Finansiell profil Munkedals kommun

Transkript

1 Finansiell profil Munkedals kommun

2 profiler för Munkedals kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Munkedal för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Det är viktigt att poängtera att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Munkedal och för genomsnittet i länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen nettokostnadsandel, netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 00 och 007. Till sist ges en avslutande kommentar till Munkedals finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. resultat år resultat år resultat år Munkedal 007 Munkedal 006 Munkedal 00 Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel, jämfört med föregående år En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Munkedals nettokostnadsandel för 007 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,% (89, = 006 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,6% (,6) och finansnettot,7% (,). Detta innebar att kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 97,% (9,) av skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsandel låg alltså under de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. före extraordinära Ett annat mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader redovisade Munkedal ett försvagat resultat under perioden, resultatet före extraordinära gick från,% till,% under perioden. Motsvarande genomsnittliga förändring för kom-

3 munerna i Västra Götalands län var en försvagning från,% till,7%. Kommunens resultatutveckling innebar en :a i den finansiella profilen för 007, vilket var en försämring jämfört med 006, då kommunen erhöll en :a, men detsamma som för 00. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Munkedals netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var klart högre jämfört med kommunerna i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Munkedal för 6,% av sina nettokostnader per år under perioden, medan det genomsnittliga värdet för länet uppgick till 6,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Munkedals skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades mellan 00 och 006; från 08% till 8%. Det berodde på att nettona ökade från,9 mkr till 8,8 mkr, eftersom resultatet samtidigt förbättrades från, mkr till 9,6 mkr. År 007 försvagades skattefinansieringsgraden ytterligare och uppgick till 6%. Det berodde både på att resultatet försvagades till 0,8 mkr och att nettona ökade till 86, mkr. För länets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, % samt % under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden på %. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Munkedal uppgick under perioden till 6%, vilket innebar att Munkedals genomsnittliga skattefinansieringsgrad var lägre i jämförelse med länet. Vad gäller skattefinansieringsgraden av, erhöll Munkedal i den finansiella profilen en :a under 006 och 007. Detta var en försämring jämfört med 00, då kommunen erhöll en :a. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Munkedal hade 007 en soliditet som var svagare än snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga %. Under perioden uppvisade Munkedal utvecklingsmässigt samma negativa trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med procentenhet (från 0 till ) medan länets genomsnittliga försvagning uppgick till 7 procentenheter (från 9% till %). Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Poängmässigt fick Munkedal 007 en :a för soliditeten inkl. samtliga pensionsförpliktelser i den finansiella profilen, vilket var detsamma som för 00, men en försvagning jämfört med 006, då kommunen fick en :a. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Munkedal förbättrade under perioden sina finansiella från % till 9%. Detta innebär att kommunens långfristiga fordringar och omsättningstillgångar ökade snabbare än kommunens skulder. Jämfört med snittet bland övriga kommuner i länet hade Munkedal svagare finansiella. De genomsnittliga finansiella na i länet uppgick 007 till 8%. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen under 007, vilket var detsamma som för 006 och en försvagning jämfört med 00, då kommunen fick en :a. De finansiella na i länet förbättrades under perioden från % till 8%. Den främsta förklaringen till detta var en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av na på cirka %, men det berodde även på att kommunerna under perioden gjorde en hel del realisationsvinster. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. År 00 uppgick Munkedals kassalikviditet till %. Under 006 försvagades den till %, för att 007 förbättras igen till 9%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet uppgick de aktuella åren till 6%, 69% samt 78%, totalt en förbättring på procentenheter.

