Finansiell analys. Svenska utmaningar
|
|
- Hans Henriksson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar
2 Den finansiella profilen hur fungerar den? Den finansiella profilen används för att analysera var en kommun eller ett landsting befinner sig finansiellt och hur finansiella utvecklingen har gestaltat sig i förhållande till andra kommuner. Den har formen av ett polär- eller spindeldiagram (Se bild 1). Profilen innehåller dels åtta finansiella, dels fyra finansiella perspektiv som är viktiga att följa och analysera när en kommun eller landsting skall bevara eller uppnå god ekonomisk hushållning. Åtta finansiella nyckeltal utgör profilens bas Profilen innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling i förhållande till övriga kommuner i ett urval, i denna rapport i förhållande till riket. Ibland relateras nyckeltalen till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen betygsätts enligt betygskalan 5 till 1, där en 5:a är högsta betyg och 1:a lägsta betyg. I en analys av kommunerna i riket fördelas poängen enligt följande: De kommuner som har de 10% starkaste observationerna inom varje nyckeltal får en 5:a. De följande 20% av observationerna får en 4:a. De följande 40% får en 3:a. De följande 20% får en 2:a. De 10% sämsta observationerna får en 1:a. Poängen 5-1 har således fördelats enlig en normalfördelningskurva och är relativ. Detta för att på ett bättre sätt lyfta fram starka och svaga värden i profilen utan att bli alltför exakt. Följande åtta nyckeltal ingår i profilen: Skattesats Här används den primärkommunala skattesatsen för kommuner och för landsting den justerade landstingsskatten. Nyckeltalet klassas i profilen som ett långsiktigt risknyckeltal. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet, desto större finansiellt handlingsutrymme. Nyckeltalet klassas i profilen som ett långsiktigt risknyckeltal. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Nyckeltalet klassas i profilen som ett kortsiktigt risknyckeltal. 5
3 Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nyckeltalet klassas i profilen som ett kortsiktigt risknyckeltal. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnad och redovisade verksamhetens nettokostnad. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Nyckeltalet klassas i profilen som ett kortsiktigt kontrollnyckeltal. En positiv avvikelse ger dock alltid en 3:a, vilket är ett avsteg från den relativa betygsättningen. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Nyckeltalet klassas i profilen som ett kortsiktigt kontrollnyckeltal. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna skall kunna göras. Nyckeltalet klassas i profilen som ett långsiktigt kontrollnyckeltal. Skattefinansieringsgrad av investeringarna beskriver hur stor andel av årets investeringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Nyckeltalet klassas i profilen som ett långsiktigt kontrollnyckeltal. Fyra axlar/perspektiv kompletterar de åtta nyckeltalen Profilen innehåller också fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv för en kommun eller ett landsting. De fyra perspektiven har benämnts enligt följande: Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. 6
4 Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över den finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Nyckeltal och perspektiv binds samman till en profil De åtta nyckeltalen binds samman med de fyra perspektiven, vilket ger en heldragen linje som symboliserar en finansiell profil. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda axlarna. Som komplement i profilen finns i mitten en streckad ring på betyget tre. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och ligger den innanför har den ett svagare värde. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. Det är viktigt att påpeka att den finansiella profilen är en profil som beskriver hur kommunen befinner sig relativt sett gentemot andra kommuner i riket. Den har inget att göra med någon form av absoluta tal och bör därför kombineras med en mer traditionell finansiell analys för att uppnå största möjliga effekt ur uppföljnings- och styrningsperspektiv. 7
5 Bild 1: Den finansiella profilen Profilen innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling i förhållande till övriga kommuner i ett urval till exempel länet. Ibland relateras nyckeltalen till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen betygsätts enligt betygskalan 5 till 1, där en 5:a är högsta betyg och 1:a lägsta betyg. I en analys av kommunerna i riket fördelas poängen enligt följande: De kommuner som har de 10% starkaste observationerna inom varje nyckeltal får en 5:a. De följande 20% av observationerna får en 4:a. De följande 40% får en 3:a. De följande 20% får en 2:a. De 10% sämsta observationerna får en 1:a. Poängen 5-1 har således fördelats enlig en normalfördelningskurva och är relativ. Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET 5 4 Skattesats Genom. resultat före EO 3 år KONTROLL Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP Profilen innehåller fyra stycken axlar som var och en skall ge en samlad bedömning av fyra viktiga aspekter ur ett finansiellt perspektiv. Varje perspektiv /axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Samtidigt är nyckeltalen skattesats och soliditet också nyckeltal som mäter den långfristiga handlingsberedskapen och därför även ingår i axeln eller perspektivet långsiktig kapacitet. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal respektive de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar genomsnittet i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett bättre värde än genomsnittet i gruppen och tvärtom. Den heldragna linjen kan alltså sägas representera en slags finansiell profil för den analyserade kommunen. 8
6 Kvalitetsmässan 2015 Kvalitetsmässan är Europas största konferens och fackmässa om verksamhets- och samhällsutveckling. Den äger rum vartannat år på Svenska Mässan i Göteborg. Under tre dagar diskuteras hur de offentliga verksamheterna och samhället kan bli bättre och effektivare. Välkommen till Kvalitetsmässan den 3 5 november Sveriges KvalitetsKommun arrangeras av Kvalitetsmässan Norra Hamngatan 36, Göteborg Tel: Fax: info@kvalitetsmassan.se
