Finansiell profil. Tranås kommun

Transkript

1 Finansiell profil Tranås kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen... Finansiell profil över kommunen finansiella profiler nyckeltal år

3 Inledning syftet med denna rapport Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. resultat år de nyckeltal och pers pektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalnings eller, kortsiktig betalnings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna 0. Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för 00. En redovisning görs också av genomsnittliga medel- och me dian värden för de finansiella nyckeltal som ingår i den finansiella profilen. Allra sist redovisas en karta över Jönköping där kommunerna har inordnats i tre grupper utifrån vilken typ av finansiell profil kommunen uppvisade under 00. Hans Petersson, Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har kommunerna i Jönköpings län finansiellt kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen under både 009 och 00. De flesta har ett gott eller tillfredsställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. Det genomsnittliga resultatet i förhållande till verksamhetens kostnader blev,6% under 00 och i genomsnitt för perioden uppgick samma nyckeltal till,0%. Detta är ur ett resultatperspektiv att betrakta som god ekonomisk hushållning. I Jönköpings län finns kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De kommunerna omsatte under 00 cirka miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt miljarder kr. Kommunerna investerade för, miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på ca, miljarder. I Jönköpings län bor ca 000 invånare. Störst är Jönköpings kommun med ca invånare. Därefter följer kommunerna Värnamo, Gislaved, Nässjö och Vetlanda, vilka ligger runt invånare. Därefter kommer två kommuner med ca invånare, Eksjö och Tranås. Efter dessa följer fyra kommuner som har runt invånare. Dessa är Vaggeryd, Sävsjö, Gnosjö och Habo. De två minsta kommunerna befolkningsmässigt i länet är Mullsjö och Aneby med runt invånare. före extraordinära förbättrades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens kostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt % över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finan- siera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden förbättrades resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader från,0% till,6%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens kostnader gick också från,0% till,6%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära som redovisas i resultaträkningen, vilket innebar att det under perioden inte redovisades några större sådana i Jönköpings län. De viktigaste förklaringarna till förbättringen under perioden var högre skatteintäkter än beräknat och regeringens konjunkturstöd som till stora delar var tillfälligt under 00. En annan viktig förklaring till den positiva resultatutvecklingen var en anpassning av kostnadsutvecklingen i kommunerna till det kärvare ekonomiska läge som förväntades under 009 och 00. före extraordinära * procent Snitt 08 0 Aneby,,,, Eksjö 0,8,,, Gislaved,,7,7,9 Gnosjö 0,9,,9, Habo 0,9,8,6,8 Jönköping,6,,0,0 Mullsjö 0,0,,8,7 Nässjö 0,8,,, Sävsjö 0,,0,7, Tranås,7,,7,6 Vaggeryd 0,8,,7,6 Vetlanda 0,,9,6, Värnamo,,0,8,7 Medel,0,,6,0 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 00 redovisade Vetlanda med,6%. Därefter följde Värnamo med,8%, Tranås med,7% och på fjärde plats Habo med,6%. Svagast resultat redovisade Aneby med,%. Näst svagast resultat hade Eksjö med,% och tredje svagast var Nässjö med,%. Det rådde dock fortfarande en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivån. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet sträckte sig under 008 från,6% till 0,9%. År 00 var motsvarande siffror från,6% till,%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste kommun i länet blev alltså oförändrad under perioden. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Jönköping med starka,0%. Även Värnamo, Tranås, Habo och Vetlanda redovisade goda resultatnivåer under perioden (starkare än,0%). Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Eksjö med,%. Därefter kom Aneby, Gnosjö, Nässjö och Sävsjö med,%. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest mellan 008 och 00 var Vetlanda med, procentenheter. Därefter kom Gnosjö med,8 procentenheter och Sävsjö med,9 procentenheter. Ytterligare åtta kommuner, totalt stycken, redovisade en positiv resultatutveckling. Negativ utveckling under perioden redovisades endast av Jönköping med 0,6 procentenheter och Aneby med, procentenheter. Av dessa två hade dock Jönköping ett starkare resultat än snittet i länet vid ingången i perioden. Konstant investeringsvolym Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en

