Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Transkript

1 Datum Sida 1 (8) Handläggare MÅNADSRAPPORT Version 1.0 Månadsrapport Piteå kommun januari maj

2 2 Resultaträkning kommunen (TKR) jan-maj jan-apr jan-mar Budget jan-dec 2009 Intäkter Kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Utjämnings-/statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag (mål 2-3 %) 2,1 % 2,7 % 1,8 % 1,3 % 1,3 % Kommunens månadsresultat

3 3 Resultat nämnder/styrelse jan-maj jan-apr jan-mar jan-feb jan-dec 2009 (TKR) Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen KS gemensam Kommunledningskontoret Barn- o utbildningsnämnden Kultur- o fritidsnämnden Miljö- o byggnämnden Nämnden för arbetsmarknad o vuxenutbildning (NAV) Räddnings- o beredskapsnämnden Socialnämnden Teknik- o servicenämnden Fastighets- o servicekontoret Teknik- o gatukontoret Överförmyndarnämnden Summa nämnder/styrelse Nämnder/styrelse månadsresultat

4 4 Kommentarer till ekonomiskt utfall Piteå kommun uppvisar ett resultat för perioden januari - maj på +16,5 mkr, vilket är sämre än delårsresultatet förra månaden. Försämringen beror på nämnderna redovisar sämre resultat. Det är socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt teknik- och servicenämnden som redovisar sämre resultat. Nämnderna redovisar totalt ett överskott på +10,3 mkr för perioden, vilket är 1,3 mkr sämre än resultatet per april. Barn- och utbildningsnämnden och teknik- och servicenämnden redovisar negativt resultat, övriga positivt resultat. Barn- och utbildningsnämnden visar ett negativt resultat per maj med -2 mkr vilket är drygt 1 mkr sämre än resultatet per april. Det försämrade resultatet beror på en naturlig variation i kostnadsfördelningen över året. Kostnaderna accelererar under 1:a halvåret för att sen avstanna och minska 3 kvartalet. Underskottet i sig beror på att förskolan under vårterminen inte har lyckats fullt ut med den neddragning av resurser, pga. halverad resurs för arbetslösa, som låg som besparing i budget. Inför hösten är det färre placerade barn och räknar då med en lägre personalkostnad än under våren. Teknik- och servicenämnden redovisar ett underskott på -1,8 mkr för perioden, vilket är 0,9 mkr sämre än förra månadens resultat. Teknik- och gatukontoret redovisar ett underskott på -1,2 mkr för perioden. Vinterns omfattande vinterväghållning samt offentlig belysning går med underskott mot budget. Genom att skjuta på underhållsåtgärder och med återhållsamhet förväntas underskottet stanna på -3,4 mkr för helåret. Fastighets- och servicekontoret redovisar underskott på -0,6 mkr för perioden, det är första perioden med ett negativt resultat. Bidragande orsaker till underskottet är eftersatt underhåll inom teknikområdena samt att mängden oförutsedda skador har varit omfattande. Till detta ska läggas en ovanligt snörik vinter, betydligt mer omfattande än ett normalår, extra insatser med takskottning krävdes. Dessutom är hyresintäkterna lägre. Måltidsservice visar underskott beroende på ökade kostnader för transporter, förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial samt minskade intäkter från äldreboenden. Övriga verksamheter visar på ett överskott. Återhållsamhet gäller för alla verksamheter. Socialnämnden redovisar ett överskott för perioden på +2,7 mkr, vilket är 1,5 mkr sämre än förra månaden. Försämringen från föregående månad beror till största delen på vård och behandling av unga. Detta på grund av ett ökat antal nya placeringar inom institutionsvård. Familjehemsersättningarnas ökade kostnader beror på fler ärenden samt högre ersättning för inkomstbortfall för redan pågående ärenden. Förstärkta familjehem är den del inom blocket som visar på ett positivt resultat, överskottet har dock minskat jämfört mot föregående månad. Dessa tre verksamheter har som mål att tillsammans visa upp ett nollresultat för men klarar inte det i dagsläget. En åtgärdsplan för det är på gång. Försörjningsstödet genererar ett överskott mot budget på 1,4 mkr under årets fem första månader. Överskottet går helt att härleda till det ökade ramtillskottet för motsvarande 12,5 mkr. Den senaste månaden har försörjningsstödet i stort sett följt den budget som finns och försörjningsstödet ligger kvar på en hög nivå. En orsak är att ett ökat antal ungdomar kommit in i systemet beroende på att arbetsförmedlingens jobbgaranti inte är tillräckligt hög för att täcka deras uppehälle. Räddnings- och beredskapsnämnden har vänt det negativa resultatet från tidigare månader och redovisar nu ett överskott på 0,1 mkr. För helåret pekar resultatet på ett nollresultat. Verksamheten följer i stort uppsatta mål och handlingsprogram. Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning redovisar ett överskott på +2,6 mkr för perioden. Överskottet beror på att subventionerade anställningar inte nyttjas till fullo. Deltagare anvisas inte i beräknad utsträckning av socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Dessutom föreligger platsbrits på arbetsplatser av social karaktär på grund av rationaliseringar och omorganisationer inom kommunens förvaltningar. Bedömningen görs att dessa problem kommer att lösas under året och att medlen kommer att förbrukas. Överskottet beror också delvis på att antalet deltagare inom KAP (kommunalt arbetsmarknadsprogram) har sjunkit markant.

