Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp

Transkript

1 Externredovisning i kommunsektorn 4,5 hp Provmoment: Ten1 Ladokkod: 21EK1B Tentamen ges för: Administratörsprogrammet, startår 2016 Kod: Tentamensdatum: Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Kommunal redovisningslag beskrivning och tolkning av Brorström m fl; RKR: Rekommendationer och informationer t o m 2017, Lag (1997:614) om kommunal redovisning samt Miniräknare Totalt antal poäng på tentamen: 40 För att få respektive betyg krävs: Betyg G 24 poäng, betyg VG 32 poäng Allmänna anvisningar: Resultat anslås tidigast efter 20 arbetsdagar Nästa omtentamenstillfälle äger rum den 15 december 2017 Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Lycka till! Ansvarig lärare: 1

2 Fråga 1 (4 poäng) G-Kommunen har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1480 mkr, Inventarier 1520 mkr (anskaffningsvärde 3100 mkr och ackumulerade avskrivningar 1580 mkr) och Eget kapital mkr. Den första februari år 2016 anskaffar G-Kommun inventarier för 500 mkr. Alla kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på fem år räknat från anskaffningsdatum. Därefter antas de inte ha något återstående restvärde. G-kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina inventarier. På nästa sida visas en tabell anskaffningsvärde, ackumulerade avskrivningar och redovisat värde vid inledningen av år 2016 på samtliga inventarier anskaffade under åren 2012 till Nedan visas anskaffningsvärdet på alla inventarier som köptes in. (A) Bokför ingående, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton.(b) En avskrivningsmetod ska avspegla hur tillgångars värde och/ eller servicepotential successivt förbrukas. Vad menas med servicepotential och hur hanteras ett restvärde? Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Ackumulerade avskrivningar (T) Avskrivningar (K) Balansräkning Resultaträkning 2

3 Utdrag ur kommunens anläggningsregister gäller uppgift 1 Inventarier den 1/1 år 2016 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2015 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) Totalt Inventarier anskaffade under 2015 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Nyttjandeperiod 5 år 3

4 Fråga 2 (4 poäng) F-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1000 tkr, Inventarier 1800 tkr (anskaffningsvärde tkr och ackumulerade avskrivningar 1200 tkr) och Eget kapital tkr. Inventarierna var anskaffade under början av år 2014 för tkr med en nyttjandeperiod på fem år. Efter dessa fem år har inventarierna inget återstående restvärde. Kommunen tillämpar linjär avskrivning på alla sina tillgångar således även på inventarieinköpet år I slutet av år 2016 framkommer efter utredning att inventariernas värde måste skrivas ned med 500 tkr. (A) Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. (B) Hur stora årliga avskrivningar har kommunen de kommande åren efter det att nedskrivningen är gjord? Visa beräkningen av avskrivningarna de kommande åren och hänvisa till gällande regelverk. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Inventarier (avskrivningar) (K) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier (nedskrivningar) (K) Balansräkning Resultaträkning 4

5 Fråga 3 (3 poäng) E-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 1480 tkr, Inventarier 1520 tkr (anskaffningsvärde 3100 tkr och ackumulerade avskrivningar 1580 tkr) och Eget kapital 3000 tkr. Vid samma tidpunkt säljer kommunen delar av dessa inventarier (inventariet B som köptes 2013) för 200 tkr. Det redovisade värdet på inventariet B uppgick till 280 tkr (ackumulerade avskrivningar 420 tkr). Inventariet B som köptes 2013 för 700 tkr som hade en nyttjandeperiod på 5 år. Även alla övriga kommunens inventarier har en nyttjandeperiod på fem år. Vid nyttjandeperiodens slut antas dessa inventarier inte ha något restvärde. E-Kommun tillämpar linjär avskrivningsmetod. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Inventarier (T) Reavinst försäljning inventarier (I) Ackumulerade avskrivningar (T) Inventarier avskrivningar (K) Balansräkning Resultaträkning 5

6 Utdrag ur kommunens anläggningsregister gäller uppgift 3 Inventarier den 1/1 år 2016 i mkr anskaffade under åren 2012 till 2015 Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Ackumulerade avskrivningar (IB) Redovisat värde (IB) (A) (B) (C) (D) Totalt Inventarier såld under 2016 i mkr Anskaffningstidpunkt Anskaffningsvärde (IB) Försäljningspris inventariet B (B) Nyttjandeperiod 5 år 6