5 kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har nettona relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar de enskilda åren kraftigt. Nyckeltalet finns inte den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Den genomsnittliga investeringsvolymen i Jönköpings län låg ganska konstant under den granskade perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 7,% under 008, 6,9% under 009 och under 00 uppgick nyckeltalet till 7,6%. En genomsnittlig investeringsvolym på 7,% per år under för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer mycket väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 7 8% per år. Investeringsvolym * procent Snitt 08 0 Aneby,7 Eksjö,0 Gislaved 9 7 9,0 Gnosjö 6 6,7 Habo ,7 Jönköping,7 Mullsjö, Nässjö, Sävsjö 8 8,0 Tranås 0 6, Vaggeryd 9 0,7 Vetlanda 9 6 6,7 Värnamo 0 0,7 Medel 7, 6,9 7,6 7, * Netto i relation till verksamhetens nettokostnader Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Vaggeryd med,7% i genomsnitt per år. Vaggeryd följdes av Jönköping med,7% per år, Värnamo med 0,7% per år och Gislaved med 9% per år. Allra minst investerade Mullsjö med i genomsnitt,% per år. Kommunen har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Aneby låg på,7% och Eksjö på,0%. Även Eksjö har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Varierande skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Jönköpings läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto varierade under perioden. Under 008 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 89% av årets netto med skatteintäkter. 009 förbättrades nyckeltalet till 6%, för att under 00 sjunka %. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på goda 9%. Det innebar att det i ett antal kommuner fanns skatteintäkter kvar när hade finansierats. Dessa kunde användas till att amortera på låneskuld och/eller stärka likviditeten med. Skattefinansieringsgraden varierar, liksom övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika Skattefinansieringsgrad av na * procent Snitt 08 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda 7 09 Värnamo Medel * före extraordinära + avskrivningar i relation till netto investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Sammanfattningsvis var det Aneby, Gnosjö, Mullsjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda och Värnamo som under 00 kunde skattefinansiera sina, övriga kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Der skall dock poängteras att flera av de uppräknade kommunerna som hade en skattefinansieringsgrad på över 00% hade klart lägre investeringsvolym än genomsnittet i länet. Studeras hela perioden var det hela nio kommuner som kunde skattefinansiera samtliga. Dessa var Aneby, Eksjö, Gnosjö, Habo, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås och Vetlanda. Återigen bör det poängteras att flera av dessa kommuner redovisar en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av na. Förbättrad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens

6 tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under med 6 procentenheter från % till %. En viktig förklaring till detta var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. Starkast soliditet 00 hade Vaggeryd med %, följt av Värnamo på %. Därefter kom Gislaved med 7% och Gnosjö med 6%. Svagast soliditet hade Aneby med % följda av Mullsjö med %. Tredje svagast soliditet uppvisade Eksjö med 9%. procent Förändr 08 0 Aneby 6 Eksjö 9 Gislaved 7 6 Gnosjö Habo 8 0 Jönköping 7 Mullsjö 7 6 Nässjö 0 Sävsjö 0 Tranås 8 9 Vaggeryd Vetlanda 9 Värnamo 6 Medel 0 6 Av de tretton kommunerna i länet lyckades alla kommuner utom Vaggeryd förbättra soliditeten (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Vaggeryd hade dock mycket höga under perioden. Störst förbättring uppvisade Tranås med procentenheter, Habo med 0 procentenheter, Vetlanda med 9 procentenheter och Jönköping med 7 procentenheter. Förbättrad likviditet en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden från 6% till 6%. Detta innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock tillfredsställande ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Ett värde på runt 6% innebär dock att det inte finns någon större överlikviditet i flertalet av kommunerna. Detta innebär bland annat att varje investering som inte kan finansieras med skattemedel måste lånefinansieras. en varierade mellan % och 6%. Starkast kassalikviditet 00 hade Värnamo med %, därefter följde procent Förändr 08 0 Aneby Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Nässjö 8 8 Sävsjö Tranås Vaggeryd Vetlanda Värnamo 6 0 Medel Mullsjö med 87% och Tranås med 7%. Svagast likviditet redovisade Vaggeryd med 6% och näst svagast Jönköping med %. Stärka finansiella I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. Mellan 008 och 00 förbättrades de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader från 6% till %. Förklaringen till detta var, framför allt, att merparten av na i flertalet av kommunerna kunde finansieras med skattemedel. Detta berodde främst på ett förbättrat resultat under perioden eftersom investeringsvolymen var ganska konstant. procent Förändr 08 0 Aneby 7 8 Eksjö Gislaved Gnosjö Habo Jönköping 7 Mullsjö 7 0 Nässjö 7 Sävsjö 0 Tranås 0 9 Vaggeryd Vetlanda Värnamo 6 Medel 6