4 Detta skall jämföras med Munkedals förbättring med 8 procentenheter. Detta innebar att likviditetsutvecklingen i Munkedal var starkare jämfört med kommunerna i länet. Munkedals likviditetsutveckling innebar att kommunen i den finansiella profilen för 007 fick en :a, vilket var en förbättring jämfört med 006, då kommunen erhöll en :a och 00, då poängen var en :a. Ett intressant nyckeltal när en kommuns eller potential analyseras är hur hög eller låg skattesats kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via ett ökat skatteuttag. Munkedal hade 007 en primärkommunal skattesats på,76 kr. Denna nivå var under 007,0 kr högre än genomsnittet bland Västra Götalands läns kommuner som uppgick till,7 kr. Munkedal hade alltså under 007 en klart högre skattesats jämfört med länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen vilket var detsamma som för år 00 och 006. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,7 kr till,7 kr på grund av skattesänkningar i åtta kommuner. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Munkedal uppgick detta mått år 007 till 0,%, vilket skall jämföras med 006, då avvikelsen var,8%. Under 00 redovisades en avvikelse på,%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,9% under 00, 0,% under 006 samt 0,% under 007. Det vill säga att den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet har försvagats mellan 00 och 007, vilket inte gäller för Munkedal. I den finansiella profilen fick Munkedal en :a för 007, vilket var en förbättring jämfört med 00 och 006 då kommunen fick :or. Borgensåtagande Borgensåtagande är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Munkedal hade under 007 beviljat borgensåtaganden som var högre än snittet bland kommunerna i Västra Götalands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Munkedal under 007 ett värde på %, medan genomsnittet i länet låg på %. Under 00 uppgick detta mått i länet till %, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade med procentenheter under perioden. I Munkedal minskade borgensåtagandena med procentenhet, från % till %. De fyra perspektiven, utveckling 00 till 007 Munkedal förbättrade under perioden perspektiven riskförhållande samt kortsiktig. Ett perspektiv var oförändrat; kontrollperspektivet och ett försvagades; långsiktig. perspektivet var oförändrat under perioden och låg på, poäng. Dock skedde en del förändringar inom perspektivet; skattefinansieringsgraden av nettona försvagades från en :a till en :a samtidigt som budgetföljsamheten förbättrades från en :a till en :a under perioden. Övriga nyckeltal som ingår i perspektivet var oförändrade, det genomsnittliga resultatet låg på :or och resultatet före extraordinära på :or. Den långsiktiga betalningsen försvagades under perioden från, till,0 poäng. Anledningen till detta var att poängen för skattefinansieringsgraden av nettona försvagades från en :a till en :a samtidigt som soliditeten förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal var oförändrade; det genomsnittliga resultatet låg på :or och skattesatsen på :or. Poängen för riskförhållande förbättrades från,7 till,0. Anledningen var att poängen för kassalikviditeten gick från en :a till en :a och att soliditeten från en :a till en :a, detta samtidigt som de finansiella na försvagades från en :a till en :a. en var oförändrad och låg på :or under hela perioden. Den kortsiktiga betalningsen förbättrades under perioden från,7 till, poäng. Anledningen var att budgetföljsamheten förbättrades från en :a till en :a och att kassalikviditeten förbättrades från en :a till en :a, detta samtidigt som de finansiella na försvagades från en :a till en :a. et före extraordinära var oförändrat och låg på :or. Avslutande kommentar Munkedal har under de senaste åren haft kontroll över sin ekonomiska utveckling. Det är viktigt att upprätthålla detta eftersom vi redan nu ser tecken på att ekonomin i kommunsektorn kommer att bli ansträngd de närmaste åren. Detta visar sig bland annat i form av ett vikande skatteintäktsunderlag som i kombination med en ökad inflation kommer att medföra ett försvagat resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivån för olika typer av i byggnader och anläggningar fortfarande är hög ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Kommunen bör därför försöka upprätthålla en nettokostnadsandel under 98%. Kan kommunen kombinera en sådan resultatnivå med en balanserad investeringsvolym, kommer Munkedals långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven. En frågeställning som bör följas med vaksamhet av Munkedal och övriga kommu-

5 ner i Sverige är hur pensionsförpliktelserna inom linjen kommer att påverka det framtida finansiella handlingsutrymmet. Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. nyckeltal Västra Munkedals Västra Munkedals Västra Munkedals Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,8 9,8 9, 89, 9,7 9, Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,,,6,,6 Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,, 0,, 0,,7 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 97, 96,7 9, 97,9 97, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,,7,0,7, Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,6,,8,0,9, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de senaste åren, %,,0,0,7,,8 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % Primärkommunal skattesats, kr,7,76,7,76,7,76, % /verksamhetens kostnader, % Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verks kostn, % 0,9, 0,,8 0, 0,

6 profiler för Munkedals kommun i förhållande till Västra Götalands län resultat år resultat år resultat år... i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år 6