Finansiell profil. Sävsjö kommun

Transkript

1 Finansiell profil Sävsjö kommun

2 Innehåll Inledning syfte med rapporten...3 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län...4 Så tolkar du den finansiella profilen!...11 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen...12 Finansiell profil över kommunen Finansiella profiler Finansiella nyckeltal KFi Finansiell profil

3 Inledning syfte med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella eller ekonomiska analys som återfinns i varje kommuns årsredovisning. Till skillnad från den traditionella analysen i årsredovisningen, som huvudsakligen beskriver utvecklingen över tid, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera var din kommun befinner sig finansiellt och hur den har utvecklats i förhållande till övriga 12 kommuner i Jönköpings län de senaste tre åren. Jämförelsen bygger på en speciellt framtagen finansiell profil. Den är konstruerad som ett polärdiagram. Diagrammet innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra finansiella perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig betalningsberedskap eller kapacitet, kortsiktig betalningsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. En närmare beskrivning av den finansiella profilen görs på sidorna Inledningsvis i rapporten redovisas en traditionell finansiell analys av hur kommunerna i Jönköping har utvecklats finansiellt under perioden Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Därefter följer en beskrivning och förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. I anslutning till detta görs en genomgång av just din kommuns finansiella ställning och utveckling under Analysen fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot den genomsnittliga utvecklingen för Jönköpings läns kommuner under samma period. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen är att belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen. Sedan följer en redovisning av samtliga Jönköpings läns kommuners finansiella profiler för Allra sist redovisas ett antal finansiella nyckeltal för 2011 sorterad per kommun i bokstavsordning. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige KFi Finansiell profil

4 Finansiell analys av kommunerna i Jönköpings län Tillfälligt konjunkturstöd och successivt förbättrad skatteunderlagsutveckling i kombination med en låg kostnadsutveckling, har skapat starka resultat under de senaste åren i flertalet av kommunerna i Jönköping. Trots en viss avmattning av resultatnivåerna under 2010 och 2011, redovisade många av kommunerna i länet fortsatt ett sådant resultat under 2011 som kan anses uppfylla grundläggande kriterier för god ekonomisk hushållning. I Jönköpings län finns 13 kommuner. Dessa är Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Habo, Jönköping, Mullsjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vaggeryd, Vetlanda och Värnamo. De 13 kommunerna omsatte under 2011 cirka 15 miljarder kr. Balansomslutningen uppgick till drygt 14 miljarder kr. Kommunerna investerade för 1,4 miljarder. Den klart största kommunen är Jönköping som omsatte drygt 7 miljarder och hade en balansomslutning på ca 5,5 miljarder. I Jönköpings län bor ca invånare. Störst är Jönköpings kommun med ca invånare. Därefter följer kommunerna Värnamo, Gislaved, Nässjö och Vetlanda, vilka ligger runt invånare. Därefter kommer två kommuner med ca invånare, Eksjö och Tranås. Efter dessa följer fyra kommuner som har runt invånare. Dessa är Vaggeryd, Sävsjö, Gnosjö och Habo. De två minsta kommunerna befolkningsmässigt i länet är Mullsjö och Aneby med runt invånare. Resultat före extraordinära poster förbättrades Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga minst runt 2% över en längre tidsperiod, för då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal investeringsvolym med skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen stärker sitt finansiella handlingsutrymme. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. Under den analyserade treårsperioden försvagades resultatet före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader från 2,4% till 1,7%. Årets resultat i förhållande till verksamhetens bruttokostnader föll också från 2,4% till 1,7%. Skillnaden mellan dessa två mått är de extraordinära engångsposter som redovisas i resultaträkningen, vilket innebar att det under perioden inte redovisades några större sådana poster i Jönköpings län. En viktig förklaring till försvagningen under perioden var att 2009 och 2010 innehöll betydande engångsintäkter i form av bland annat ett tillfälligt konjunkturstöd. Det återkom inte under En annan anledning till försvagningen var ökade kostnader för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Starkast resultat före extraordinära poster i relation till verksamhetens bruttokostnader under år 2011 redovisade Vetlanda med 3,8%. Därefter följde Värnamo med 3,4%, Mullsjö med 2,7% och på fjärde plats Gnosjö med 2,5%. Svagast resultat redovisade Vaggeryd med 0,1%. Näst svagast resultat hade Habo med 0,4% och tredje svagast var Aneby med 0,6%. Det innebar att samtliga kommuner under 2011 redovisade positiva resultat. Resultat före extraordinära poster* Procent Snitt Förändr Vetlanda 1,9 4,6 3,8 3,4 1,9 Värnamo 2,0 3,8 3,4 3,1 1,4 Mullsjö 2,4 2,8 2,7 2,6 0,3 Gnosjö 2,4 2,9 2,5 2,6 0,1 Gislaved 2,7 1,7 2,0 2,1 0,7 Tranås 2,3 3,7 1,7 2,6 0,6 Sävsjö 2,0 2,7 1,5 2,1 0,5 Jönköping 4,3 2,0 1,4 2,6 2,9 Nässjö 2,3 1,3 1,0 1,5 1,3 Eksjö 2,1 1,2 0,7 1,3 1,4 Aneby 1,1 1,1 0,6 0,9 0,5 Habo 3,8 3,6 0,4 2,6 3,4 Vaggeryd 1,4 2,7 0,1 1,4 1,3 Medel 2,4 2,6 1,7 2,2 0,7 * Resultat före extraordinära poster relaterat till verksamhetens bruttokostnader Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivån. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet sträckte sig under 2009 från 4,3% till 1,1%. År 2011 var motsvarande siffror från 3,8% till 0,1%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste kommun i länet ökade således något under perioden. Starkast genomsnittligt resultat under de tre senaste åren redovisade Vetlanda med starka 3,4%. Även Värnamo, Mullsjö, Gnosjö, Habo, Tranås, Jönköping, Gislaved och Sävsjö redovisade goda resultatnivåer under perioden. Deras resultat var starkare än 2,0% i genomsnitt per år, vilket måste betraktas som god ekonomisk hushållning. Det var ingen kommun som redovisade ett genomsnittligt negativt resultat under perioden. Svagast var Aneby med 0,9% med genomsnitt per år. Därefter kom Eksjö, Vaggeryd och Nässjö med runt 1,5% i snitt per år. Den kommun som förbättrade sitt resultat före extraordinära poster mest mellan 2009 och 2011 var Vetlanda med 1,9 procentenheter. Därefter kom Värnamo 1,4 procentenheter, Mullsjö med 0,3 procentenheter och Gnosjö med 0,1 procentenheter. Övriga 9 kommuner redovisade en negativ KFi Finansiell profil