7 Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 00 uppvisade Tranås med %, Eksjö med 8%, Värnamo med 6% och därefter Vaggeryd med %. Dessa fyra kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men det finns också kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. Svagast värde redovisade Habo med 6%, följt av Mullsjö med % och Sävsjö med 0%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Nio kommuner stärkte sina finansiella mellan 008 och 00. Mest förbättrade Tranås och Mullsjö sina finansiella. Fyra kommuner försvagade dem under samma period. De kommuner som tappade mest var Habo, Jönköping och Vaggeryd. En förklaring till detta var att dessa kommuner hade stora under perioden, som inte kunde finansieras fullt ut med skattemedel. Ökande genomsnittlig skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,6 till,6 kronor på grund av skattehöjningar under 009 i Gislaved med 0 öre, Gnosjö med 8 öre, Habo med 0 öre, Nässjö med öre och Jönköping med 0 öre. 00 höjde Vetlanda med 0 öre. Skatten varierade under 00 mellan 0,8 kr och, kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vaggeryd med 0,8 kr följda av och Värnamo med,08 kr. Högst skatt hade Gnosjö med, kr, Mullsjö med,98 kr, Eksjö med,90 kr och Aneby med,8 kr. Primärkommunal skattesats procent Aneby,8,8,8 Eksjö,90,90,90 Gislaved,08,8,8 Gnosjö,8,, Habo,6,66,66 Jönköping,08,8,8 Mullsjö.98,98,98 Nässjö,,78,78 Sävsjö,8,8,8 Tranås,,, Vaggeryd 0,8 0,8 0,8 Vetlanda,0,0,70 Värnamo,08,08,08 Medel,6,6,6 Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras kommunernas beviljade borgensåtaganden till verksamhetens kostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 008 på 8%. Under 009 ökade det till % för att under 00 öka till %. En förklaring till ökningen var att byggnationen inom de kommunala bostadsföretagen tog fart under perioden. Borgensåtagande * Procent Förändr 08 0 Aneby Eksjö Gislaved 0 7 Gnosjö Habo 8 7 Jönköping Mullsjö 0 0 Nässjö 0 8 Sävsjö Tranås 9 7 Vaggeryd 0 Vetlanda Värnamo 7 Medel 8 7 * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader under 00 var Jönköping (87%), Eksjö (8%), Habo (7%) och Nässjö (%). Minst hade beviljats av Mullsjö (%) och Gislaved (7%). Förklaringen till Mullsjös låga borgensåtagande är att kommunen har lånat ut medel till sitt bolag istället för att bevilja borgen. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Värnamo med procentenheter följt av Nässjö och Sävsjö med 8 procentenheter. Totalt kommuner av tretton ökade sina borgensåtaganden under perioden. De kommuner som minskade var Gislaved med procentenheter och Gnosjö med procentenheter. Varierad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet 6

