anl tillg. Nej Försäljning av anl. Tillg. Ja Nyupptagna långfristiga lån Ja Amortering av långfristiga lån Nej 11

12 Fråga 7 (6 poäng) A-Kommun har aldrig ägt några bolag. All verksamhet i kommunen har bedrivits i förvaltningsform. Vid inledningen av år 2015 bestämmer sig dock A-Kommunen för att köpa A-Djurparken. A-Kommun vill på detta sätt garantera att det finns goda möjligheter för invånare till kontakt med främmande djur. A-Kommunen förvärvar 70 % av aktierna i AB Djurparken den 1/1 år 2015 för 800 mkr vid en tidpunkt då AB Djurparken enligt sin redovisning har tillgångar på mkr, skulder på mkr och eget kapital på 800 mkr. Övervärden som uppstår vid förvärvet kan helt och hållet hänföras till goodwill i AB Djurparken. Skattesatsen för aktiebolag antas vara 20 %. Ett år efter förvärvet av AB Djurparken skall A-Kommun upprätta en koncernbalansräkning och koncernresultaträkning för den kommunala koncernen. Nedan presenteras därför i arbetsblad 2015 års balansräkningar och resultaträkningar för A-Kommun och AB Djurparken. Goodwillen skrivs av på fem år. (A) Upprätta en sammanställd redovisning med hjälp av förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. (B) Vilka kommunala koncernföretag omfattas inte av den sammanställda redovisningen? Arbetsblad för sammanställning av koncernbalansräkningen BR (belopp i mkr) 31/12 år 2015 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Aktier i DB Goodwill 0 Fastigheter Korta fordringar Bank Summa tillgångar Eget kapital Långa skulder Korta skulder Summa skulder och eget kapital Arbetsblad för sammanställning av koncernresultaträkningen RR (belopp i mkr) år 2015 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Årets resultat

13 Fråga 8 (8 poäng) 8a) (1p) I denna uppgift hänvisas du till Frostenssons (m fl) lärobok Hållbarhetsredovisningen kan sägas fylla två grundläggande funktioner. Vilka är dessa? Ange också vilken av dessa två grundläggande funktioner som hållbarhetsredovisningen idag främst kan sägas fokusera på. 8b) (3p) I teorikapitlen (Deegan & Unerman) anges olika teoretiska förklaringar till varför företag hållbarhetsredovisar. Utgå från följande tre teorier/perspektiv och redogör kort för motivationen att hållbarhetsredovisa utifrån dessa. 1. Intressentteorin/stakeholder perspective, etiskt/normativt perspektiv 2. Intressentteorin/stakeholder perspective, ledningsperspektiv/managerial perspecitive 3. Legitimitetsteorin 8c) (2p) A/ En kritik mot hållbarhetsredovisningen är att den inte kommer att beaktas om den inte kan integreras i den finansiella redovisningen. Ge två exempel på hinder för att möjliggöra ett beaktande av social och miljömässig påverkan i dagens finansiella redovisning (enligt gällande ramverk och reglering). B/ En annan kritik som lyfts fram är att dagens hållbarhetredovisning inte är kopplad till det faktiska hållbarhetsarbetet i organisationen, dvs. att den inte utgör underlag för intern styrning. Kommentera kort 8d) (2p) Beskriv processen (väsentlighetsanalysen) hur viktiga rapporteringsområden identifieras och hur jämförbarheten kan uppnås? (Exemplifiera och förklara)! Försök också att helt kort exemplifiera hur intressentdialogen kan utvecklas/stärkas i en kommunal verksamhet. 13