5 resultatutveckling. Svagast utveckling redovisade Habo med -3,4 procentenheter och Jönköpings kommun med -2,9 procentenheter. Dessa två kommuner försvagade sig dock från mycket goda resultatnivåer. Konstant investeringsvolym Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringarna storlek skall bli jämförbart mellan kommunerna i gruppen har investeringarna relaterats till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform Den genomsnittliga investeringsvolymen i Jönköpings län låg ganska konstant under den granskade perioden. Relateras årets investeringar till verksamhetens nettokostnader redovisade länet ett genomsnitt på 6,9% under 2009, 7,6% under 2010 och under 2011 uppgick nyckeltalet till 6,8%. En genomsnittlig investeringsvolym på 7,1% per år under för kommunerna i Jönköpings län överensstämmer väl med andra kommungrupper där finansiella profiler också har tagits fram. Det flesta grupper eller län ligger runt 7 8% per år. Investeringsvolym * Procent Snitt Vaggeryd ,0 Jönköping ,0 Habo ,7 Värnamo ,0 Gislaved ,3 Sävsjö ,3 Gnosjö ,0 Vetlanda ,7 Nässjö ,3 Tranås ,3 Mullsjö ,7 Eksjö ,0 Aneby ,3 Medel 6,9 7,6 6,8 7,1 * Nettoinvesteringar i relation till verksamhetens nettokostnader Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Vaggeryd med 16,0% i genomsnitt per år. Vaggeryd följdes av Jönköping med 13,0% per år, Habo med 10,7% per år och Värnamo med 9% per år. Allra minst investerade Aneby i genomsnitt mellan 2,3% per år. Eksjö låg på 3,0% och Mullsjö på 3,7%. Dessa kommuner har dock mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Försvagad skattefinansieringsgrad av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna och 100% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta kommer kommunen bl a att stärka sin soliditet. Jönköpings läns genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets investeringar försvagades under perioden enbart på grund av en sjunkande resultatnivå, eftersom investeringsvolym var relativt konstant under de tre granskade åren. Under 2009 kunde kommunerna i länet i genomsnitt finansiera 163% av årets investeringar med skatteintäkter försvagades nyckeltalet till 134%, för att under 2011 sjunka 112%. Tillsammans innebär detta att kommunerna i länet under perioden likvidmässigt kunde finansiera samtliga sina investeringar med skatteintäkter. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för hela perioden hamnade på goda 136%. Det innebar att de i ett antal kommuner fanns skatteintäkter kvar när investeringar hade finansierats. Dessa kunde användas till att amortera på låneskuld och/ eller stärka likviditeten. Skattefinansieringsgrad av investeringarna * Procent Snitt Mullsjö Nässjö Aneby Vetlanda Tranås Gnosjö Sävsjö Värnamo Eksjö Gislaved Habo Jönköping Vaggeryd Medel * Resultat före extraordinära poster plus avskrivningar i relation till netto investeringar. Skattefinansieringsgraden varierar liksom övriga nyckeltal kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och av vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Under 2011 kunde, åtta kommuner, Aneby, Värnamo, Vetlanda, Tranås, Gislaved, Sävsjö, Gnosjö och Mullsjö skattefinansiera sina investeringar, övriga fem kommuner var tvungna att låna pengar eller minska på likviditeten. Det skall dock poängteras, att flera av de uppräknade kommuner som hade en skattefinansieringsgrad på över 100%, hade klart lägre investeringsvolym än snittet i länet. Studeras hela perioden 2009 till 2011 var det hela 10 kommuner som kunde skattefinansiera samtliga investeringar. Dessa var Mullsjö, Nässjö, Aneby, Vetlanda, Tranås, Gnosjö, Sävsjö, Värnamo, Eksjö och Gislaved. Återigen bör det poängteras att flera av dessa kommuner redovisade en lägre investeringsvolym än genomsnittet under perioden, vilket förstås gör det lättare att uppnå en god skattefinansieringsgrad av investeringarna. KFi Finansiell profil