8 exklusive finansiella såsom skatteintäkter och finansnetto. en varierade under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader uppgick avvikelsen till 0,0% under 008 och till,8% under 009. Under 00 noterades en budgetavvikelse på 0,%. * procent Aneby,,,6 Eksjö 0,,9 0, Gislaved 0,,, Gnosjö,, 0, Habo 0,, 0,6 Jönköping,,6 0,0 Mullsjö, 0,6 0, Nässjö 0, 0, 0, Sävsjö 0,,, Tranås 0, 0,9,6 Vaggeryd 0,,0 0,9 Vetlanda 0,,, Värnamo,,, Medel 0,0,8 0, * Budgetutfall resultatraden verksamhetens nettokostnader relaterad till verksamhetens bruttokostnader Under 008 redovisade sex av tretton kommuner i Jönköpings län negativa budgetavvikelser när det gäller resultat eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta sjönk till endast en kommun under 009 och den kommunen låg på bara 0,%. Under 00 var det fyra kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 00 låg mellan,% och,6%. Detta innebar att jämfört med tidigare år var spännvidden ganska oförändrad mellan de starkaste och svagaste värdena. En avslutande kommentar 00 var återhämtningens år när det gäller kommunernas omvärldsförutsättningar i form av samhällsekonomisk och konjunkturell utveckling. Hastigheten och kraften i såväl nedgången som uppgången under de två senaste åren har varit av sällan skådat slag och förvånat de flesta. Med tanke på de mörka moln som målades upp för kommun- och landstingssektorn under 008, har dock de flesta kommuner i Sverige finansiellt både under 009 och 00 kommit förvånansvärt helskinnade ur krisen. Detta gäller även kommunerna i Jönköpings län, där de flesta kommunerna har ett gott eller tillfredsställande finansiellt handlingsutrymme inför framtiden. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns dock skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 00 års räkenskaper inordnats i en matris nedan som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara starkt och svagt finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren, dels på kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen, som finns på nästa sida, framgår att Vaggeryd, Värnamo, Gislaved och Gnosjö var de kommuner i länet som hade en soliditet som 00 var starkare än 0%. Av dessa var det endast Värnamo som kunde redovisa ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än % och därför hamnar i rutan längst upp till höger. Vi har också en grupp av kommuner som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än %. Dessa har dock en soliditet under 0%. Dessa var Tranås, Habo, Jönköping och Sävsjö. Här utmärker sig dock Tranås med 9% i soliditet, vilket innebär att kommunen ligger mycket nära den ruta som Värnamo återfinns i. Tvärtom var det Sävsjö som hade 0% i soliditet och därför ligger nära den ruta som Vetlanda ligger i. En tredje gruppering av kommuner var Vetlanda, Nässjö, Eksjö, Mullsjö och Aneby. Dessa kommuner hade en soliditet som var lägre än 0% under 00. Av dessa har Mullsjö och Aneby lite svagare utgångsläge. 7

9 Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län Stark finansiell ställning (en var starkare än 0% 00.) Varken stark eller svag finansiell ställning (en låg mellan 0 % och 0 % 00.) Svag finansiell ställning (en var svagare än 0% 00.) Starkt resultat (et var högre än % av verksamhetens kostnader ) Värnamo Tranås Habo Jönköping Sävsjö Vetlanda Varken starkt eller svagt resultat (et låg mellan och % av verksamhetens kostnader ) Vaggeryd Gislaved Gnosjö Nässjö Eksjö Mullsjö Aneby Svagt resultat (et var svagare än % av verksamhetens kostnader ) nyckeltal, Jönköpings län Verksamheten/skatteintäkter, % 9, 9,7 9, Avskrivningar/skatteintäkter, %,,7, Finansnetto/skatteintäkter, % 0, 0, 0,0 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 98,9 97, 96,9 Skattefinansieringsgrad av nettona, % 90 6 Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,0,,6 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,0,,6 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,,,0 inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt, % 0 /verksamhetens kostnader, % 6, % Primärkommunal skattesats, kr,,6,6 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 8 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader, % 0,0,8 0, På nästa sida finns ytterligare en tabell som ur en annan vinkel försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 00 års räkenskaper. 8

10 styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län 00 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 00,0 kr eller lägre, till,00 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna Vaggeryd Jönköping Gnosjö tabell gäller att ju högre upp och ju Värnamo Tranås längre till vänster i tabellen kommu- nen befinner sig, desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vaggeryd har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp till vänster. Gislaved Sävsjö Habo Vetlanda Nässjö Aneby Eksjö Mullsjö nivå 00,0% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare före extraordinära Vetlanda Gislaved i förhållande till verksamhetens Värnamo Nässjö kostnader Tranås Eksjö Habo Gnosjö Mullsjö Sävsjö Vaggeryd Jönköping Långsiktig resultatnivå ,0% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare Aneby resultat före extra- Jönköping Gislaved ordinära under år/ Habo Mullsjö Verksamhetens bruttokostnader Värnamo Vaggeryd Tranås Vetlanda Gnosjö Nässjö Sävsjö Långsiktigt finansiellt 0% eller högre 0,00% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 00 Vaggeryd Tranås Vetlanda Aneby inkl.pensionsåtagande Värnamo Habo Nässjö Eksjö Gislaved Jönköping Eksjö Gnosjö Sävsjö Mullsjö Aneby ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värde ringar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Hur har din kommun utvecklats i förhållande till övriga kommuner? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen i Jönköpings läns kommuner under perioden Spridningen mellan olika kommuner var dock som tidigare har diskuterats mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att ytterligare studera var enskilda kommuner befinner sig i denna spridning. På sidorna 6 görs en analys av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som presenteras på sidorna 0. 9

