Finansiell profil Färgelanda kommun

Transkript

1 Finansiell profil Färgelanda kommun

2 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen Finansiell profil över kommunen finansiella profiler 007 Kommunerna i Västra Götalands län finansiella nyckeltal år 007 Länsvisa jämförelser år 007 Karta över gradering av kommunerna i Västra Götaland 007 utifrån den finansiella profilen

3 Inledning syftet med denna rapport Syftet med rapporten Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som återfinns i årsredovisningen. Till skillnad från den typen av analys, som beskriver utvecklingen över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur 9 kommuner i Västra Götaland befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till varandra under perioden I rapporten lämnas också värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna som i dagsläget ingår i de län eller grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. Rapportens olika jämförelser görs både på traditionellt vis, men också i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att jämföra finansiella nyckeltal och sammanfattande finansiella perspektiv mellan kommunerna i länet och riket. Profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs närmare i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur en kommuns finansiella horisont. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommunsektorn. Profilens struktur och innehåll beskrivs närmare på sidorna 0. resultat år Rapportens uppbyggnad Inledningsvis i rapporten redovisas en finansiell analys av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats finansiellt från 00 till 007. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen längre fram i rapporten. Här finns också en tabell som försöker beskriva starka och svaga finansiella sidor hos de olika kommunerna. Efter det inledande avsnittet följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den. Direkt efter beskrivningen av den finansiella profilen görs en analys av kommunens finansiella ställning och utveckling under perioden Den fokuserar på att jämföra kommunens utveckling gentemot övriga kommuner i Västra Götaland. Detta görs både via traditionella finansiella nyckeltal och med hjälp av den finansiella profil som tidigare har beskrivits. Målsättningen med avsnittet är att detaljerat belysa starka och svaga finansiella sidor hos kommunen i förhållande både till god ekonomisk hushållning och övriga kommuner i länet. Därefter följer en sida med en redovisning av kommunens finansiella profiler, både när det gäller i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland, men också i förhållande till riket. Skälet till att två olika typer av finansiella profiler redovisas, är att det egentligen inte är helt rättvisande att bara konstruera finansiella profiler som beskriver hur kommunerna i Västra Götaland befinner sig i förhållande till varandra. Därför kompletteras de med finansiella profiler som jämförs mot de ca 0 kommuner i de län eller grupper som i dagsläget använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner bör som tidigare nämnts statistiskt ligga mycket nära riksgenomsnittet. I påföljande avsnitt redovisas samtliga finansiella profiler för 007 för alla kommuner i Västra Götaland och därefter görs en jämförelse av hur kommunerna i Västra Götaland har utvecklats i förhållande till jämförelsegrupperna Jönköpings län, Örebro län och kommunerna i Övre Norrland. Allra sist i rapporten presenteras en karta som utifrån profilerna rangordnar kommunerna i olika grupper utifrån finansiell styrka. Hans Petersson Kommunforskning i Västsverige