7 Fråga 4 (3 poäng) D-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2016 följande ingående balanser: Bank 150 mkr, upplupna skatteintäkter 32 mkr och Eget kapital 182 mkr. D-Kommunen erhåller år 2016 preliminära skatteinbetalningar på mkr. Prognosen för slutavräkningen för år 2016 uppgår till 24 mkr. Slutavräkningen för år 2015 uppgår till 40 mkr. I bokslutet för år 2015 uppgick prognosen för slutavräkningen för år 2015 till 32 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen år 2016 på bifogade konton. Bank (T) Eget kapital (E) Upplupna skatteintäkter (T) Allmän kommunalskatt (I) Skatteavräkning (I) Balansräkning Resultaträkning 7

8 Fråga 5a (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2013 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 150 mkr och Eget kapital 450 mkr. Vid bokslutet år 2013 fastställdes att anläggningstillgångarna behövde skrivas ned med 15 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren År 2013 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Balansräkning Resultaträkning 8

9 Fråga 5b (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2014 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 135 mkr (anskaffningsvärde 150 och nedskrivningar 15) och Eget kapital 435 mkr. Vid bokslutet år 2014 visade sig att tidigare nedskrivning på finansiella anläggningstillgångar i C kommun kunde återföras i sin helhet. Nedskrivningar uppgick till 15 mkr. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren År 2014 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Fin anl. tillgångar: återföring av nedskrivning(i) Balansräkning Resultaträkning 9

10 Fråga 5c (2 poäng) C-Kommun har vid början av räkenskapsåret 2015 följande ingående balanser: Bank 300 mkr, finansiella anläggningstillgångar 150 mkr och Eget kapital 450 mkr. Vid bokslutet år 2015 gjordes bedömningen att de finansiella anläggningstillgångarna hade ett värde på 210 mkr. Bedömningen gjordes att detta värde var både tillförlitligt och bestående. Vidare fanns inget tvivel om att detta värde väsentligt överstiger bokfört värde; vilket i detta fall sammanfaller med anskaffningsvärdet.. Bokför ingående balanser, årets bokföringsposter och gör bokslut för kommunen under åren År 2015 Bank (T) Eget kapital (S) Fin anl. tillgångar anskaffning (T) Fin anl. tillgångar: nedskrivningar (K) Fin anl. tillgångar ack nedskriv (T) Fin anl. tillgångar: återföring av nedskrivning(i) Balansräkning Resultaträkning 10

11 Fråga 6 (6 poäng) Uppgift: Upprätta en kassaflödesanalys för E-Kommunen år 2016 och kommentera E-Kommunens självfinansieringsförmåga! Balansräkning (mkr) År 2016 År 2015 Kassaflödesanalys (mkr) År 2016 Anläggningstillgångar Den löpande verksamheten Mark Årets resultat Byggnader Justering för avskrivningar och reavinster Inventarier Minskning av avsättningar pga. utbetalningar Summa anläggningstillgångar Förråd Medel från verksamheten före förändring av RK Fordringar Ökning/minskning kortfristiga fordringar Kassa och Bank Ökning/minskning förråd och varulager Summa omsättningstillgångar Ökning/minskning kortfristiga skulder Summa Tillgångar Kassaflöde från den löpande verksamheten Eget kapital och skulder Eget kapital (UB) Investeringsverksamheten varav årets resultat Investering i materiella anläggningstillgångar Kortfristiga skulder Försäljning av materiella anläggningstillgångar Långfristiga skulder Kassaflöde från investeringsverksamheten Summa EK och skulder Finansieringsverksamheten Resultaträkning (mkr) År 2016 År 2015 Nyupptagna lån Verksamhetens intäkter Amortering av långfristiga skulder Verksamhetens kostnader Ökning av långfristiga fordringar Avskrivningar Minskning av långfristiga fordringar Verksamhetens nettokostnader Minskning av avsättningar pga. Utbetalningar Skatteintäkter Kassaflöde från finansieringsverksamheten Statsbidrag Finansiella intäkter 10 9 Årets kassaflöde Finansiella kostnader -5-4 Årets resultat Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 11

