Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Transkript

1 Datum Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1. Månadsrapport Piteå kommun januari september

2 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-sep jan-aug Prognos jan-dec Budget jan-dec 28 Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Utjämnings-/statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Kommunens månadsresultat Mkr

3 3 Resultat nämnder/styrelse jan-sep jan-aug jan-jul Prognos jan-dec jan-dec 28 (TKR) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam Kommunledningskontoret Ekonomikontoret Teknik- o servicenämnden Fastighets- o servicekontoret Teknik- o gatukontoret Miljö- o byggnämnden Kultur o fritidsnämnden Barn- o utbildningsnämnden Nämnden för arbetsmarknad o vuxenutbildning (NAV) Socialnämnden Överförmyndarnämnden Räddnings- o beredskapsnämnden Summa nämnder/styrelse Nämnder/styrelse månadsresultat Mkr

4 4 Kommentarer till ekonomiskt utfall Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari-september på +24,5 mkr, vilket är 4,3 mkr högre än delårsbokslutet per augusti. Prognosen för helåret är + 11,8 mkr, vilket är 3 mkr högre än prognosen efter augusti. Förbättringen i resultatet beror främst på att prognosen för skatteintäkter har förbättras med ytterligare 2,8 mkr och skatteintäkterna är nu -23,9 mkr lägre än budgeterat. Dessutom fortsätter den positiva utvecklingen av kapitalförvaltningen och hela nedskrivningen som gjordes 28 är återhämtad. Nämnderna redovisar totalt ett överskott på +11,8 mkr för perioden, vilket är 1,3 mkr högre än föregående period. Helårsprognos på -2,5 mkr, vilket är,8 mkr sämre än prognosen efter augusti. Socialnämnden redovisar ett underskott för perioden på -,8 mkr, med en helårsprognos på -1,3 mkr. Individ- och familjeomsorgen redovisar ett underskott på -6,4 mkr för perioden med en helårsprognos på -11, mkr. Underskottet beror på att försörjningsstödet överskrider budget, dock har prognosen förbättras i jämförelse med tidigare prognoser. Försämringen av prognosen för Ifo beror på ytterligare ärenden inom vård och behandling. Äldreomsorgen redovisar ett överskott på +5,1 mkr för perioden, med en helårsprognos på +,5 mkr. Handikappomsorgen redovisar ett svagt överskott mot budget, med ett svagt underskott i helårsprognosen. Intäktsbortfall inom personlig assistans fortsätter att öka till följd av allt hårdare hållning från försäkringskassan. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett underskott för perioden på -1,5 mkr med en helårsprognos på -3,4 mkr. Det är en sämre prognos än tidigare och det beror på att många av de barnskötare som varslats har valt att studera enligt trygghetsavtalet. Teknik- och servicenämnden redovisar för perioden ett överskott på +2,6 mkr med en helårsprognos på +1,2 mkr. Överskottet beror till stor del på att kapitalkostnaderna är lägre än budgeterat till följd av ännu inte färdigställa investeringar. Måltidsservice visar på ett underskott, vilket kommer att kompenseras av beslutad taxehöjning, rationaliseringar, revidering av matsedeln kvartalsvis, samt till viss del täckning med överskottet från kapitaltjänsten. För lokaler och bostäder prognostiseras underskott för helåret, för att kompensera underskottet hålls underhållsåtgärder inne, resterande underskott täcks via renodling av fastighetsbeståndet. Städenheten och Mark och skog prognostiserar ihop ett överskott. Offentlig belysning bedöms gå med underskott jämfört med budget. Omfattande vinterväghållning under vårvintern ger ett prognostiserat underskott. Kraftfull återhållsamhet samt stora neddragningar av beläggningsunderhållet görs för att uppnå budgetbalans. Miljö- och byggnämnden redovisar ett överskott på +2,3 mkr för perioden med en helårsprognos på +1,9 mkr. Överskottet beror på: -Allmän återhållsamhet. -Lönekostnaderna är betydligt lägre än budgeterat pga. svårigheter med att tillsätta vakanta tjänster. -Intäktsöverskott pga. nya taxor samt gynnsam utveckling av bygglovsintäkterna, den rådande lågkonjunkturen har inte påverkat byggandet som tidigare förväntats. -Delar av projektanslagen (vindkraft och energi-klimatfrågor) har inte utnyttjats, och kommer troligen inte att användas under året. Projekten avses dock att fortsätta under 21. En Stadsarkitekt har nu tillträtt sin tjänst och ytterligare tillsättningar väntas under hösten vilket innebär att lönekostnaderna ökar under slutet av året. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning redovisar ett överskott på +,3 mkr för perioden, och en helårsprognos på +,3 mkr. Överskottet beror främst på att tilläggsanslaget för ferier inte kommer att nyttjas till fullo samt övrig återhållsamhet. Kostnaderna för KAP ökar eftersom fler ungdomar går från försörjningsstöd till KAP. För att täcka de utökade kostnaderna för KAP har nämnden beslutat att omfördela medel från subventionerade anställningar. Räddnings- och beredskapsnämnden resultat för perioden visar på ett överskott på +1,5 mkr. För helåret beräknas ett överskott på +,5 mkr. Det finns ett antal faktorer som påverkar det ekonomiska utfallet för helåret; kostnader i samband med organisationsförändringen, nya influensan, nyttjandegrad av statsbidraget för kommunens krishantering och volymen på övriga externa tjänster och uppdrag. Dessa faktorer analyseras/följs upp kontinuerligt. Arbetet med organisationsutveckling av räddningstjänsten fortgår och genomförandet av ny organisation har påbörjats fr.o.m. 28 september. I övrigt följer verksamheten i stort uppsatta mål och handlingsprogram.