4 Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län Syftet med denna analys är att kortfattat beskriva den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen under perioden bland de 9 kommuner som ingår i Västra Götalands län. Analysen skall ses som ett komplement till den finansiella profil som presenteras längre fram i denna rapport. I slutet av denna finansiella analys finns en tabell där ett antal finansiella nyckeltal under perioden redovisas för genomsnittet bland kommunerna i länet. Nyckeltalen är till stor del desamma som används i den finansiella profilen länge fram i denna rapport. I tabellen finns dock några kompletterande nyckeltal, vilka fördjupar den nedanstående analysen ytterligare. I rapporten lämnas värden för ett antal nyckeltal som avser riket. Dessa nyckeltal baseras på de ca 0 kommunerna i de län och grupper som använder sig av den finansiella profilen. Värdet för dessa kommuner ligger statistiskt mycket nära riskgenomsnittet. före extraordinära visar en negativ utveckling En grundläggande förutsättning för en god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens bruttokostnader, kan man göra jämförelser mellan kommuner. Måttet bör ligga runt % över en längre tidsperiod. Då klarar de flesta kommuner av att finansiera en normal kommunal investeringsvolym med löpande skatteintäkter. Det kommer i sin tur att innebära att kommunen bibehåller sitt korta och långa finansiella handlingsutrymme. tat i förhållande till verksamhetens kostnader gick från,% till,%. Skillnaden mellan de två resultaten utgörs av extraordinära. I riket försvagades resultat före extraordinära från,% till,6%. före extraordinära * Procent De fem starkaste värdena under 007 Härryda,,9,6 Karlsborg 0,8,, Bollebygd,,,0 Göteborg,8,9,9 Borås,0,, De fem svagaste värdena under 007 Orust,,7 0,9 Kungälv,, 0, Mariestad 0,6,0 0, Skara,, 0, Bengtsfors, 0,0 0,0 Medel VG,,7,7 Medel Riket,,,6 * före extraordinära relaterat till verksamhetens bruttokostnader Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 007 redovisade Härryda med,6%, Karlsborg med,%. Därefter följde Bollebygd med,0%, Göteborg med,9% och Borås med,%. Alla dessa kommuner var nya i toppen jämfört med 006. Svagast resultat före extraordinära redovisade Orust med 0,9%. Därefter följde Kungälv och Mariestad med 0,%, Skara med 0,% och Bengtsfors med 0,0%. Av dessa fanns ingen i botten under 006. Det rådde en stor variation mellan kommunerna avseende resultatnivå. Spännvidden mellan starkaste och svagaste värdet varierade under 007 mellan,6% och 0,9%. År 00 uppgick motsvarande intervall från 7,% till 0,%. Ingen större förändring har alltså skett under perioden. Den kommun som stärkte sitt resultat före extraordinära mest under perioden var Karlsborg med, Under den analyserade treårsperioden försvagades resultatet före extraordinära i förhållande till verksamhetens kostnader bland kommunerna i Västra Götaland från,% till,7%. Årets resulprocentenheter. Därefter kom Härryda med,, Mark och Sotenäs med, och på femte plats Öckerö med, procentenheter. I botten återfanns Lidköping med,7 procentenheter, Skara med,, Orust med,, Mellerud med, samt Herrljunga och Lysekil med,8 procentenheter. Av Västra Götalands kommuner redovisade endast av 9 kommuner (%) en positiv utveckling av resultat före extraordinära under perioden. Om en vägning görs av resultat före extraordinära avseende de tre senaste årens utveckling, så var det Lidköping som uppvisade starkast genomsnittliga resultat med 6,% per år. Därefter följde Härryda med,%, Vara med,%, Göteborg med,0%, Alingsås och Bollebygd med,8%. De kommuner som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära under perioden var Åmål med 0,% per år, följd av Vårgårda, Bengtsfors, Mariestad med 0,% och Lilla Edet med 0,%. Minskad investeringsvolym i länet Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Kommunerna i Västra Götaland redovisade ett genomsnitt på 6,7% per år under perioden Riket låg under samma period på 7,0%. Det kan noteras att na minskade i Västra Götaland mellan 006 och 007, medan de i riket förblev de oförändrade. Den kommun som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader under var Munkedal med i genomsnitt 6% per år. Därefter följde Sotenäs med %, Lidköping med % och sedan Hjo, Tranemo, Lerum, Orust med %. De kommuner som investerade minst under perioden var Gullspång, Skara,

5 Ulricehamn och Öckerö med % i snitt per år. Därefter kom ett antal kommuner med i snitt % (se tabellen ovan). Flera av de kommuner som redovisade låga värden är sådana kommuner som har sin fastighetsförvaltning i bolagsform. Netto * Procent Snitt 0 07 De sju kommuner som har investerat mest under perioden Munkedal 7 6 Sotenäs 8 9 Lidköping Hjo Orust 9 0 Tranemo 8 Lerum 8 De nio kommuner som har investerat minst under perioden Gullspång Skara Ulricehamn Öckerö Lilla Edet Alingsås Herrljunga 6 Tibro Tidaholm 6 Medel VG Medel Riket * Netto relaterade till verksamhetens nettokostnader Försvagad utveckling av skattefinansieringsgraden av na När den löpande driften har finansierats, bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Västra Götalands genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets nettoinvester- ingar försvagades under perioden. År 00 kunde kommunerna i genomsnitt finansiera 8% av årets netto med skatteintäkter. Under 006 försvagades detta mått till % för att under 007 sjunka till %. Kommunerna kunde alltså i genomsnitt under samtliga granskade år finansiera sina med skatteintäkter, vilket var positivt för kommunernas finansiella handlingsutrymme. I riket försvagades genomsnittliga skattefinansieringsgraden av årets netto från 9% till 8%. Skattefinansieringsgraden varierar, liksom övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika kommuner i länet. Nyckeltalet är både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym kommunen uppvisar. Det är också på det viset att de olika kommunerna befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Enskilda år kan variera kraftigt, speciellt i mindre kommuner, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Skattefinansieringsgraden av na * Procent Snitt 0 07 De fem starkaste värdena Skara Gullspång Bengtsfors 8 8 Tidaholm Ulricehamn 88 9 De fem svagaste värdena Orust Lilla Edet Hjo Munkedal Åmål Medel VG 8 Medel Riket * före extraordinära + avskrivningar relaterat till årets netto exkl. försäljningar Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Skara, Gullspång, Bengtsfors, Tidaholm och Ulricehamn med ett årssnitt på över 7%. Samtliga dessa hade dock netto som var under genomsnittet i länet. Alla utom Skara låg på runt % av sina nettokostnader. Skara låg på %. Gruppsnittet var 7%. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade, Orust, Lilla Edet, Hjo, Munkedal och Åmål. Samtliga låg under 66% i genomsnitt under samma period. Samtliga utom Lilla Edet hade en högre investeringsvolym än genomsnittet, vilket till viss del förklarade den svaga skattefinansieringsgraden. Dock var det också så, att samtliga dessa kommuner hade ett treårigt genomsnittligt resultat som var svagare än genomsnittet under perioden. Avslutningsvis kan nämnas att kommuner (6%) under kunde skattefinansiera sina. Övriga 7 kommuner var tvungna att öka sin låneskuld eller minska på likviditeten. Försvagad soliditet en är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt. Västra Götalands genomsnittliga soliditet försvagades från 9% till % mellan 00 och 007. Rikets soliditet försvagades också under samma period, från 8% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen förändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för de allra flesta kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Starkast soliditet under 007 hade Lidköping med 7%, följd av Herrljunga med