6 Förbättrad soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Jönköpings läns genomsnittliga soliditet (inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) förbättrades under med 2 procentenheter från 0% till 2%. En viktig förklaring till detta var minskade åtaganden under 2010 för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Jämförs dock 2010 med 2011, föll soliditeten i länet med 2 procentenheter. En förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Det innebär att pensionsförpliktelserna under perioden har påverkats av omvärldsfaktorer både i positiv och negativ riktning. Starkast soliditet 2011 hade Värnamo med 31%, följt av Vaggeryd på 29%. Därefter kom Gislaved och Gnosjö med 25% och Tranås med 20%. Svagast soliditet hade Aneby med 38% följda av Mullsjö med -30%. Tredje svagast soliditet uppvisade Eksjö med 27%. Soliditet Procent Förändr Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås Habo Jönköping Sävsjö Vetlanda Nässjö Eksjö Mullsjö Aneby Medel Av de tretton kommunerna i länet lyckades alla kommuner utom Aneby, Vaggeryd och Eksjö förbättra soliditeten (inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) under den granskade perioden. Vaggeryd hade dock mycket höga investeringar under perioden. Störst förbättring uppvisade Tranås med 9 procentenheter, Vetlanda med 8 procentenheter, Värnamo med 7 procentenheter och Gnosjö med 5 procentenheter. Oförändrad kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga likvida handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förblev oförändrad om 2009 och 2011 jämförs. Den uppgick till 68% den 31/12 båda dessa år. Detta innebar att de kortfristiga skulderna översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock tillfredsställande ur risksynpunkt eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på över 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Ett värde på 68% innebär dock att det inte finns någon större överlikviditet i flertalet av kommunerna. Detta innebär bland annat att varje investering som inte kan finansieras med skattemedel måste lånefinansieras. Kassalikviditeten varierade mellan 139% och 29%. Starkast kassalikviditet 2011 hade Värnamo med 139%, därefter följde Tranås med 92% och Vetlanda med 77%. Svagast likviditet redovisade Vaggeryd med 29% och näst svagast Jönköping med 35%. I Jönköping och Vaggeryd anpassas kreditutnyttjande och upplåning löpande. Kommunens policy är att likvida medel ska vara så låga som möjligt. Det är viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning eller tryckas ned vid amorteringar av skulder. Detta stärker respektive försvagar kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men stärker respektive försämrar samtidigt soliditeten och den långsiktiga betalningsberedskapen. Kassalikviditet Procent Förändr Värnamo Tranås Vetlanda Gnosjö Habo Nässjö Eksjö Mullsjö Gislaved Aneby Sävsjö Jönköping Vaggeryd Medel Stärkta finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens bruttokostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. I måttet elimineras också vidareutlåning inom kommunkoncernen. KFi Finansiell profil

7 Mellan förbättrades de genomsnittliga finansiella nettotillgångarna relaterade till verksamhetens bruttokostnader med 2 procentenheter från -13% till -11%. Förklaringen till detta, var framför allt, att merparten av investeringarna i flertalet av kommunerna kunde finansieras med skattemedel. Finansiella nettotillgångar Procent Förändr Tranås Eksjö Värnamo Vaggeryd Gislaved Vetlanda Nässjö Gnosjö Sävsjö Aneby Jönköping Mullsjö Habo Medel Starkast värde avseende finansiella nettotillgångar relaterat till verksamhetens bruttokostnader under 2011 uppvisade Tranås med 20%, Eksjö med 8%, och därefter Värnamo med 6%. Dessa tre kommuner redovisade ett positivt värde, vilket innebar att de finansiella tillgångarna översteg de kort- och långfristiga skulderna. En kommun med goda finansiella nettotillgångar karaktäriseras ofta också av en god soliditet, men den finns också kommuner som har goda finansiella nettotillgångar även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i långfristiga fordringar och omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella nettotillgångar. Svagast värde redovisade Habo med -36%, följt av Mullsjö med -28% och Jönköping med -25%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Dessa kommuner utmärks av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Åtta kommuner stärkte sina finansiella nettotillgångar mellan 2009 och Mest förbättrade Sävsjö och Mullsjö sina finansiella nettotillgångar. Fyra kommuner försvagade de under samma period. De kommuner som tappade mest var Habo och Vaggeryd. En förklaring till detta, var att dessa kommuner hade stora investeringar, som inte kunde finansieras fullt ut med skattemedel. Ökande genomsnittlig skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i gruppen, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades mellan från 21,61 till 21,68 kronor på grund av skattehöjning under 2011 i Aneby med 40 öre och i Gislaved med 50 öre. Vetlanda höjde sin skatt med 20 öre under 2010, men sänkte den igen under 2011 med 20 öre. Skatten varierade under 2011 mellan 20,83 kr och 22,23 kr i de olika kommunerna. Lägst primärkommunal skatt hade Vaggeryd med 20,83 kr följda av och Värnamo med 21,08 kr. Högst skatt hade Aneby med 22,23 kr. Kommunen följdes av Gnosjö med 22,13 kr, Gislaved med 22,08 kr och Mullsjö med 21,98 kr. Primärkommunal skattesats Procent Förändr Vaggeryd 20,83 20,83 20,83 0,00 Värnamo 21,08 21,08 21,08 0,00 Jönköping 21,48 21,48 21,48 0,00 Vetlanda 21,50 21,70 21,50 0,00 Tranås 21,55 21,55 21,55 0,00 Sävsjö 21,58 21,58 21,58 0,00 Habo 21,66 21,66 21,66 0,00 Nässjö 21,78 21,78 21,78 0,00 Eksjö 21,90 21,90 21,90 0,00 Mullsjö 21,98 21,98 21,98 0,00 Gislaved 21,58 21,58 22,08 0,50 Gnosjö 22,13 22,13 22,13 0,00 Aneby 21,83 21,83 22,23 0,50 Medel 21,61 21,62 21,68 0,07 Allt lägre avvikelse mot budget När det gäller budgetföljsamhet, mäts den i modellen mot resultatraden verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamhetens/ nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella poster såsom skatteintäkter och finansnetto. Budgetavvikelsen blev allt lägre under den studerade treårsperioden. Relateras budgetavvikelsen till verksamhetens bruttokostnader uppgick avvikelsen till 1,8% under 2009 och till 0,4% under Under 2011 noterades en budgetavvikelse på -0,1%. Budgetföljsamhet * Procent Aneby 1,5 1,6 0,7 Eksjö 1,9 0,3 0,7 Gislaved 3,2 2,2 0,5 Gnosjö 1,5 0,4 0,4 Habo 1,3 0,6 0,4 Jönköping 3,6 0,0 0,2 Mullsjö 0,6 0,1 0,0 Nässjö 0,1 0,4 0,4 Sävsjö 2,5 1,1 0,0 Tranås 0,9 1,6 0,8 Vaggeryd 1,0 0,9 1,8 Vetlanda 2,1 1,2 0,2 Värnamo 3,3 1,4 1,0 Medel 1,8 0,4 0,1 * Budgetutfall resultatraden verksamhets nettokostnader relaterat till relaterat till verksamhets bruttokostnader. KFi Finansiell profil