5 5 Öppet arbetslösa i Piteå Ett av kommunens nyckeltal på övergripande nivå är att andel öppet arbetslösa ska vara högst 4 %. I april var den öppna arbetslösheten 3,9 %. Den öppna ungdomsarbetslösheten uppgick i april till 3,8 %, vilket är 3,8 procentenheter lägre än samma månad Ungdomsarbetslösheten Kommunen har även som mål att ungdomsarbetslösheten (obalansen) i kommunen ska minska. I april var den öppna arbetslösheten för ungdomar 3,8 % och det var 13,1 % sökande i program med aktivitetsstöd, dvs. den totala obalansen var 16,9 %. I länet var den öppna arbetslösheten 4,3 % och sökande i program med aktivitetsstöd 12,0 %, dvs. den totala obalansen var 16,3%. Obalansen är alltså högre i Piteå än i länet, men skillnaden mot tidigare månader är det färre ungdomar som är öppet arbetslösa.

6 6 Piteå kommuns befolkning Ett av kommunens övergripande strategiska mål är att Piteå år 2020 ska ha invånare. I mars är befolkningen , vilket är en minskning med 43 personer sedan årsskiftet. Antal timmar arbetade av timanställda Antal timmar som utförs av timanställda är ett nyckeltal på övergripande nivå, där målsättning är att antal timmar ska minska. För perioden januari-april uppgår antal timmar till knappt timmar, vilket är 2,5 % högre än samma period 2009 I april utfördes 85 % av antalet timmar av kvinnor och 15 % utfördes av män.

7 7 Sjukfrånvaro* i procent * Kommentar: Sjukfrånvaro i procent beräknas utifrån totala antalet sjukfrånvarotimmar i procent av totala antalet arbetstimmar. Sjukfrånvaro innefattar all sjukfrånvaro inklusive tidsbegränsad sjukersättning (sjukbidrag). Arbetstid innebär den ordinarie arbetstiden enligt avtal med hänsyn tagen till frånvaro utan lön t.ex. tjänstledighet, vård av barn eller annan frånvaro utan lön. Kommunen har som övergripande nyckeltal att sjukfrånvaron i procent år 2011 ska understiga 6,5 %. I april uppgick sjukfrånvaron till 5,0 %, vilket är 1 procentenheter lägre än samma period föregående år. Frisknärvaro** ** Kommentar: Frisknärvaro beräknas utifrån procentuellt antal personer utan någon sjukdag på 12 månader. Ett annat av kommunens övergripande nyckeltal är att frisknärvaron ska uppgå till minst 41 %. Antal månadsanställda utan någon sjukfrånvarodag under perioden maj 2009 april var 42 %, vilket är detsamma som samma period föregående år.

8 8 Andel heltidsanställningar Ett av kommunens övergripande mål är Heltid är en rättighet och grunden för anställning i Piteå kommun, deltid är en möjlighet utifrån verksamhetens behov och målsättning är att andel heltidstjänster ska öka varje år. I april uppgick andel heltidstjänster totalt till 81,5 %, vilket är något högre än samma period Andel heltidsanställningar män respektive kvinnor Kvinnor Män Deltid Deltid 21% 21% Deltid 10% Heltid 79% Heltid Heltid 90% 79% Av kvinnorna är det 79 % som har en heltidstjänst. Bland männen är det 90 % som har en heltidstjänst.