6 % och Sotenäs med 0%. Därefter kom Mölndal med 9% och på femte plats Tranemo med %. Svagast soliditet under 007 uppvisade Lilla Edet med 9%. Näst svagast soliditet uppvisade Gullspång med %. Dessa följdes av Stenungsund och Mariestad med % och femte svagast soliditet hade Lysekil med %. Dessa fem kommuner och ytterligare kommuner i länet redovisade en negativ soliditet när samtliga pensionsförpliktelser inkluderas i måttet. Jämfört med föregående år var denna siffra en försvagning med sex kommuner * Procent De fem starkaste värdena under 007 Lidköping Herrljunga 9 8 Sotenäs 6 0 Mölndal Tranemo De fem svagaste värdena under 007 Lilla Edet Gullspång 6 Stenungsund 9 6 Mariestad 6 Lysekil 7 Medel VG 9 8 Medel Riket 8 *Eget kapital i förhållande till totala tillgångar Av de 9 kommunerna i länet var det 6 kommuner (9%) som under perioden försvagade sin soliditet (inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt) mellan 00 och 007. Åmål, Gullspång, Mariestad och Vårgårda tillhörde de kommuner som försvagade sin soliditet med procentenheter eller mer. är dock svår att jämföra kommuner emellan, då en eventuell upplåning som vidareutlånas till kommunala bolag påverkar soliditeten i negativ riktning. Även pensionsskuldberäkningar kan variera mellan olika kommuner på grund av att de har kommit olika långt med att aktualisera sina pensionsförpliktelser. Kontinuerlig förbättring av kassalikviditeten en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Länets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades under perioden från 6% till 78%, vilket innebar att de kortfristiga skulderna något översteg de likvida medlen och de kortfristiga fordringarna. Denna nivå är dock mer än tillfredsställande ur risksynpunkt, eftersom det i kommunernas kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca 0 0% av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. En tumregel är dock att om en kommun hamnar under 0% måste kommunen ibland nyttja en eventuell checkkredit, d v s låna kortsiktigt. Kommunen blir då mer känslig för eventuella snabba ränteförändringar. Rikets genomsnittliga kassalikviditet förbättrades mellan 00 och 007 från 7% till 8%. en varierade mellan % och 8%. Starkast kassalikviditet 007 hade Tjörn med %, därefter följde Mark med 7%, Tibro med 67%, Öckerö med 0% och Borås med 6%. Svagast likviditet hade Vårgårda %, Herrljunga med 7%, Hjo med 9%, Uddevalla med 6% samt Mariestad med 8%. Flera av dessa kommuner har dock medvetet valt att ligga på en låg nivå och komplettera med upplåning över någon form av kredit. Det är viktigt att de kortfristiga skulderna studeras ihop med nyckeltal som soliditet och finansiella, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker kommunens kortsiktiga betalnings, men försämrar samtidigt den långsiktiga betalningsen i form av soliditeten. * Procent De fem starkaste värdena under 007 Tjörn 6 Mark Tibro 6 67 Öckerö 9 0 Borås De fem svagaste värdena under 007 Vårgårda 6 Herrljunga 7 7 Hjo 9 Uddevalla Mariestad Medel VG Medel Riket *Omsättningstillgångar exkl. förråd i relation till korta skulder Förbättrade finansiella I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen samtliga omsättningstillgångar, långfristiga placeringar och fordringar samt kort och långfristiga skulder. Nettot av dessa har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse skall kunna ske kommuner emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Studeras år 00 i förhållande till 007, stärktes de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens kostnader. De låg på % under 00. År 006 förbättrades de till % och under 007 stärktes de ytterligare till 8%. I riket skedde också en förbättring från % till 6% under perioden. Starkast värde avseende finansiella relaterat till verksamhetens kostnader under 007 uppvisade Lidköping med mycket starka 7%. Näst starkast var Alingsås med %. Sedan följde Mölndal med 7%. Positiva värden redo-