8 Under 2009 redovisade endast en av tretton kommuner i Jönköpings län negativ budgetavvikelse när det gäller resultat 1 eller nivån verksamhetens nettokostnader. Detta ökade till fyra kommuner under Under 2011 var det sex kommuner som redovisade negativa budgetavvikelser. Spännvidden var dock stor mellan kommunerna. Variationen under 2011 låg mellan 1,0% och 1,8%. Detta innebar att jämfört med tidigare år var spännvidden ganska oförändrad mellan de starkaste och svagaste värdena. Ökade borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtagande bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Relateras beviljade kommunernas borgensåtagande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade länet ett genomsnittligt värde under 2009 på 43%. Under 2010 ökade det till 45% för att under 2011 öka till 48%. En viktig förklaring till ökningen av siffrorna var Värnamo kraftigt ökade sina borgensåtagande under perioden. Borgensåtagande * Procent Förändr Eksjö Jönköping Värnamo Aneby Habo Sävsjö Vetlanda Nässjö Vaggeryd Tranås Gnosjö Gislaved Mullsjö Medel * Borgensåtagande relaterat till verksamhetens bruttokostnader De kommuner i länet som hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens bruttokostnader under 2011 var Eksjö (84%), Jönköping (82%), Värnamo (71%) samt Habo och Aneby (53%). Minst hade beviljats av Mullsjö (4%) och Gislaved (26%). Förklaringen till Mullsjös låga borgensåtagande är att kommunen har lånat ut medel till sitt bolag istället för att bevilja borgen. De kommuner som, i relation till verksamhetens bruttokostnader, ökade sina borgensåtaganden mest under perioden var Värnamo med 57 procentenheter följt av Sävsjö med 18 procentenheter. Totalt sju kommuner av tretton ökade sina borgensåtagande under perioden. Den kommun som minskade mest var Jönköping med -9 procentenheter. En avslutande kommentar Många kommuner i Jönköping fortsatte under 2011 att redovisa goda eller tillfredställande resultatnivåer och även i många av kommunerna i kombination med ett starkt finansiellt utrymme. Detta ger flertalet av kommunerna goda förutsättningar att möta det i dagsläget något kärvare finansiella antaganden som finns för Den vikande resultattrend som de flesta av kommunerna i länet har uppvisat under de senaste åren bör dock brytas för att möta bland annat en ökad investeringsvolym de närmaste åren. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme finns dock skillnader mellan enskilda kommuner. Det finns i Jönköping få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. De tretton kommunerna har dock utifrån 2011 års räkenskaper inordnats i en matris på nästa sida (tabell 1) som innehåller nio grupper, utan att någon inbördes ranking sker inom grupperna. Matrisen är subjektiv och bygger på vad författaren anser vara stark och svag finansiellt resultat och ställning. Matrisen skall därför läsas och tolkas utifrån detta. Den bygger dels på kommunens finansiella resultat under de tre senaste åren och kommunens finansiella ställning i form av soliditet. Av matrisen kan utläsas att det var fyra av tretton kommuner i länet som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som var starkare än 2% i kombination med en soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser som under 2011 var högre än 20%. Dessa var i bokstavsordning, Gislaved, Gnosjö, Tranås och Värnamo. Det går inte generellt att uttala sig om god ekonomisk hushållning, men dessa kommuner torde leva upp till de generella kriterier som lagstiftaren diskuterade i förarbeten till kommunallagen i samband med att begreppet god ekonomisk hushållning infördes eller reviderats. En annan grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1% och 2% och en soliditet som var högre än 20% under Här återfanns endast Vaggeryd. Här bör resultat stärkas med någon procentenhet, annars kommer soliditeten att fortsätta falla för kommunen. En tredje grupp av kommuner var de som hade ett starkare genomsnittligt resultat under de tre senaste åren än 2%, men en soliditet som var lägre än 20% under Dessa var Habo, Jönköping, Mullsjö, Sävsjö och Vetlanda. Dessa kommuner bör fortsätta på den inslagna vägen, med ett resultat över 2% av verksamhetens bruttokostnader. Detta kommer leda till en nödvändig förstärkning av kommunens soliditet. En fjärde grupp var de kommuner som hade ett genomsnittligt resultat under de tre senaste åren som låg mellan 1%-2% och en soliditet under 0%. De var Eksjö och Nässjö. Dessa två kommuner måste förbättra sin resultatnivå med 1-2 procentenheter för att stärka sin soliditet. Den återstående kommunen, Aneby, uppvisade ett genomsnittligt resultat under perioden som var svagare än 1% och en soliditet som var lägre än 0%. Aneby bör snarast förbättra sin resultatnivå med minst 2 procentenheter för att stärka sin relativt svaga soliditet. KFi Finansiell profil