11 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella pers pektiv. Nedan görs en be skrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimen sioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 0. Skalan. Diagrammet har skalan. Po äng ska lan är re lativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kom muner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra ax lar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast int ill axeln. Samt - liga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommu nal skatt, so liditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldrag na linjen visar de olika po äng som den analy serade kommunen har fått för varje en skilt nyckeltal res p. för de fy ra sammanvägda ax larna. Den streck ade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kom munen utanför den streck ade rin gen har den ett starkare värde än tre i gruppen och omvänt. Den hel drag na linjen redo vi sar den fi nan si ella profilen för den analyserade kommunen. 0

12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje as pekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta in nebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla pers pektiv i profilen är relaterade till hur kom munen be finner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet in går nyckeltalen skattesats, soliditet, skatte finansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kom munen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspek tivet kontroll avses avslutnings vis hur kommunen klarar av att kont rollera sitt finansi ella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genom snittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgens åtaganden som kommunen redovisar in om linjen. Borgensåta gan dena divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kom munerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikel sen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen be räknas omsätta på tio års sikt (om sättnings tillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skul der). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jäm fö relser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likvi ditets måtten och soliditeten. Man skulle kunna ut trycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga for d ringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella stats bidragen som har gått åt till att fi nan siera verksamhetens nettokostnader in klusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader un der året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resul tatet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jäm förelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren be skriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resulta tet har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad be skriver hur stor andel av årets netto inves teringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland själv finansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalnings styrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

13 profiler för Tranås kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Tranås kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Tranås kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Tranås och för genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan 008 och 00. Till sist ges en sammanfattande kommentar till Tranås finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. resultat år resultat år resultat år Tranås kommun 00 Tranås kommun 009 Tranås kommun 008 Några finansiella nyckeltal under perioden före extraordinära En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. För expansiva kommuner med stora bör resultatet dock ligga på mellan och % om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Tranås ett förbättrat värde under perioden från,7% till,7%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Jönköpings län var en förbättring från,0% till,6%. Tranås hade alltså mellan 008 och 00 en något starkare resultatutveckling jämfört med genomsnittet i länet. Kommunen redovisade en förbättring med,0 procentenheter, medan länet stärkte sin genomsnittliga resultatnivå med,6 procentenheter. De största förklaringarna till förbättringen i länet var för de flesta kommuner en ökad intäkt i form av tillfälligt konjunkturstöd från staten under 00 och att kostnadsutvecklingen under både 009 och 00 var relativt låg jämfört med tidigare år. Tranås hade under 00 det tredje starkaste resultatet i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var en förbättring jämfört med 009, då kommunen fick en :a. Under 008 fick kommunen en :a.

14 Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. Målsättningen med nyckeltalet är att mäta hur de löpande intäkterna räcker till att finansiera na. Har en kommun stora försäljningsinkomster, kan de i sin tur förbättra egenfinansieringsgraden av, men detta är ett annat nyckeltal. För att nyckeltalet skall bli jämförbart mellan kommunerna har de relaterats nettona till verksamhetens nettokostnader. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 0 år, runt 7% när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större påverkar de enskilda åren kraftigt. Relateras Tranås netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var något lägre jämfört med snittet bland kommunerna i länet. I genomsnitt investerade Tranås för 6,% av sina nettokostnader per år under perioden. Värdet för länet uppgick till 7,6% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten med. Mellan 008 och 009 förbättrades skattefinansieringsgraden av na från 6% till %. Det berodde både på att nettona minskade från 78 mkr till 8 mkr och resultatet förbättrades till 6 mkr till mkr. Under 00 förbättrades skattefinansieringsgraden av na ytterligare till 09%. Det berodde både på att nettona minskade till mkr och att resultatet förbättrades till 9 mkr. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 89%, 6% samt % under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 9%. Tranås genomsnittliga skattefinansieringsgrad uppgick till 6%. I jämförelse med länets snitt var Tranås skattefinansieringsgrad alltså genomsnittlig under perioden. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen, har kommunen förbättrat sig från en :a under 008, till en :a 009 och en :a under 00. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Tranås hade 00 en soliditet som var starkare jämfört med snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till 9% för Tranås jämfört med genomsnittet för länet som uppgick till %. Mellan 008 och 00 uppvisade Tranås utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen redovisade en förbättrad soliditet med procentenheter från 8% till 9%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet förbättrades med 6 procentenheter, från % till %. En viktig förklaring till förbättringen var minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 998 och som ligger utanför balansräkningen. Tranås hade 00 den femte starkaste soliditeten i länet. Detta innebar en stark :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 008 och 009. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 008 och 00 förbättrades Tranås kassalikviditet från 6% till 7%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet förbättrades också marginellt under perioden från 6% till 6%. Detta innebar att likviditeten i Tranås hade en genomsnittlig utveckling jämfört med snittet bland kommunerna i länet. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 00% för kassalikviditeten. Det innebär att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Tranås nivå på 7% är dock tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Tranås likviditetsutveckling och -nivå innebar att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden låg på en :a under 008 och 00. Under 009 sjönk poängen tillfälligt till en :a.