7 visades av ytterligare tio kommuner, totalt tretton stycken. En kommun med goda finansiella karaktäriseras också ofta av en god soliditet, men det finns kommuner som har goda finansiella även om soliditeten är mer genomsnittlig. Dessa utmärks då av att kommunen har en stor del av sina tillgångar i omsättningstillgångar. Kommuner som sålt delar av sina anläggningstillgångar inom koncernen utmärks oftast av goda finansiella. * Procent De fem starkaste värdena under 007 Lidköping Alingsås 0 Mölndal Mark 0 Borås De fem svagaste värdena under 007 Gullspång 7 6 Stenungsund Dals ed 9 6 Munkedal 7 9 Tanum 9 Medel VG 8 Medel Riket 6 * Se beskrivning sid. Svagast värde uppvisade Gullspång och Steungsund med 6%, följda av Dals-Ed med %, Munkedal och Tanum med 9%. Med dessa kommuner är det oftast tvärtom. Förutom en oftast svag soliditet utmärks kommunerna ibland av att de har en stor del av sina tillgångar som anläggningstillgångar. Tanum har t ex ingen speciellt svag soliditet, utan har en stor del av sina tillgångar i fastigheter och anläggningar. De fyra andra kommunerna har däremot både en svag soliditet och finansiella. en sänktes med öre Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,7 kr till,7kr på grund av skattesänkningar i åtta kommuner. Lägst skatt i Västra Götaland under 007 hade Partille med 0,9 kr, följd av Tranemo med 0,7 kr. Högst skatt hade Dals-Ed med,79 kr. Näst högst hade Gullspång med,9 kr. Procent De fem kommunerna med lägst skattesats 007 Partille 0,7 0,9 0,9 Tranemo 0,7 0,7 0,7 Vara 0,90 0,90 0,90 Mölndal,, 0,9 Ulricehamn 0,98 0,98 0,98 De fem kommunerna med högst skattesats 007 Dals-Ed,79,79,79 Gullspång,9,9,9 Lilla Edet,80,80,80 Munkedal,76,76,76 Mellerud,89,69,69 Medel V.G.,7,7,7 Borgensåtaganden minskar något Kommunerna i Västra Götaland fortsatte under perioden att minska sina borgensåtaganden, dock i något minskad omfattning jämfört med tidigare. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade kommunerna i länet ett genomsnittligt värde på % år 00. Två år senare hade det sjunkit till %. En förklaring till detta är minskade borgensåtaganden för egnahem och småhus. På senare år har även försäljningar av bostadsbestånd och att några kommuner har övergått från borgen till internbanksförfarande spelat roll. De kommuner i länet som under år 007 hade beviljat mest i borgensåtaganden i relation till verksamhetens kostnader var Strömstad (%), Sotenäs (98%), Mölndal (89%),samt Trollhättan (8%) och Öckerö (77%). Lägst borgensåtagande hade beviljats av Gullspång (%), Lerum (7%), Grästorp och Töreboda (med 8%). Borgensåtagande * Procent De fem kommunerna med lägst borgensåtagande 007 Strömstad 8 Sotenäs Mölndal Trollhättan Öckerö De fem kommunerna med högst borgensåtagande 007 Gullspång Lerum 7 Grästorp Töreboda Göteborg Medel VG * Borgensåtagande i % av verksamhetskostnader De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, minskade sina borgensåtagande mest under perioden var Borås med procentenheter följd av Stenungsund med procentenheter. Därefter följde Ulricehamn med 0 procentenheter. De kommuner som, i relation till verksamhetens kostnader, ökade sina borgensåtagande mest under perioden var Tidaholm med procentenheter, följd av Mölndal med 6 procentenheter och därefter kom Öckerö med 7 procentenheter. kommuner minskade under perioden sina borgensåtaganden (6%). Tre uppvisade oförändrad nivå och resterande kommuner ökade sina borgensåtaganden. Försvagad budgetföljsamhet När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller resultatraden verksamhetens nettokostnader. Meningen är att försöka fånga verksamhetens/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. För att kunna göra jämförelser kommunerna emellan, relateras budgetavvikelsen till verksamhetens kostnader.