9 Tabell 1: Finansiellt resultat och ställning för kommunerna i Jönköpings län 2011 I denna tabell har kommunerna i Jönköping placerats in utifrån två dimensioner, resultat i form av det genomsnittliga resultatet under och finansiell ställning i form av soliditet under Varje dimension har sedan delats upp i tre olika under delar; stark, varken stark eller svag samt svag. Det innebär att det finns nio olika scenarier/rutor som en kommun kan placeras in i. Ju starkare ekonomi, ju längre upp till vänster hamnar kommunen. Kommunerna i respektive ruta har dock inte ordnats i finansiell ordning, utan ligger i bokstavsordning. Stark finansiell ställning (En soliditet som är starkare än 20% under 2011 *) Varken stark eller svag finansiell ställning (En soliditet som ligger mellan 0 20% under 2011 *) Svag finansiell ställning (En soliditet som är svagare än 0% under 2011 *) Starkt resultat (Resultatet var högre än 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Gislaved Gnosjö Tranås Värnamo Habo Jönköping Mullsjö Sävsjö Vetlanda Varken starkt eller svagt resultat (Resultatet låg mellan 1% 2 % av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Vaggeryd Eksjö Nässjö Svagt resultat (Resultatet var svagare än 1% av verksamhetens bruttokostnader under perioden ) Aneby * Soliditeten innefattar samtliga pensionsförpliktelser. Tabell 2: Genomsnittliga finansiella nyckeltal hos kommunerna i Jönköpings län I denna tabell har redovisats hur ett antal genomsnittliga finansiella nyckeltal har utvecklats för kommunerna Jönköpings län mellan Förklaringar och definitioner av nyckeltalen återfinns i ett eget avsnitt i rapporten. Nyckeltalen redovisas i procent Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,7 92,4 93,4 Avskrivningar/skatteintäkter 4,7 4,5 4,4 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,0 0,2 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,2 96,9 98,0 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,4 2,6 1,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,4 2,6 1,7 Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,5 2,0 2,2 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,61 21,62 21,68 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,8 0,4 0,1 KFi Finansiell profil

10 Tabell 3: Finansiella styrkor och svagheter hos kommunerna i Jönköpings län under 2011 Denna tabell försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 2011 års räkenskaper. FINANSIELLA MÅTT Starkt värde 1) Varken starkt eller svagt 1) Svagt värde 1) Skattesats ,10 kr eller lägre 21,11 till 21,99 kr 22,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell gäller att ju högre upp i tabellen kommunen befinner sig desto starkare värde har kommunen på nyckeltalet. Exempelvis: Vaggeryd har den lägsta skatten bland de kommuner som ligger i kolumnen med starkt värde längst till vänster. Den placeras därför högst upp. Aneby är den kommun som har det svagaste värdet ibland de kommuner som ligger i den högra kolumnen med svagt värde. Den placeras därför längst ned. Detta innebär att rangordningen när det gäller samtliga nyckeltal går från vänster till höger kolumnvis. Vaggeryd Värnamo Jönköping Vetlanda Tranås Sävsjö Habo Nässjö Eksjö Mullsjö Gislaved Gnosjö Aneby Resultatnivå ,0% eller starkare 1,99% till 0,0% 0,1% eller svagare (Resultat före extraordinära poster i för hållande till verksamhetens bruttokostnader) Vetlanda Värnamo Mullsjö Gnosjö Gislaved Tranås Sävsjö Jönköping Nässjö Eksjö Aneby Habo Vaggeryd Långsiktig resultatnivå (Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under 3 år/verksamhetens bruttokostnader) 2,5% eller starkare Vetlanda Värnamo Gnosjö Habo Jönköping Mullsjö Tranås Gislaved Sävsjö 2,49% till 0,0% Nässjö Eksjö Vaggeryd Aneby 0,1% eller svagare Kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Kassalikviditet) 75% eller högre Värnamo Tranås Vetlanda 74,9% till 55% Gnosjö Habo Nässjö Eksjö Mullsjö Gislaved Aneby 54,9% eller lägre Sävsjö Jönköping Vaggeryd Långsiktigt finansiellt handlingsutrymme 2011 (Soliditet inklusive pensionsförpliktelser) 20% eller högre Värnamo Vaggeryd Gislaved Gnosjö Tranås 19,9% till 0% Habo Jönköping 0,1% eller lägre Sävsjö Vetlanda Nässjö Eksjö Mullsjö Aneby 1) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för kommuner över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. KFi Finansiell profil