Finansiell profil. Skinnskattebergs kommun 2009 2011
Finansiell profil Skinnskattebergs kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västmanlands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar
Finansiell profil. Sävsjö kommun 2011 2013
Finansiell profil Sävsjö kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de
Finansiell profil. Värnamo kommun 2010 2012
Finansiell profil Värnamo kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de
Finansiell profil. Eksjö kommun 2012 2014
Finansiell profil Eksjö kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...12 Förklaringar av de fyra
Finansiell profil. Huddinge kommun 2010 2012
Finansiell profil Huddinge kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de
Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009
Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil. Sävsjö kommun 2009 2011
Finansiell profil Sävsjö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de
Finansiell profil Västra Götalandsregionen 2002 2004
Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn 00 00 Finansiell profil över landstinget 00 00 nyckeltal 00 för samtliga
Finansiell profil Salems kommun
Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden
Finansiell profil. Trelleborgs kommun 2010 2012
Finansiell profil Trelleborgs kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Skåne...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...14 Förklaringar av de fyra
Finansiell profil Falköpings kommun
Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil Munkedals kommun
Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats
Finansiell profil Halmstads kommun 2005 2007
Finansiell profil Halmstads kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 00 007 nyckeltal 007 i förhållande till riket och
Finansiell profil. Tyresö kommun
Finansiell profil Tyresö kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Stockholms län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de
Finansiell profil. Kävlinge kommun 2012 2014
Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven
FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län
FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2016 2018 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar
Finansiell profil Sävsjö kommun
Finansiell profil Sävsjö kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 00 006 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar
Finansiell profil Falköpings kommun 2004 2006
Finansiell profil Falköpings kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Halmstads kommun
Finansiell profil Halmstads kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning i riket och i KKKVH-kommunerna 006 008....... styrkor och svagheter
Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006
Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008
Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor
Finansiell profil. Eksjö kommun
Finansiell profil Eksjö kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...13 Förklaringar av de fyra
FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län
FINANSIELL PROFIL VÄRNAMO KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Jönköpings län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar
Finansiell profil Uddevalla kommun 2005 2007
Finansiell profil Uddevalla kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Färgelanda kommun 2005 2007
Finansiell profil Färgelanda kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Strömstads kommun 2004 2006
Finansiell profil Strömstads kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Melleruds kommun
Finansiell profil Melleruds kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor
Finansiell profil. Kävlinge kommun
Finansiell profil Kävlinge kommun 0 06 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!...6 Förklaringar av de fyra perspektiven
Finansiell profil Tyresö kommun 2006 2008
Finansiell profil Tyresö kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell analys av Södertörnskommunerna 006 008 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven
Finansiell profil. Kävlinge kommun
Finansiell profil Kävlinge kommun 0 0 Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de fyra perspektiven
Finansiell profil Tanums kommun
Finansiell profil Tanums kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor
FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län
FINANSIELL PROFIL KÄVLINGE KOMMUN 0 07 En finansiell jämförelse av kommunerna i Skåne län Innehåll Inledning syfte med rapporten... Finansiell analys av kommunerna i Skåne... Så tolkar du den finansiella
Finansiell profil Melleruds kommun
Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010
Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de
Finansiell profil Piteå kommun 2003 2005
Finansiell profil Piteå kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar
Finansiell profil Tanums kommun
Finansiell profil Tanums kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Tanums kommun
Finansiell profil Tanums kommun 00 007 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 007 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Finansiell profil. Tranås kommun 2008 2010
Finansiell profil Tranås kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län 008 00... styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så
Finansiell profil. Marks kommun 2010 2012
Finansiell profil Marks kommun 2010 2012 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17 Förklaringar
Finansiell profil. Uddevalla kommun 2011 2013
Finansiell profil Uddevalla kommun 2011 2013 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17
Finansiell profil. Grästorps kommun 2012 2014
Finansiell profil Grästorps kommun 2012 2014 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17
Finansiell profil. Piteå kommun
Finansiell profil Piteå kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar
Finansiell profil. Hjo kommun 2009 2011
Finansiell profil Hjo kommun 2009 2011 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...16 Förklaringar
Finansiell profil Melleruds kommun
Finansiell profil Melleruds kommun 00 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 00 Så tolkar du den finansiella profilen!