8 När det gäller ovanstående budgetavvikelse på nämndnivå skedde en genomsnittlig försvagning från 0,9% till 0,% mellan 00 och 007. Fyra kommuner hade under 007 ingen budgetavvikelse, 0 kommuner uppvisade en positiv avvikelse och kommuner redovisade en negativ budgetavvikelse när det gäller verksamhetens nettokostnader. Jämfört med 00 var detta en försvagning, då bara åtta kommuner hade negativa budgetavvikelser. Sammanfattningsvis Efter några år med resultatförbättring försvagades resultatnivån i många kommuner under 007. Många av kommunerna i Västra Götaland redovisade dock fortfarande goda eller tillfredsställande resultatnivåer, vilket lär behövas inför 009, då ett vikande skatteintäktsunderlag i kombination med en möjlig ökad inflation kommer att tära på kommunernas resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivå fortfarande, för olika typer av i byggnader och anläggningar, är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Ett annat generellt problem för kommunsektorn är att kommunernas soliditet inkl. samtliga pensionsförpliktelser och löneskatt fortsätter att försvagas. Sedan 00 har den sjunkit med nio procentenheter i riket, vilket innebär att kommunernas långsiktiga handlings blir svagare inför framtiden. Med utgångspunkt från dagens finansiella utrymme, kommer finansieringen av framtida pensionsutbetalningar att bli jobbig för de flesta kommunerna i Sverige. När det gäller resultatnivå och finansiellt handlingsutrymme på kort och lång sikt är skillnaderna stora mellan enskilda kommuner eller grupper av kommuner. Det finns få kommuner som har samma finansiella förutsättningar. Västra Götalands län innehåller kommuner såsom Alingsås, Borås, Bollebygd, Härryda, Lidköping, Lerum, Mark, Mölndal, Sotenäs, Strömstad, Svenljunga, Tanum, Tibro, Tidaholm, Tranemo, Trollhättan, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Vänersborg som uppvisar goda och/eller kontrollerade resultatnivåer i kombination med relativt god eller genomsnittlig finansiell ställning under 007. Länet innehåller också ett antal kommuner som både har problem med relativt svaga resultatnivåer och en svag finansiell ställning i många fall kombinerat med en hög skattesats. Dessa är, Lilla Edet, Mariestad, Mellerud, Orust, Tjörn och Åmål. En tredje grupp av kommuner var de som 007 redovisade ett bra eller genomsnittliga resultat, men har en svag finansiell ställning. I denna grupp kan inordnas Gullspång, Grästorp, Göteborg, Karlsborg, Lysekil, Munkedal och Stenungsund. En fjärde grupp som också bör nämnas är de kommuner som redovisade ett relativt svagt resultat under 007, men har en god eller genomsnittlig finansiell ställning. I denna grupp återfinns 006 Herrljunga, Götene, Kungälv, Töreboda och Vårgårda. Övriga ej nämnda kommuner har en relativt genomsnittlig finansiell profil under 007. Olika finansiella förutsättningar På nästa sida finns en tabell som försöker beskriva styrkor och svagheter hos de olika kommunerna utifrån perspektiven skattesats, resultatnivå samt kort- och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme. Modellen är subjektiv, men bygger på de kriterier kring god ekonomisk hushållning som har redovisats i analysen ovan. Tabellen skall ses som en beskrivning av finansiella förutsättningar i grova drag. Graderingen är gjord utifrån 007 års räkenskaper. Den är ett komplement till den finansiella profilen som redovisas på sidorna xx xx. Där kan du ta del av var din kommun befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga kommuner i Västra Götaland. Vilka likheter och olikheter uppvisade din kommun i förhållande till övriga kommuner? 6

9 styrkor och svagheter hos kommunerna i Västra Götalands län 007 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde 007,0 kr eller lägre, till,99 kr,00 kr eller högre För samtliga fyra nyckeltal i denna tabell Partille Skövde Ale gäller att ju högre upp i tabellen Tranemo Tibro Hjo kommunen befinner sig desto starkare Vara Härryda Stenungsund värde har kommunen på nyckeltalet. Mölndal Lerum Uddevalla Ulricehamn Mariestad Herrljunga Exempelvis: Partille har den lägsta skatten Skara Öckerö Lysekil bland de kommuner som ligger i kolumnen Tidaholm Svenljunga Bengtsfors med starkt värde längst till vänster. Lidköping Trollhättan Åmål Den placeras därför högst upp. Falköping Töreboda Vänersborg Bollebygd Mellerud Sotenäs är den kommun som har den Borås Munkedal svagaste skatten bland de kommuner Vårgårda Lilla Edet som ligger i kolumnen med svagt värde. Essunga Gullspång Den placeras därför längst ned. Götene Dals-Ed Karlsborg Detta innebär att rangordningen när det Göteborg gäller samtliga nyckeltal går från vänster Mark till höger kolumnvis. Tjörn Färgelanda Sotenäs Grästorp Alingsås Kungälv Orust Strömstad Tanum Kortsiktigt finansiellt 7% eller högre 7,9% till %,9% eller lägre handlingsutrymme 007 Tjörn Skara Härryda () Mark Skövde Lilla Edet Tibro Bollebygd Strömstad Öckerö Ale Tanum Borås Vara Lysekil Trollhättan Essunga Stenungsund Karlsborg Lidköping Åmål Alingsås Vänersborg Mellerud Ulricehamn Götene Gullspång Lerum Kungälv Töreboda Svenljunga Grästorp Mariestad Munkedal Uddevalla Partille Hjo Dals-Ed Herrljunga Mölndal Vårgårda Orust Bengtsfors Färgelanda Tranemo Sotenäs Falköping Göteborg Tidaholm ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. 7

10 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktigt finansiellt % eller högre,99% till 0% 0,% eller svagare handlingsutrymme 007 Lidköping Mark Götene ( inkl pensions- Herrljunga Tidaholm Partille åtagande) Sotenäs Ulricehamn Falköping Mölndal Vara Färgelanda Tranemo Strömstad Hjo Lerum Skara Borås Vänersborg Skövde Ale Svenljunga Göteborg Härryda Karlsborg Tibro Tjörn Alingsås Orust Trollhättan Grästorp Kungälv Munkedal Dals-Ed Mellerud Essunga Åmål Tanum Lysekil Töreboda Mariestad Vårgårda Stenungsund Öckerö Gullspång Bengtsfors Lilla Edet Bollebygd Uddevalla nivå 007,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( före extraordinära Härryda Partille Skara i förhållande till verksamhetens Karlsborg Stenungsund Kungälv kostnader) Bollebygd Svenljunga Mariestad Göteborg Lysekil Orust Borås Tidaholm Alingsås Mellerud Tanum Skövde Vänersborg Essunga Tranemo Töreboda Sotenäs Lilla Edet Lerum Tjörn Strömstad Götene Trollhättan Herrljunga Uddevalla Vårgårda Vara Bengtsfors Mark Åmål ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen Munkedal Tibro Ale Grästorp Gullspång är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är Mölndal författarens egen bedömning av vad som bör anses Ulricehamn som god ekonomisk hushållning för en kommun Hjo över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som Lidköping finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Färgelanda Öckerö Dals-Ed Falköping 8