11 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett så kallat spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. Åtta nyckeltal Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan 12. Skalan Diagrammet har skalan 1 5. Poängskalan är relativ. Det finns tretton kommuner i Jönköpings län och poängen har fördelats enligt följande: Den kommun som har den starkaste observationen får en femma, de tre kommuner som följer får en fyra. De kommuner som ligger i mitten får en trea. Därefter följer tre kommuner som får en tvåa och den svagaste kommunen får följaktligen en etta. Genomsnittligt resultat 3 år Kontroll Skattefin. av investeringar Lång sikt, kapacitet Skattesats Soliditet Risk Resultat före extraord. poster Finansiella nettotillgångar Kassalikviditet Budgetföljsamhet Kort sikt, beredskap Fyra axlar/perspektiv Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är Risk summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. KFi Finansiell profil

12 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: Kontrollen över finansiella utvecklingen, långsiktig betalningsberedskap, kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlingsberedskap Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlingsberedskap Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste 1 2 åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella nettotillgångar, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära poster. Riskförhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella nettotillgångar och kassalikviditet. Kontroll över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära poster, skattefinansieringsgraden av investeringarna och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Finansiella nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. Budgetföljsamhet avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en 3:a. Finansiella nettotillgångar omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalningsberedskap. Kassalikviditet ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalningsberedskap är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 100% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets investeringar har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. Resultat före extraordinära poster summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära poster (poster av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. Genomsnittligt resultat före extraordinära poster under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. Resultatet har dividerats med verksamhetens bruttokostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets nettoinvesteringar som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära poster tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme. KFi Finansiell profil

13 Finansiella profiler för Sävsjö kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Sävsjö kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Jönköpings län. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen i förhållande till övriga kommuner i länet. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas nederst på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Sävsjö kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. Den finansiella profilen är dock relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en 5:a i profilen, har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en 4:a eller en 5:a för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur ett antal finansiella nyckeltal har utvecklats över tid både för Sävsjö och genomsnittet i länet. Därefter följer en analys av hur den finansiella profilen har förändrats för kommunen mellan 2009 och Till sist ges en sammanfattande kommentar till Sävsjö finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Några finansiella nyckeltal under Resultat före extraordinära poster En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära poster. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens bruttokostnader ligga runt 2% över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlingsberedskap. För expansiva kommuner med stora investeringar bör resultatet dock ligga på mellan 3 och 4% om kommunens finansiella handlingsutrymme skall bibehållas. För nyckeltalet resultat före extraordinära poster i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Sävsjö ett försvagat resultat mellan 2009 och 2011 med 0,5 procentenheter från 2,0% till 1,5%. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Jönköping var också en försvagning, med 0,7 procentenheter från 2,4% till 1,7%. Slutsatsen av ovanstående var att Sävsjö, jämfört med genomsnittet i länet, uppvisade både en genomsnittlig resultatutveckling under perioden och ett genomsnittligt resultat under Sävsjö hade under 2011 det sjunde starkaste resultatet i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2009 och Sävsjö 2009 Sävsjö 2010 Sävsjö 2011 KFi Finansiell profil