Finansiell profil Melleruds kommun 2007 2009
Finansiell profil Melleruds kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 007 009................. Så
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Finansiell profil Nynäshamns kommun 2007 2009
Finansiell profil Nynäshamns kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Finansiell profil. Halmstads kommun
Finansiell profil Halmstads kommun 2014 2016 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...19
FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län
FINANSIELL PROFIL MELLERUDS KOMMUN 2015 2017 En finansiell jämförelse av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT
GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Finansiell profil. Lysekils kommun 2008 2010
Finansiell profil Lysekils kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands och Hallands län 008 00... Så tolkar du den
Finansiell profil Piteå kommun
Finansiell profil Piteå kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys utveckling och ställning hos kommunerna i Övre Norrland 006 008.......... Inkl finansiella
Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal
Södertörnsnyckeltal 2008 finansiella nyckeltal Agenda 09.10 Traditionell analys 09.20 Exempel 09.30 Frågor/synpunkter Jan Lorichs, 2009-08-28 Syfte Bidrar till nyttig och nödvändig diskussion om god ekonomi
Finansiell profil. Grästorps kommun
Finansiell profil Grästorps kommun 2013 2015 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Västra Götaland och Hallands län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...17
Finansiell profil. Kävlinge kommun
Finansiell profil Kävlinge kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Skåne län 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... Förklaringar av de
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
göteborgs stad delårsrapport
göteborgs stad delårsrapport per augusti 2010 Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.
Finansiell profil Tyresö kommun
Finansiell profil Tyresö kommun 007 009 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell analys av Södertörnskommunerna 007 009................................... Så tolkar du den finansiella
Eskilstuna KommunFöretag AB EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr Rörelseresultat, mkr 174-6
EKONOMISKA NYCKELTAL 2016 Koncern Moderbolag Nettoomsättning exkl punktskatter, mkr 2 621 15 Rörelseresultat, mkr 174-6 Resultat efter finansiella poster, mkr 75 11 Anläggningstillgångar, mkr 6 179 663
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning
REVISIONSRAPPORT 2007-06-07 Kommunstyrelsen Dnr God ekonomisk hushållning och Gävle kommuns finansiella målsättning Propositionen God ekonomisk hushållning i kommuner och landsting ledde till förändringar
Budget 2019 samt plan 2020 och Budget 2019, plan 2020 och 2021
Budget 2019, plan 2020 och 2021 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2019... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Budget 2018 samt plan 2019 och Budget 2018, plan 2019 och 2020
Budget 2018, plan 2019 och 2020 Innehåll God ekonomisk hushållning i Storumans kommun 2018... 1 Resultat- och balansräkning... 2 Driftbudget... 3 Finansieringsanalys/Kassaflödesanalys... 4 God ekonomisk
Redovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar
Redovisningsmodell och ord & begreppsförklaringar Version 2018-05-29 Innehåll Redovisningsmodell... 3 Resultaträkningen... 3 Balansräkningen... 3 Kassaflödesanalysen... 3 Noter... 3 Redovisningsprinciper...
Kommunerna i Skåne län. Den finansiella profilen 2009-2013
Kommunerna i Skåne län Den finansiella profilen 29-213 Resultatrelaterade nyckeltal Resultat före extraordinära poster / verksamhetens kostnader 5 4 3,8 3 2,9 2,5 2,5 2 1,8 1,9 2 2,1 2,2 2,2 1 29 21 211
Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige
Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens
Finansiella ramar Invånarantalet i kommunen som ligger till grund för de finansiella ramarna är 6720.
Dnr 9016/129.109 Budget 2017 och plan 2018 2019 Utdebitering Skattesatsen för år 2017 fastställs till kronor 23:15 per skattekrona God ekonomisk hushållning Finansiella mål Att de löpande intäkterna täcker
Grundläggande finansiell analys
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 8 Finansiell analys Kassaflödesanalys Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi 1 Seminarium 8 (kap 23-24)
Delårsrapport. För perioden 2008-01-01 2008-08-31
Delårsrapport För perioden 2008-01-01 2008-08-31 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2008-01-01 2008-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte prognos för helåret.
