Finansiell profil Västra Götalandsregionen

Transkript

1 Finansiell profil Västra Götalandsregionen 00 00

2 Innehåll Varför en finansiell profil? Den finansiella utvecklingen i landstingssektorn Finansiell profil över landstinget nyckeltal 00 för samtliga landsting profiler för samtliga landsting Så tolkar du den finansiella profilen! Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen

3 Varför en finansiell profil? Denna rapport är ett komplement till den traditionella finansiella analys som redovisas i landstingens årsredovisning. Till skillnad från den typen av analys, som till sin huvuddel beskriver utveckling över tiden, fokuserar denna rapport i första hand på att analysera hur det enskilda landstinget befinner sig finansiellt och har utvecklats i förhållande till övriga landsting. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga finansiella perspektiv utifrån åtta finansiella nyckeltal hos det granskade landstinget i förhållande till övriga landsting. resultat år Den finansiella profilen är konstruerad i form av ett polärdiagram. De innehåller, som beskrivs sist i rapporten, dels fyra perspektiv, dels åtta finansiella nyckeltal, som är viktiga ur ett landstings finansiella perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom landstings- och kommunsektorn. Inledningsvis i rapporten redovisas en kortfattad traditionell finansiell analys av hur landstingssektorn har utvecklats finansiellt under åren Denna analys utgör ett viktigt bakgrundsmaterial när det enskilda landstinget analyseras. Analysen kretsar kring de finansiella nyckeltal som används i den finansiella profilen. Direkt efter den övergripande analysen redovisas och analyseras i påföljande avsnitt de finansiella profilerna (00 00) för det enskilda landstinget. Sist i detta avsnitt ges en kommentar kring landstingets finansiella ställning och utveckling. Efter detta följer en redovisning av samtliga landstings olika finansiella nyckeltal under 00 och samtliga landstings finansiella profiler för 00. Till sist följer en beskrivning och en förklaring av den finansiella profilen och av de nyckeltal och perspektiv som ingår i den.