15 nyckeltal Jönköpings Tranås Jönköpings Tranås Jönköpings Tranås län kommun län kommun län kommun Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9, 9,0 9,7 9,6 9, 9,9 Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,,7,,, Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, 0, 0,0 0,7 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 98,9 99,9 97, 97,8 96,9 9, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,0 0,,,9,6,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,0 0,,,9,6,7 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, 0,, 0,,0,6 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 0 9 /verksamhetens kostnader, % 6 9 6, % Primärkommunal skattesats, kr,,,6,,6, Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn., % 0,0 0,,8, 0,,6 Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen. För Tranås del har både soliditeten och kassalikviditeten förbättrats under perioden. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Tranås förbättrade under perioden sina finansiella från 0% till %. Detta innebär att kommunens finansiella tillgångar överstiger kommunens skulder. Jämfört med snittet i länet har Tranås starkare finansiella, eftersom länet under perioden har gått från 6% till %. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 009. Under 008 uppgick poängen till en :a. är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlings i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Tranås skattesats låg 00 på, kr. Det var 7 öre lägre än genomsnittet bland Jönköpings läns kommuner, vilket uppgick till,6 kr. Tranås hade under 00 den fjärde lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket en förbättring jämfört med 008 och 009, då kommunen fick en :a. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,6 till,6 kronor på grund av skattehöjningar under 009 i Gislaved med 0 öre, Gnosjö med 8 öre, Habo med 0 öre, Nässjö med öre och Jönköping med 0 öre. 00 höjde Vetlanda med 0 öre. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Av-vikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Tranås uppgick detta mått år 00 till,6%, vilket var en något högre budgetavvikelse än under 009, då avvikelsen

16 var 0,9%. Under 008 redovisades en avvikelse på 0,%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,0% 008,,8% 009 samt 0,% 00, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet varierade under de senaste åren. Tranås har under perioden haft en allt större budgetavvikelse. Poängen för budgetföljsamhet i profilen mellan 008 och 00 har under de tre granskade åren fallit från en :a till en :a. Borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens kostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte i den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Tranås hade 00 beviljat relativt genomsnittliga borgensåtaganden jämfört med snittet bland kommunerna i Jönköpings län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Tranås ett värde på 7%. Genomsnittet i länet låg på %. Under 008 uppgick detta mått i länet till 8%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet ökade med 7 procentenheter under perioden. Tranås uppvisade samma trend. Kommunen ökade med bara procentenheter från % till 7% under perioden. Den finansiella profilens utveckling mellan 008 och 00 Tranås förbättrade i den finansiella profilen, mellan 008 och 00, poängen för två av fyra perspektiv. Det var långsiktig handslings och riskförhållande. Den kortsiktiga handlingsen försvagades marginellt, medan poängen för det fjärde perspektivet, kontroll, förblev oförändrad. perspektivet låg på oförändrade,,7 poäng, om 008 och 0 jämförs. Två av fyra nyckeltal förbättrades dock poängmässigt i profilen. försvagades från :a till :a, men detta kompenserades av att skattefinansieringsgraden av na förbättrades från :a till :a. Det tredje och fjärde nyckeltalet, resultat före extraordinära och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren, låg på :or om 008 och 00 jämförs. Den långsiktiga handlingsen förbättrades från,0 till,7 poäng. Förklaringen var att skattefinansieringsgraden av förbättrades från :a till :a och att skattesatsen ökade från :a till :a. Övriga nyckeltal låg på oförändrade poäng under perioden. resultat under de tre senaste åren låg på :or och soliditet låg på :or. Poängen för riskförhållande förbättrades från, till,0 poäng. Det berodde på att poängen för skattesats ökade från :a till :a och att finansiella stärktes från :a till :a. och soliditet låg på :or. Det avslutande fjärde perspektivet, kortsiktig handlings, försvagades från, till,0 poäng. Två av fyra nyckeltal i perspektivet förändrades poängmässigt. Det var budgetföljsamhet, som försvagades från :a till :a, och finansiella, som förbättrades från :a till :a. låg på :or och resultat före extraordinära låg på :or om 008 och 00 jämförs. Sammanfattningsvis kan konstateras att Tranås kommun under 00 hade en finansiell profil som var starkare utifrån samtliga fyra perspektiven. Avslutande kommentar Tranås bör bibehålla 00 års resultatnivå de kommande åren, eftersom kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme bör stärkas något för att möta framtida utmaningar i form av bland annat förväntade volymökningar och ökade pensionskostnader till följd av ökade utbetalningar för den s. k. gamla pensionsskulden upparbetad före 998. Med rådande läge blir det en utmaning att lyckas med detta framöver, men med en aktiv styrning där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven har Tranås möjligheter att upprätthålla ett sådant resultat.