5 5 Piteå kommuns befolkning Ett av kommunens övergripande strategiska mål är att Piteå år 22 ska ha 45 invånare. I augusti är befolkningen 4 94, vilket är en ökning med 38 personer sedan årsskiftet. Öppet arbetslösa i Piteå % 28 Ungdomar Ett av kommunens nyckeltal på övergripande nivå är att andel öppet arbetslösa ska vara högst 4 %. I september var arbetslösheten 4,5 %, vilket är 1,2 procentenheter högre än samma månad 28. Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i september till 11,9 %.

6 6 Ungdomsarbetslösheten % 2 Piteå öppet Piteå program Länet öppet Länet öppet+program Kommunen har även som mål att ungdomsarbetslösheten (obalansen) i kommunen ska minska. I september var den öppna arbetslösheten för ungdomar 11,9 % och det var 6,7 % sökande i program med aktivitetsstöd, dvs. den totala obalansen var 18,6 %. I länet var den öppna arbetslösheten 9,4 % och sökande i program med aktivitetsstöd 7,1 %, dvs. den totala obalansen var 16,5 %. Obalansen är alltså högre i Piteå än i länet och det är framför allt den öppna arbetslösheten som är högre. Sjukfrånvaro* i procent % * Kommentar: Sjukfrånvaro i procent beräknas utifrån totala antalet sjukfrånvarotimmar i procent av totala antalet arbetstimmar. Sjukfrånvaro innefattar all sjukfrånvaro inklusive tidsbegränsad sjukersättning (sjukbidrag). Arbetstid innebär den ordinarie arbetstiden enligt avtal med hänsyn tagen till frånvaro utan lön t.ex. tjänstledighet, vård av barn eller annan frånvaro utan lön. Kommunen har som övergripande nyckeltal att sjukfrånvaron i procent år 211 ska understiga 6,5 %. I augusti uppgick sjukfrånvaron till 4,6 %, vilket är 2,4 procentenheter lägre än samma period föregående år.

7 7 Frisknärvaro** % februari oktober ** Kommentar: Frisknärvaro beräknas utifrån procentuellt antal personer utan någon sjukdag på 12 månader. Ett annat av kommunens övergripande nyckeltal är att frisknärvaron ska uppgå till minst 41 %. Antal månadsanställda utan någon sjukfrånvarodag under perioden september 28 - augusti var 42 %, vilket är 2 procentenheter bättre än samma period föregående år. Antal timmar arbetade av timanställda Kvinnor Män Antal timmar som utförs av timanställda är ett nyckeltal på övergripande nivå, där målsättning är att antal timmar ska minska. För perioden januari-augusti uppgår antal timmar till , vilket är,2 % lägre än samma period % av antalet timmar utfördes av kvinnor och 17 % utfördes av män.

8 8 Andel heltidsanställningar februari augusti oktober Ett av kommunens övergripande mål är Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov och målsättning är att andel heltidstjänster ska öka varje år. I augusti uppgick andel heltidstjänster totalt till 81,3 %, vilket är en liten förbättring sedan samma period föregående år. Andel heltidsanställningar män respektive kvinnor Kvinnor Män De ltid 21% De ltid 1% Heltid 79% He ltid 9% Av kvinnorna är det 79 % som har en heltidstjänst. Bland männen är det 9 % som har en heltidstjänst.