11 FINANSIELLA MÅTT Starkt värde Varken starkt eller svagt Svagt värde Långsiktig resultatnivå ,% eller starkare,9% till 0,0% 0,% eller svagare ( resultat före extra- Lidköping Färgelanda ordinära under år/ Härryda Kungälv verksamhetens bruttokostnader) Vara Orust Göteborg Öckerö Alingsås Svenljunga Bollebygd Tjörn Tanum Götene Grästorp Töreboda Lerum Lilla Edet Vänersborg Bengtsfors Borås Mariestad Falköping Vårgårda Stenungsund Åmål ) De olika värdena för de finansiella nyckeltalen är satta utifrån subjektiva värderingar. Detta är författarens egen bedömning av vad som bör anses som god ekonomisk hushållning för en kommun över en längre tid. Värderingar baserar sig dock till stor del på de genomsnittliga värden som finns i kommunsektorn i Sverige. En vägning av dessa har gjorts mot rådande teorier kring en organisations möjligheter till kort- och långsiktig överlevnadsförmåga. Karlsborg Munkedal Tidaholm Mölndal Essunga Mellerud Skara Tibro Ale Lysekil Tranemo Ulricehamn Partille Strömstad Trollhättan Gullspång Sotenäs Uddevalla Skövde Dals-Ed Mark Herrljunga Hjo nyckeltal, Västra Götalands län Verksamhetens nettokostnader/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,8 9, 9,7 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 96,7 97,9 Skattefinansieringsgrad av nettona, % 9 Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,7,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,6,8,9 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,,0, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 8 Primärkommunal skattesats, kr,7,7,7, % /verksamhetens kostnader, % 8 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,9 0, 0, 9

12 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindeldiagram som används i denna rapport för att beskriva kommunens finansiella ställning, innehåller åtta olika nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av den analyserade kommunens finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens kostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika kommuner. Nyckeltalen beskrivs på sidan. Skalan. Diagrammet har skalan. Poängskalan är relativ. I vår analys av kommunerna i Västra Götaland (9 st) fördelades poängen enligt följande: Kommunerna med de fem starkaste observationerna inom varje nyckeltal fick en femma, de tio följande en fyra, de nitton därpå en trea, de tio därefter en tvåa och de fem svagaste fick en etta. Poängen har således fördelats enligt en normalfördelningskurva. resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är summan av nyckeltalen primärkommunal skatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna linjen visar de olika poäng som den analyserade kommunen har fått för varje enskilt nyckeltal resp. för de fyra sammanvägda axlarna. Den streckade ringen i mitten visar trean i den analyserade gruppen. Ligger kommunen utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än genomsnittet i gruppen och omvänt. Den heldragna linjen redovisar den finansiella profilen för den analyserade kommunen. 0

13 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt i förhållande till övriga kommuner i grupperna. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur kommunen befinner sig i förhållande övriga kommuner i grupperna. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft kommunen har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur kommunen klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. Borgensåtagande redovisar de borgensåtaganden som kommunen redovisar inom linjen. Borgensåtagandena divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Borgensåtagandena ingår inte i den finansiella profilen. avvikelsen mellan budgeterat verksamhetens nettokostnader och redovisat verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse medför dock minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på tio års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade kommunerna. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god kommunens kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna emellan. före extraordinära summan av kommunens samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser skall kunna göras mellan de analyserade kommunerna. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver kommunens genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens kostnader för att jämförelser mellan de analyserade kommunerna ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad beskriver hur stor andel av årets netto som kommunen kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. Kallas ibland självfinansieringsgrad. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

14 profiler för Färgelanda kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Färgelanda kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under i förhållande till övriga kommuner i Västra Götalands län. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med länets övriga kommuner. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Färgelanda för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har haft i förhållande till övriga kommuner i länet. Det är viktigt att poängtera att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen, har man visserligen bland de starkaste värdena för nyckeltalet i det granskade länet, men värdet kan behöva förbättras för att nå t ex god ekonomisk hushållning. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Färgelanda och för genomsnittet i länet. I avsnittet berörs även nyckeltalen nettokostnadsandel, netto och borgensåtagande, men dessa ingår inte i den finansiella analysen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 00 och 007. Till sist ges en avslutande kommentar till Färgelandas finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. resultat år resultat år resultat år Färgelanda 007 Färgelanda 006 Färgelanda 00 Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel, jämfört med föregående år En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Färgelandas nettokostnadsandel för 007 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,% (9,7 = 006 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,% (,) och finansnettot 0,% (0,). Detta innebar att kommunens nettokostnader sammanlagt utgjorde 98,% (99,0) av skatteintäkterna. Kommunens nettokostnadsandel var alltså i paritet med de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. Jämfört med 006 förbättrades nettokostnadsandelen med 0,9 procentenheter. Förklaringen var att skatteintäkterna ökade i högre takt än nettokostnaderna. före extraordinära Ett annat mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens