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning
Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta
Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-
Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster
Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland
Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Regionkommuner i norra Sverige Rapportbilaga till utredning
Kiwok Nordic AB (publ) Org. nr. 556665-3068
Org. nr. 556665-368 Delårsrapport 1 jan 31 mars 211 Koncernen Koncernens nettoomsättning för perioden uppgick till (,83) MSEK Rörelseresultatet före av- och nedskrivningar för perioden uppgick till 1,45
ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE
Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
bokslutskommuniké 2012
bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
SSM Holding AB (publ), Finansiella nyckeltal 1 (5) Belopp i MSEK 2016Q3 2016Q4 2017Q1 2017Q2 2017Q3 2017Q4 2018Q1 2018Q2
Avstämning alternativa nyckeltal Avstämning avseende alternativa nyckeltal har upprättats i enlighet med ESMA - Alternativa Nyckeltal (ESMA/2015/1415). Informationen har inte varit föremål för revisorernas
Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45
Årsredovisning 2014 Brf Linnégatan 41-45 Ekonomisk ordlista Årsredovisning Den redovisning styrelsen avger över ett avslutat räkenskapsår och som ska behandlas av ordinarie föreningsstämma. Den ska omfatta
Belopp i miljoner SEK 2016Q2 2016Q3 2016Q4 2017Q1 2017Q2 2017Q3 2017Q4 2018Q1
Avstämning alternativa nyckeltal Avstämning avseende alternativa nyckeltal har upprättats i enlighet med ESMA - Alternativa Nyckeltal (ESMA/2015/1415sv). Informationen har inte varit föremål för revisorernas
Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002
1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör
Brf Linnégatan 41-45
Brf Linnégatan 41-45 ÅRSREDOVISNING 1 januari 31 december 2012 Bostadsrättsföreningen Linnégatan 41-45 796909-5228 Nyckeltal Kostnadsfördelning 2012 2011 (exklusive fönster & fasadprojekt 2012) Planerat
15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Entreprenörskap- och affärsutveckling. Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13
Entreprenörskap- och affärsutveckling Provmoment: Skriftlig Tentamen Ladokkod: 51EA01 Tentamen ges för: TPU13 15 hp (varav skriftlig tentamen 5 hp) Namn: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 160415 Tid:
TERTIALRAPPORT Sid Delårsbokslut 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 3 Noter 4
TERTIALRAPPORT 2 Sid Delårsbokslut 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 3 Noter 4 1 Delårsrapport per 31 augusti Nyckeltal mnkr 31 aug 31 aug 2017 Prognos Budget Avvikelse prognosbudget Verksamhetens externa
IDL Biotech AB (publ), Delårsrapport kvartal
1 2 3 4 5 6 7 Januari - September Kvartal 3 Koncernen 2018-01-01 2017-01-01 2018-07-01 2017-07-01 (kronor) 2018-09-30 2017-09-30 2018-09-30 2017-09-30 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 19 400 089 25 011
Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.
TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen
Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal. 2011 Bengt Bengtsson
Analys av den periodiserade redovisningen nyckeltal / relationstal 2011 Bengt Bengtsson Analys av den periodiserade redovisningen Nyckeltal/relationstal Kassaflödesanalys är ett exempel på räkenskapsanalys.
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April
Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr
Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Tkr / /2017 jan-jun apr-jun jul-jun jul-dec. Rörelsens intäkter Nettoomsättning
FINANSIELL INFORMATION I SAMMANDRAG RESULTATRÄKNINGAR Tkr 2018 2018 2016/2017 2016/2017 jan-jun apr-jun jul-jun jul-dec Rörelsens intäkter Nettoomsättning 0 0 0 0 Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Mottagare:
Cirkulärnr: 1999:63 Diarienr: 1999/1114 Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 1999-04-29 Mottagare: Ekonomi/Finans 1999:63 Sektionen för ekonomistyrning 1999-04-29
BroGripen AB Kvartalsrapport
BroGripen AB Kvartalsrapport 1 2012 RESULTATRÄKNING Koncernen Belopp i Tkr 1201-1203 1101-1103 1 000 Nettoomsättning 49 049 43 935 Driftskostnader -27 079-23 899 Driftresultat 21 969 20 035 Avskrivning
Kvartalsrapport
Kvartalsrapport 1 2009 RESULTATRÄKNING Koncernen Belopp i Tkr 0901-0903 0801-0803 1 000 Hyresintäkter 48 150 47 588 Fastighetskostnader -25 994-24 308 Driftresultat 22 155 23 280 Avskrivning byggnad 9-3