12 Information om poster i RR som inte påverkar likviditeten Avskrivingar 25 Reavinster mark 35 byggnader 0 inventarier 0 Reaförluster mark 0 byggnader 0 inventarier 0 Avsättningar ökning 0 minskning 0 Information om poster i BR Investering i anl tillg. Nej Försäljning av anl. Tillg. Ja Nyupptagna långfristiga lån Nej Amortering av långfristiga lån Ja 12

13 Fråga 7 (6 poäng) A-Kommun har aldrig ägt några bolag. All verksamhet i kommunen har bedrivits i förvaltningsform. Vid inledningen av år 2016 bestämmer sig dock A-Kommunen för att köpa AB Djurparken. A- Kommun vill på detta sätt garantera att det finns goda möjligheter för invånare till kontakt med djur. A-Kommunen förvärvar 60 % av aktierna i AB Djurparken den 1/1 år 2016 för 1000 mkr vid en tidpunkt då AB Djurparken enligt sin redovisning har tillgångar på mkr, skulder på mkr och eget kapital på 800 mkr. Övervärden som uppstår vid förvärvet kan helt och hållet hänföras till goodwill i AB Djurparken. Skattesatsen för aktiebolag antas vara 20 %. Ett år efter förvärvet av AB Djurparken skall A-Kommun upprätta en koncernbalansräkning och koncernresultaträkning för den kommunala koncernen. Nedan presenteras därför i arbetsblad 2016 års balansräkningar och resultaträkningar för A-Kommun och AB Djurparken. Goodwillen skrivs av på fem år. (A) Upprätta en sammanställd redovisning med hjälp av förvärvsmetoden och proportionell konsolidering. (B) Vad är syfte med kommunens sammanställda redovisning. Vilka skillnader finns till bolagsrättslig koncernredovisning? Arbetsblad för sammanställning av koncernbalansräkningen BR (belopp i mkr) 31/12 år 2016 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Aktier i DB Goodwill 0 Fastigheter Korta fordringar Bank Summa tillgångar Eget kapital Långa skulder Obeskattade reserver Avsättningar Korta skulder Summa skulder och eget kapital Arbetsblad för sammanställning av koncernresultaträkningen RR (belopp i mkr) år 2016 A-Kommun AB-Djurparken Summa Justeringar Koncern Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Skattekostnader Årets resultat

14 Fråga 8 (8 poäng) Följande två frågor berör Frostenssons (m fl) lärobok a/ (1p) Hållbarhetsredovisningen (liksom den finansiella redovisningen) sägas ha två grundläggande funktioner. Ange dessa samt vilken av de två som varit och fortfarande är mest central i dagens hållbarhetsredovisningar (praxis) b/ (1p) Enligt Frostensson finns väsentliga skillnader mellan vad som tas upp/fokuseras i den finansiella redovisningen och hållbarhetsredovisningen Nämn två sådana skillnader. Följande tre frågor berör teorikapitlen (Deegan) c/ (1p) Hur kan förekomsten av hållbarhetsredovisning förklaras utifrån legitimitetsteorin? d/ (2p) - Till vem vänder sig hållbarhetsredovisningen enligt intressentteorin/stakeholder theory utifrån ett etiskt/normativt perspektiv? - Förklara också varför intressentdialogen är så betydelsefull med utgångspunkt från detta perspektiv e/ (1p) "Gällande ramverk/normer för den finansiella redovisningen hindrar/begränsar möjligheten att inkludera social och/eller miljömässig påverkan". Ge ett exempel på en sådan begränsning Följande fråga berör GRI standard f/ (1p) Enligt GRI redovisar man idag på antingen kärnnivå (core) eller omfattande nivå (comprehensive). Val av indikatorer har fått större betydelse för redovisningens kvalitet! Vad menas med indikatorer och hur identifieras indikatorer? (Exemplifiera och förklara)! Ange och förklara två kvalitativa principer (utöver balans) för att säkerställa redovisningens kvalitet. g/ (1p) Exemplifiera hur val av indikatorer kan påverka redovisningens kvalitetskriterium balans (redovisningen skall vara objektiv och neutral) särskild när det gäller den kommunala verksamheten. 14