14 Investeringar Investeringsvolymen är ett nyckeltal som tillsammans med resultatet förklarar utvecklingen för flera balansräkningsorienterade nyckeltal, exempelvis soliditet, som återfinns i en finansiell analys. För investeringsvolymen skall bli jämförbart mellan kommunerna i länet har investeringarna relateras till verksamhetens nettokostnader. En genomsnittlig svensk kommun ligger under en längre period, 5 10 år, runt 7 8%, när det gäller detta nyckeltal. Variationerna mellan enskilda år är dock oftast stora, speciellt i mindre kommuner, där större investeringar påverkar kraftigt de enskilda åren. Siffrorna kan också påverkas om en kommun har mycket av sin investeringstyngda verksamhet i bolagsform. Relateras Sävsjös investeringar till verksamhetens nettokostnader, framgår att kommunen sammanlagt under de tre åren mellan hade en total investeringsvolym som var marginellt lägre jämfört med genomsnittet i länet. Kommunen investerade för 8%, 5% och 6% av sina nettokostnader, vilket innebar att Sävsjö i genomsnitt investerade för 6,3% av nettokostnaderna per år under perioden. Genomsnittsvärdena för länet uppgick till 7%, 8% och 7%. Detta gav ett genomsnittligt värde för länet på 7,3% per år under Skattefinansieringsgrad av investeringarna När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets investeringar. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgraden av investeringarna. Redovisas ett värde hos nyckeltalet på 100% eller mer, innebär det att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som genomförts under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 100% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. För länets kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets investeringar per år till 163%, 134% samt 112% under de tre studerade åren. Detta gav en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 136%. Sävsjö siffror uppgick till 107%, 207% och 124%. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad på 146%. I jämförelse med länets snitt var Sävsjös skattefinansieringsgrad genomsnittlig under perioden. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av investeringar i den finansiella profilen, har den för kommunen pendlat mellan en 4:a och en 3:a. Soliditet inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt för att få med de pensionsförpliktelser med vidhängande löneskatt som återfinns utanför balansräkningen. Det ger en bättre bild av kommunens totala långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Sävsjö hade 2011 en soliditet som var något svagare jämfört med snittet i länet. Soliditeten inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till -2% för Sävsjö jämfört med genomsnittet för länet som uppgick till 2%. Mellan 2009 och 2011 uppvisade Sävsjö utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen uppvisade en förbättrad soliditet med 2 procentenheter från -4% till -2%, medan den genomsnittliga soliditeten i länet förbättrades med 3 procentenheter, från -1% till 2%. En viktig förklaring till förbättringen var att 2010 minskade åtaganden för de pensionsförpliktelser som är äldre än 1998 och som ligger utanför balansräkningen. Jämförs dock 2010 med 2011, föll soliditeten med två procentenheter både i länet och i Sävsjö. En viktig förklaring till detta var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta under Sävsjö hade 2011 den sjätte svagaste soliditeten i länet. Detta innebar en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2009 och Kassalikviditet Kassalikviditeten är ett mått på kommunens kortsiktiga handlingsberedskap. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Mellan 2009 och 2011 försvagades Sävsjös kassalikviditet marginellt från 58% till 54%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet låg på oförändrade 68% om 2009 och 2011 jämförs. Detta innebar att likviditeten i Sävsjö hade en genomsnittlig utveckling jämfört med genomsnittet bland kommunerna i länet. Normalt eftersträvas ett riktvärde på 100% för kassalikviditeten. Det innebär då att korta tillgångar är lika stora som korta skulder. Sävsjös nivå på 54% är dock tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 30 40% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Detta innebär att en nivå på runt 55 60% tryggar den kortsiktiga betalningsberedskapen för kommuner med ett normalt likviditetsflöde. Sävsjö likviditetsutveckling och -nivå innebar dock att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden för kassalikviditet föll från en 3:a till en 2:a. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella nettotillgångar, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalningsberedskap men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsberedskapen. För Sävsjös del förbättrades soliditeten, medan kassalikviditeten i princip förblev oförändrad under perioden. Finansiella nettotillgångar I måttet finansiella nettotillgångar ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan KFi Finansiell profil

15 till verksamhetens bruttokostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlingsberedskap som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Sävsjö redovisade under perioden förbättrade finansiella nettotillgångar från-35% till -22%. Detta innebär att kommunens skulder överstiger kommunens finansiella tillgångar. Jämfört med snittet i länet har Sävsjö ett svagare redovisat värde för finansiella nettotillgångar, eftersom länet under perioden har gått från -13% till -11%. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2010, men en förbättring jämfört med Skattesats Skattesats är ett nyckeltal som speglar kommunens långsiktiga handlingsberedskap i förhållande till övriga kommuner i länet, eftersom en jämförelsevis låg skattesats innebär en potential att stärka intäktssidan genom ett ökat skatteuttag. Det är samtidigt viktigt att klargöra att det redovisade betraktelsesättet är tämligen pragmatiskt och därmed kan ha begränsad betydelse i praktiken. Storleken på skatteuttaget är ju en ideologisk fråga. Sävsjös skattesats uppgick under 2011 till 21,58 kr. Det innebar att kommunen under 2011 låg 10 öre lägre än genomsnittet bland länets kommuner, vilket uppgick till 21,68 kr. Sävsjö hade under 2011 den sjätte lägsta skatten i länet. Detta innebar att kommunen fick en 3:a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 2009 och Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från 21,61 till 21,68 kronor på grund av skattehöjning under 2011 i Aneby med 40 öre och i Gislaved med 50 öre. Budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat 1 eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens bruttokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Sävsjö uppgick detta mått år 2011 till 0,0%, vilket var en lägre budgetavvikelse som under 2010, då den uppgick till 1,1%. Under 2009 redovisades en avvikelse på 2,5%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens bruttokostnader till 1,8% 2009, 0,4% 2010 samt -0,1% 2011, det vill säga den genomsnittliga budgetavvikelsen i länet och i Sävsjö har blivit allt lägre under de senaste åren. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har mellan 2009 och 2011 har förbättrats från en 3:a till en 5:a under perioden. Borgensåtagande Borgensåtagande i förhållande till verksamhetens bruttokostnader är ett risknyckeltal. Kommuner med höga borgensåtaganden bör ha god kontroll på de kommunala bolag som kommunen har gått i borgen för. Nyckeltalet finns inte den finansiella profilen, men redovisas här för att ytterligare komplettera analysen. Sävsjö hade 2011 beviljat genomsnittliga borgensåtaganden jämfört med genomsnittet bland kommunerna i Jönköpings län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Sävsjö ett värde på 52%. Genomsnittet i länet låg på 48%. Under 2009 uppgick detta mått i länet Finansiella nyckeltal Nyckeltalen redovisas i procent om inget att anges Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Jönköpings län Sävsjö kommun Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 92,7 91,1 92,4 90,0 93,4 92,6 Avskrivningar/skatteintäkter 4,7 5,9 4,5 6,3 4,4 5,1 Finansnetto/skatteintäkter 0,2 0,6 0,0 0,5 0,2 0,4 Verksamhetens nettokostnader/skatteintäkter 97,2 97,6 96,9 96,8 98,0 98,1 Skattefinansieringsgrad av investeringar Nettoinvesteringar/verksamhetens nettokostnader Resultat före extraordinära poster/verksamhetens kostnader 2,4 2,0 2,6 2,7 1,7 1,5 Årets resultat/verksamhetens kostnader 2,4 2,0 2,6 2,7 1,7 1,5 Genomsnittligt resultat för extraordinära poster under de tre senaste åren/verksamhetens kostnader 1,5 0,6 2,0 1,5 2,2 2,1 Soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt Finansiella nettotillgångar/verksamhetens kostnader Kassalikviditet Primärkommunal skattesats (kr) 21,61 21,58 21,62 21,58 21,68 21,58 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader Budgetavvikelse för verksamhetens nettokostnader/verksamhetens kostnader 1,8 2,5 0,4 1,1 0,1 0,0 KFi Finansiell profil

