Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

Transkript

1 Sammanställd redovisning i förgrunden eller bakgrunden En kartläggning av Skånes kommuners årsredovisningar EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET

2 Varför så kritiska? Kanske inledningsvis något positivt.

3 Syftet med denna studie Syftet är att kartlägga Skånes (Sveriges) kommuners sammanställda redovisning: hur den upprättas, vilken information som lämnas samt överensstämmelsen med rekommendation 8.2 Sammanställd Redovisning, från Rådet för kommunal redovisning (RKR), och med övrig kommunal normering. Studien är publicerad på:

4 Innehåll 1. Varför sammanställd redovisning? 2. Den sammanställda redovisningens betydelse 3. Förvaltningsberättelsen 4. Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 5. Redovisningsprinciper 6. Tilläggsupplysningar 7. Sammanfattning 8. Utvecklingsmöjligheter

5 Varför sammanställd redovisning Demokratiintresset: medborgarnas insyn i kommunens ekonomiska ställning och åtaganden en förutsättning för ansvarsutkrävande Effektivitetsintresset: effektiv skötsel av kommunens ekonomi, ändamålsenlig förvaltning av medborgarnas resurser Styrningsintresset: fastställande av mål för och uppföljning av den totala verksamheten

6 Den sammanställda redovisningens betydelse Antal typer av mått Antal kommuner Andel av kommuner % % % % Översikt i flertalet årsredovisningar Tolv kommuner lämnar uppgift från den sammanställda redovisningen % Resultat och soliditet vanligaste uppgifterna Sammanställd redovisning ges mycket begränsat utrymme I princip ingen uppföljning av finansiella mål på kommunkoncernnivå Mått Antal kommuner Andel av kommuner Årets resultat, resultat efter finansiella poster 8 24 % Soliditet 6 18 % Eget kapital 3 9 % Skulder 3 9 % Finansnetto 2 6 % Balansomslutning/tillgångsmått 2 6 % Investeringar 1 3 % Borgensåtaganden 1 3 %

7 Förvaltningsberättelsens syfte och normeringen Förvaltningsberättelsen ska innehålla en redogörelse över de enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten (RKR 8.2) Gemensam förvaltningsberättelse (KRL 8 kap. 1 ; RKR 8.2) - helhetsbild över ekonomisk utveckling, utfall och prestationer Översikt över utvecklingen av den samlade kommunala verksamheten (KRL 8 kap. 1 ; RKR 8.2) Särskilda upplysningar om koncerninterna förhållanden (RKR 8.2) Analys av ekonomi och risker hos koncernföretagen (KRL 8 kap. 1 ; RKR 8.2) Mål och Mått (God Ekonomisk Hushållning)

8 Vilka enheter som ingår i den samlade kommunala verksamheten I princip alla kommuner är involverade i företag utan att ha betydande inflytande Det framgår normalt inte vilka som är de kommunala entreprenaderna. Utmaning: Vilka är väsentliga att ta upp?

9 Gemensam förvaltningsberättelse - utveckling, utfall och prestationer De 27 skånska kommuner som i denna studie anses ha en gemensam förvaltningsberättelse har på ett eller annat sätt berört kommunkoncernen i förvaltningsberättelsen, till exempel genom att beskriva koncernens resultat, soliditet, skuldsättning etc. Däremot går det inte att säga att det finns en praxis där gemensam förvaltningsberättelse är lika med integrerad förvaltningsberättelse.

10 Översikt över utvecklingen för den samlade verksamheten Avseende viktiga förhållanden och väsentliga händelser beskrivs enskilda händelser (omorganisationer i kommunkoncernen, rättstvister, investeringsprojekt). Andra förhållanden har handlat om intern kontroll.

11 Mål och mått i förvaltningsberättelsen Få kommuner har mål på den sammanställda nivån och det som också saknas är uppföljning av syften, mål, ägardirektiv och andra direktiv som riktas till kommunens bolag och kommunalförbund. Vad gäller mått är resultat och soliditet vanligast.

12 Analys av ekonomi och risker hos koncernföretagen Riskanalyserna är i stort sett frånvarande. Risker kopplade till finansiering, marknad och reglering torde vara intressanta.