15 bruttokostnader, redovisade Färgelanda ett oförändrat resultat under perioden. Kommunen låg på,7% under både 00 och 007. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Västra Götalands län var en försvagning från,% till,7%. Färgelanda hade alltså en starkare resultatutveckling jämfört med genomsnittet bland kommuner i länet. Kommunen redovisade en oförändrad resultatutveckling, medan länets försvagning uppgick till 0,7 procentenheter. Kommunen hade under 007 det 6:e starkaste resultatet i länet. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var samma som under 006, men en förbättring jämfört med 00, då kommunen erhöll en :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Färgelanda netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med kommunerna i Västra Götalands län. I genomsnitt investerade Färgelanda för,7% av sina nettokostnader per år under perioden, medan det genomsnittliga värdet för länet uppgick till 6,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en så stor andel av skatteintäkterna återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na och 00% innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Färgelandas skattefinansieringsgrad av årets netto försvagades mellan 00 och 006, från % till 89%. Det berodde dels på att resultat före extraordinära försvagades från, till,7 mkr, dels på att nettona ökade från,0 till,8 mkr. År 007 förbättrades skattefinansieringsgraden och uppgick då till 89%. Det berodde både på att nettona minskade från,8 till 9, mkr och att resultatet förbättrades från,7 till, mkr. För länets kommuner i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till 8%, % samt % under den aktuella perioden. Det innebar en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden på %. Den genomsnittliga skattefinansieringsgraden för Färgelanda uppgick under perioden till % och var således i paritet med länets snitt sett över hela perioden. Vad gäller skattefinansieringsgraden av, erhöll Färgelanda i den finansiella profilen en :a under 007. Detta vare en förbättring jämfört med 00 och 006 då kommunen erhöll :or. inkl pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Färgelanda hade 007 en soliditet som var svagare än snittet i länet. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga %. Under perioden uppvisade Färgelanda utvecklingsmässigt samma svaga trend som genomsnittet bland kommunerna i länet. Kommunen försvagade sin soliditet med procentenheter, från 9% till %, medan den genomsnittliga soliditeten i länet försvagades med 7 procentenheter, från 9% till %. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. I den finansiella profilen erhöll Färgelanda en :a under samliga granskade år för nyckeltalet soliditet inkl samtliga pensionsförpliktelser. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Färgelanda förbättrade under perioden sina finansiella från 7% till %. Detta innebär att kommunens långfristiga fordringar och omsättningstillgångar under perioden ökade i snabbare takt än kommunens skulder. Jämfört med snittet bland övriga kommuner i länet hade Färgelanda dock fortfarande svagare finansiella. De genomsnittliga finansiella na i länet uppgick 007 till 8%. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen under 007, vilket var samma poäng som 00 och 006. De finansiella na i länet förbättrades under perioden från % till 8%. Den främsta förklaringen till detta var en genomsnittlig skattefinansieringsgrad av na på cirka %, men det berodde även på att kommunerna under perioden gjorde en hel del realisationsvinster. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts.