17 profiler för Tranås kommun i förhållande till Jönköpings län resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket resultat år resultat år Riksprofil kommer under hösten 6

18 finansiella profiler 00 Kommunerna i Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo Medelvärden i profilen 00 Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: % resultat för år, % Medel:,0% Primärkommunal skattesats Medel:,6 kr inkl. hela pensionsskulden + löneskatt Medel: % /verk. kostnader Medel:,6% Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,% Medel: 6% / verksamhetens kostnader Medel: % resultat år Aneby kommun resultat år Eksjö kommun resultat år Gislaveds kommun resultat år Gnosjö kommun 7

19 resultat år Habo kommun resultat år Jönköpings kommun resultat år Mullsjö kommun resultat år Nässjö kommun resultat år Sävsjö kommun resultat år Tranås kommun resultat år Vaggeryds kommun resultat år Vetlanda kommun resultat år Värnamo kommun 8

20 nyckeltal år 00* 006 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Jönköping 87 Eksjö 8 Habo 7 Nässjö Aneby 8 Sävsjö 6 Vetlanda Tranås 7 Värnamo 7 Vaggeryd Gnosjö Gislaved 7 Mullsjö Medel, kr Vaggeryd 0,8 Värnamo,08 Jönköping,8 Tranås, Gislaved,8 Sävsjö,8 Habo,66 Vetlanda,70 Nässjö,78 Aneby,8 Eksjö,90 Mullsjö,98 Gnosjö, Medel,6, % Vaggeryd Värnamo Gislaved 7 Gnosjö 6 Tranås 9 Habo 8 Jönköping Sävsjö 0 Vetlanda Nässjö 0 Eksjö 9 Mullsjö 7 Aneby Medel före extraordinära / verksamhetens kostnader, % Vetlanda,6 Värnamo,8 Tranås,7 Habo,6 Gnosjö,9 Mullsjö,8 Sävsjö,7 Vaggeryd,7 Jönköping,0 Gislaved,7 Nässjö, Eksjö, Aneby, Medel,6, % Gislaved, Tranås,6 Värnamo, Vetlanda, Sävsjö, Habo 0,6 Gnosjö 0, Mullsjö 0, Jönköping 0,0 Eksjö 0, Nässjö 0, Vaggeryd 0,9 Aneby,6 Medel 0, före extraordinära / verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, % Jönköping,0 Habo,8 Värnamo,7 Tranås,6 Vetlanda, Gislaved,9 Mullsjö,8 Vaggeryd,7 Gnosjö, Nässjö, Sävsjö, Aneby, Eksjö, Medel,0 Skattefinansieringsgrad av na, % Mullsjö 9 Tranås 09 Vetlanda 09 Sävsjö 07 Aneby 8 Gnosjö 9 Värnamo 0 Gislaved 97 Eksjö 9 Nässjö 86 Jönköping 70 Habo 7 Vaggeryd 9 Medel, % Värnamo Mullsjö 87 Tranås 7 Eksjö 70 Gnosjö 70 Habo 9 Aneby 7 Vetlanda 7 Sävsjö Gislaved Nässjö 8 Jönköping Vaggeryd 6 Medel 6, % Tranås Eksjö 8 Värnamo 6 Vaggeryd Gislaved 8 Vetlanda Nässjö Gnosjö 8 Jönköping Aneby Sävsjö 0 Mullsjö Habo 6 Medel Definitioner för nyckeltalen finns på sid.. 9