16 till 43%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet ökade med 5 procentenheter under perioden. Sävsjö uppvisade samma trend. Kommunen ökade med 18 procentenhet från 34% till 52% under perioden. Den finansiella profilens utveckling Den finansiella profilen innehåller, förutom åtta nyckeltal, också fyra perspektiv som var för sig är viktiga när en kommuns finansiella ställning och utveckling analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlingsberedskap, kortsiktig handlingsberedskap, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Perspektivens poäng utgörs av de fyra nyckeltalen som är placerade närmast perspektivet i den finansiella profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. Sävsjö har i profilen under perioden svagt förbättrat poängen för tre av fyra perspektiv, nämligen för kontroll samt kort- och långsiktig handlingsberedskap. Förklaringen till detta var att poängen för nyckeltalen budgetföljsamhet och genomsnittligt resultat under de tre senaste förbättrades under perioden. Mot det skall ställas att nyckeltalet skattefinansieringsgrad av investeringar föll något poängmässigt. Sävsjös finansiella utveckling har under den studerade treårsperioden resulterat i en något förbättrad finansiell profil. Detta innebär att utifrån profilen, jämfört med snittet i länet, hade Sävsjö vid utgången av 2011 ett marginellt starkare finansiellt utgångsläge jämfört med Kommunen hade 2011 en profil som var genomsnittlig utifrån alla fyra perspektiven. Avslutande kommentar Många kommuner i Jönköping och i Sverige redovisade under 2011 en vikande resultatnivå. Detta var fullt naturligt, då 2009 och 2010 innehöll betydande engångsintäkter i form av bland annat ett tillfälligt konjunkturstöd. En annan anledning till resultatförsämringen under 2011, var ökade åtaganden för pensionsförpliktelserna på grund av en förändrad diskonteringsränta. Sävsjö uppvisade också en försvagad resultatnivå under perioden. Kommunens resultat befann under 2011 på en sådan nivå att den inte kan anses uppfylla grundläggande krav för god ekonomisk hushållning i en kommun. Detta ger inte nödvändiga möjligheter för Sävsjö att förbättra sin relativt svaga soliditet. Sävsjö måste förbättra sitt resultat till närmare 2,5% av bruttokostnaderna för att möta bland annat en ökad investeringsvolym de närmaste åren. Många kommuner står inför stora investeringar de närmaste åren. De större investeringar som gjordes under och1970-talen i infrastruktur och lokaler måste nu refinansieras. Dessutom måste många fastigheter och anläggningar anpassas till nya driftsmetoder som utvecklats för att bedriva verksamheten effektivt. KFi Finansiell profil

17 Finansiella profiler för Sävsjö kommun i förhållande till Jönköpings län i förhållande till riket KFi Finansiell profil

18 Finansiella profiler Kommunerna i Jönköpings län KFi Aneby 2009 Aneby 2010 Aneby 2011 Eksjö 2009 Eksjö 2010 Eksjö 2011 Gislaved 2009 Gislaved 2010 Gislaved 2011 Gnosjö 2009 Gnosjö 2010 Gnosjö 2011 Finansiell profil

19 KFi Habo 2009 Habo 2010 Habo 2011 Jönköping 2009 Jönköping 2010 Jönköping 2011 Mullsjö 2009 Mullsjö 2010 Mullsjö 2011 Nässjö 2009 Nässjö 2010 Nässjö 2011 Finansiell profil

20 KFi Sävsjö 2009 Sävsjö 2010 Sävsjö 2011 Tranås 2009 Tranås 2010 Tranås 2011 Vaggeryd 2009 Vaggeryd 2010 Vaggeryd 2011 Vetlanda 2009 Vetlanda 2010 Vetlanda 2011 Finansiell profil