16 År 00 uppgick Färgelandas kassalikviditet till 6%. Under 006 och 007 förbättrades den och uppgick till 8% under båda åren. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i länet uppgick de aktuella åren till 6%, 69% samt 78%, totalt en förbättring på procentenheter. Detta skall jämföras med Färgelandas förbättring med 7 procentenheter. Detta innebar att likviditetsutvecklingen i Färgelanda var likartad genomsnittet bland kommunerna i länet. Färgelandas likviditetsutveckling innebar att kommunen i den finansiella profilen under perioden låg på en :a för nyckeltalet kassalikviditet under 00 och 007. Under 006 var poängen en :a. Ett intressant nyckeltal när en kommuns eller potential analyseras är hur hög eller låg skattesats kommunen har i förhållande till övriga kommuner i länet. En låg skattesats utgör normalt en potential att kunna förbättra kommunens resultat via ett ökat skatteuttag. Färgelanda hade under hela perioden en primärkommunal skattesats på,69 kr. Denna nivå var under 007 öre lägre än genomsnittet bland Västra Götalands läns kommuner som uppgick till,7 kr. en var i princip genomsnittlig och poängen i den finansiella profilen var därmed en :a under hela perioden. Den genomsnittliga skattesatsen i länet förändrades under från,7 kr till,7 kr på grund av skattesänkningar i åtta kommuner. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts i denna rapport mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Färgelanda har ingen förändring skett under perioden, utan avvikelsen uppgick till 0, under såväl 00 som 007. Under 006 var avvikelsen,9%. För länets kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till 0,9% under 00, 0,% under 006 samt 0,% under 007. Det vill säga att den genomsnittliga budgetföljsamheten i länet har förbättrats, men samtidigt har avvikelsen gått från att vara positiv till att vara negativ. I den finansiella profilen erhöll Färgelanda en :a under 00 och 007. Under 006 var poängen en :a. Borgensåtagande Borgensåtagande är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Färgelanda hade under 007 beviljat borgensåtaganden som var lägre än snittet bland kommunerna i Västra Götalands län. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Färgelanda under 007 ett värde på 6%, medan genomsnittet i länet låg på %. Under 00 uppgick detta mått i länet till %, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i länet minskade med procentenheter under perioden. Färgelanda uppvisade en svagare utveckling än genomsnittet i länet. I Färgelanda ökade borgensåtagandena med en procentenhet, från % till 6%. De fyra perspektiven, utveckling 00 till 007 Färgelanda förbättrade under perioden två av fyra perspektiv i den finansiella profilen. Det var kontroll och långsiktig handlings. De två övriga perspektiven, riskförhållande och kortsiktig handlings, uppvisade en oförändrad poäng om 00 och 007 jämförs. perspektivet förbättrades från,0 till, poäng. Det berodde på att skattefinansieringsgraden av na förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal i perspektivet var oförändrade mellan 00 och 007. hade poäng, resultat före extraordinära poäng och genomsnittligt resultatet för de tre senaste åren poäng. Den långsiktiga betalningsen förbättrades under perioden från,7 till,0 poäng. Det berodde enbart på att skattefinansieringsgraden av na förbättrades från en :a till en :a. Övriga nyckeltal uppvisade en oförändrad poäng under perioden. resultat för de tre senaste åren låg på poäng medan skattesats och soliditet låg på poäng. Poängen för riskförhållande låg på oförändrade,0 under 00 och 007. Inga nyckeltal förändrades poängmässigt mellan periodens första och sista år, utan skattesats, soliditet, kassalikviditet och finansiella låg på poäng. Den kortsiktiga betalningsen var, poäng under 00 och 007. Inte heller i detta perspektiv förändrades något av nyckeltalen mellan 00 och 007. Poängen för budgetföljsamhet var en :a medan kassalikviditet, resultat före extraordinära och finansiella alla låg på :or under 00 och 007. Avslutande kommentar Färgelanda har under de senaste åren haft kontroll över sin ekonomiska utveckling. Detta är viktigt, eftersom vi redan nu ser tecken på att ekonomin i kommunsektorn kommer att bli ansträngd de närmaste åren. Detta visar sig bland annat i form av ett vikande skatteintäktsunderlag som i kombination med en ökad inflation kommer att medföra ett försvagat resultat. Läggs ovanpå detta att utgiftsnivån för olika typer av i byggnader och anläggningar fortfarande är hög, ser det finansiella läget inför framtiden mer ansträngt ut än på flera år. Kommunen bör därför försöka bibehålla en nettokostnadsandel som är i paritet med 98%. Kan kommunen kombinera en sådan resultatnivå med en balanserad investeringsvolym, kommer Färgelandas långsiktiga finansiella handlingsutrymme att stärkas. Detta förutsätter dock en fortsatt aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven.

17 En frågeställning som bör följas med vaksamhet av Färgelanda och övriga kommuner i Sverige är hur pensionsförpliktelserna inom linjen kommer att påverka det framtida finansiella handlingsutrymmet. Varje åtgärd som i dagsläget kan utföras för att minska den finansiella belastningen på kommande generationer bör övervägas. nyckeltal Västra Färgelanda Västra Färgelanda Västra Färgelanda Götaland kommun Götaland kommun Götaland kommun Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,8 9, 9, 9,7 9,7 9, Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,,,,, Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0, 0, 0, 0, 0, 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 98,0 96,7 99,0 97,9 98, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,7,7 0,8,7,7 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,6,7,8 0,8,9,7 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, 0,,0 0,6,, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % Primärkommunal skattesats, kr,7,69,7,69,7,69, % /verksamhetens kostnader, % Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % 7 6 Budgetavvikelse årets resultat/verksamhetens kostnader, % 0,9 0, 0,,9 0, 0,

18 profiler för Färgelanda kommun......i förhållande till Västra Götalands län resultat år resultat år resultat år...i förhållande till riket resultat år resultat år resultat år 6

19 Ale kommun 9 finansiella profiler Kommunerna i Västra Götalands län 007 resultat år Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: % resultat år Medel:,% Medel- och medianvärden i profilen 007 Primärkommunal skattesats Medel:,7 kr inkl. hela pensionsskulden + löneskatt Medel: % resultat år Alingsås kommun /verk. kostnader Medel:,7% / verksamhetens kostnader Medel: 8% Budgetavvikelse verksamh. nettokostn./verksamh. kostnader Medel: 0,% Medel: 78% Bengtsfors kommun resultat år Bollebygds kommun resultat år 7

20 Borås kommun Dals-Eds kommun Essunga kommun resultat år resultat år resultat år Falköpings kommun Färgelanda kommun Grästorps kommun resultat år resultat år resultat år Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun resultat år resultat år resultat år Herrljunga kommun Hjo kommun Härryda kommun resultat år resultat år resultat år 8