13 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys Lämnas i samtliga kommuners årsredovisningar, inklusive jämförelsetal I tre kommuner presenteras sammanställda resultat- och balansräkningar separat från kommunens (leder till olika räkenskapsscheman) Goodwill redovisas i fem kommuner och uppgår till totalt 17 mkr (0,01 % av totala tillgångar) Andelar i intresseföretag redovisas i två kommuner kapitalandelsmetoden får inte tillämpas Obeskattade reserver redovisas inte som egen post

14 Redovisningsprinciper Tabell 12 Information om sammanställd redovisning i redovisningsprinciperna Berörs sammanställd redovisning i kommunens redovisningsprinciper Berörs redovisningsprinciper för sammanställd redovisning någonstans i årsredovisningen Anges att RKR 8.2 Sammanställd redovisning följs Anges explicit att det finns avvikelser i förhållande till RKR 8.2 Ja Nej % 6 18 % % 2 6 % % % 1 3 % % Anges något om konsolideringsmetod % 7 21 % Anges att kapitalandelsmetoden tillämpas för intresseföretag 1 3 % % Otydlig placering av beskrivningar Innehållet i beskrivningarna bristfälligt Förvärvsmetod, klyvningsmetod, proportionell konsolidering

15 Tilläggsupplysningar - utgångspunkter RKR 8.2 Särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet som ska ge en samlad bild av de ekonomiska engagemangen i koncernföretagen. Ägartillskott, koncernbidrag, utdelningar, köp och försäljning samt fordringar och förpliktelser mellan enheterna i den kommunala koncernen. Noter till resultat- och balansräkningens poster. Specifikationer till resultat- och balansposter av samma typ som för kommunen och redovisas jämte dessa. Idéskrift: Utformning av tilläggsupplysningar 2013 vägledning och exempel.

16 Resultaträkningens noter RESULTATRÄKNINGENS NOTER Ja Nej e.t. Verksamhetens intäkter (specifikation) % 3 91 % - - Verksamhetens kostnader (specifikation) % 5 15 % - - Avskrivningar (immateriella, materiella, nedskrivningar) % 9 27 % - - Skatteintäkter (preliminär, slutavräkning) % 5 15 % - - Generella statsbidrag och utjämning (specifikation) % 5 15 % - - Finansiella intäkter (specifikation) % 6 18 % - - Finansiella kostnader (specifikation) % 5 15 % - - Bolagens skattekostnader (aktuell och uppskjuten skatt) 9 27 % % - - Extraordinära poster (specifikation) 3 9 % 4 12 % % Jämförelsestörande poster (specifikation) % 4 12 % 1 3 % Stor variation i faktiskt innehåll avseende upplysningar om intäkter och kostnader. Upplysningar om kommunspecifika intäkter och kostnader saknas ibland i den sammanställda redovisningen. Upplysningar om bolagens skattekostnader saknas ofta.

17 Balansräkningens noter Ja Nej e.t. BALANSRÄKNINGENS NOTER Immateriella anläggningstillgångar (specifikation anläggningsnot) Materiella anläggningstillgångar (specifikation anläggningsnot) % 4 12 % % % 2 6 % - - Finansiella anläggningstillgångar (specifikation) % 4 12 % - - Bidrag till statlig infrastruktur (specifikation) 9 27 % 3 9 % % Förråd m.m. (specifikation) % % 3 9 % Fordringar (specifikation) % 4 12 % - - Kortfristiga placeringar (specifikation) % 5 15 % % Kassa och bank (specifikation) % % - - Eget kapital % 8 24 % - - Avsättningar för pensioner och liknande (IB, förändring, UB, specifikation) % 6 18 % - - Bolagens uppskjutna skatter % % 1 3 % Övriga avsättningar (IB, förändring, UB, specifikation) % 5 15 % 2 6 % Långfristiga skulder (specifikation, förfallotid etc.) % 4 12 % - - Kortfristiga skulder (specifikation) % 5 15 % - - INOM LINJEN: Panter och liknande 2 6 % 7 21 % % Stora variationer i informationsinnehåll avseende upplysningar om anläggningstillgångar. Förändring av eget kapital saknar ofta förklaringar. Uppskjutna skatter som övriga avsättningar. Operationell leasing som ansvarsförbindelser. Pensioner som inte tagits upp som skuld eller avsättning % 1 3 % - - Övriga ansvarsförbindelser % 5 15 % - -

18 Sammanfattning Koncernperspektivet tillmäts inte någon väsentlig betydelse Få mål, mått, uppföljningar och analyser Splittrad praxis vad gäller placering av uppgifter, utformning av uppställningar m.m. Förekomst, omfattning och kvalitet avseende tilläggsupplysningar varierar stort Förvaltningsberättelserna saknar information om: hur den samlade verksamheten ser ut och är organiserad utveckling, mål och nyckeltal ekonomiska risker och verksamhetsrisker Beskrivning av redovisningsprinciper inte tillräckligt omfattande och tydliga

19 Utvecklingsmöjligheter Kan informationen om den samlade kommunala verksamheten förbättras?

20