4 Finansiell utveckling och ställning i landstingen Syftet med detta avsnitt är att det skall vara ett komplement till den finansiella profil som beskriver hur landstingen har utvecklas och befinner sig finansiellt i förhållande till varandra. Genom att kombinera nedanstående beskrivning med den finansiella profilen får man en god överblick över det enskilda landstingets finansiella utveckling och ställning. De genomsnittliga finansiella nyckeltalen i detta avsnitt är ovägda. Det innebär att alla tjugo lands-ting väger lika tungt avseende medelvärdet oavsett storlek. Anledningen till att detta beräkningssätt valts, är dels att det är det mest vanligt förekommande beräkningssättet, dels att de stora landstingen såsom Stockholm, Skåne och Västra Götaland inte skall slå igenom i analysen. Förbätrad balans mellan löpande intäkter och kostnader En förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att ha balans mellan löpande intäkter och kostnader. På lång sikt räcker det dock inte att intäkterna och kostnaderna är lika stora, utan minst % av de löpande intäkterna bör finnas kvar för att finansiera årets netto med. Det innebär att de löpande kostnaderna över en längre period ej bör ta mer än 98% i anspråk av de löpande intäkterna. Detta uttrycks som att nettokostnadsandel inklusive avskrivningar och finansnetto bör inte överstiga 98%. Den genomsnittliga nettokostnadsandelen (inkl. avskrivningar och finansnetto) i lands-tingssektorn stärktes under perioden från 0,8% till 00,%, vilket innebar att verksamhetens kostnader uppvisade en något lägre ökningstakt än skatteintäkterna. Den främsta förklaringen till detta var skattehöjningar och till viss del 00 och 00 års börsuppgång som gjorde att återföringar av nedskrivningar kunde göras i ett antal landsting. En dämpad kostnadsökningstakt påverkade också nettokostnadsandelen i positiv riktning. Nettokostnadsandel inkl. avskrivningar och finansnetto Procent ,8 0, 00, Starkast nettokostnadsandel inkl avskrivningar och finansnetto under 00 redovisade Jönköping med 9,6%. Därefter följde Östergötland med 9,9%, Jämtland med 97,% och Stockholm 98,0%. Av dessa fyra landsting var det bara Jämtland som låg med bland de landsting som redovisade starkast nettokostnadsandel under 00. Svagast nettokostnadsandel redovisade Kronoberg med 0,%, följda av Sörmland med 0,%. Över 00% låg också Kalmar, Gävleborg, Skåne, Dalarna, Västra Götaland, Västerbotten, Norrbotten, Värmland och Halland. Detta innebar att de löpande kostnaderna översteg de löpande intäkterna i drygt hälften av landstingen under 00. Att nettokostnadsandelen överstiger 00% är ohållbart på lång sikt om en balans i ekonomin skall upprätthållas. före extraordinära förbättrades under perioden Ett annat sätt att mäta balansen mellan landstingens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära. Relateras det till verksamhetens nettokostnader kan man jämföra mellan landsting trots olika storlek. Måttet bör ligga runt minst % över en längre tidsperiod för att ett landsting skall bedömas ha en god ekonomisk hushållning. Under den analyserade treårsperioden förbättrades landstingens genomsnittliga resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens nettokostnader från,8% till 0,%. Den största enskilda förklaringen till förbättringen var, som tidigare nämnts, skattehöjningar i ett antal landsting och en börsuppgång under 00 och 00. Starkast resultat före extraordinära i relation till verksamhetens kostnader under år 00 redovisade Jönköping med,%. Därefter följde Östergötland med,%, Jämtland med,%, Stockholm med,% och på femte plats Västernorrland med,%. Det var dessa fem plus ytterligare fyra landsting som redovisade ett positivt resultat under 00. Övriga elva landsting redovisade ett negativt resultat. Svagast resultat redovisade Kronoberg med,0%. Därefter följde Sörmland med,9% och Kalmar med,7%. Det rådde en stor variation mellan landstingen avseende resultatnivå. Spännvidden mellan starkaste och svagaste resultatet sträckte sig under 00 från,0% till,%. År 00 var motsvarande siffror,0% och,%. Skillnaderna mellan starkaste och svagaste landstinget minskade således under perioden. De landsting som förbättrade sitt resultat före extraordinära mest mellan 00 och 00 var Stockholm med, procentenheter. Därefter följde Jönköping med 8,7 procentenheter, Skåne med 7,6 procentenheter och Västernorrland med 7, procentenheter. Flera av dessa landsting höjde sin skatt klart mer än genomsnittet i landstingsektorn under perioden. Svagast resultatutveckling redovisade Norrbotten med 6, procentenheter, följt av Värmland med,7 procentenheter, Sörmland med,6 procentenheter och Gävleborg med, procentenheter. Gemensamt för dessa landsting var att de inte gjorde någon justering av skattesatsen under 00 eller 00.

5 Av landstingen redovisade fjorton en positiv utveckling av resultat före extraordinära under perioden. Resterande sex landsting uppvisade en negativ utveckling. Det finns ett klart samband mellan höjning av skattesats och förbättrad resultatutveckling. före extraordinära /verksamhetens nettokostnader Procent landstingen finansiera % av årets netto med skatteintäkter. 00 förbättrades måttet till 9%, för att under 00 öka till 8%. Förbättringen under perioden för-klaras främst av ett förbättrat resultat, men också av en något lägre investeringsvolym. Om en vägning görs av resultat före extraordinära i relation till verksamhetens nettokostnader avseende de tre senaste årens utveckling, så var det Värmland som uppvisade starkast genomsnittliga resultat med,% per år. Därefter följde Jämtland med,6%, Norrbotten med,%. På fjärde plats kom Blekinge och Uppsala med 0,9%. De landsting som uppvisade svagast genomsnittliga resultat före extraordinära under perioden var Stockholm med,% per år, följd av Skåne på,% samt Västmanland och Dalarna på,7%. 0 0, 0,9, Skattefinansieringsgraden varierar, liksom övriga nyckeltal, kraftigt mellan olika landsting. Nyckeltalet är ju både beroende av vilket resultat och vilken investeringsvolym landstingen uppvisar. Det är också på det viset att de olika landstingen befinner sig i olika investeringsfaser, vilket gör att skattefinansieringsgraden bör studeras över en längre tidsperiod för att några slutsatser skall kunna dras. Det kan variera kraftigt mellan enskilda år, speciellt i mindre landsting, eftersom i fastigheter och anläggningar där slår hårdare mot nyckeltalet. Något minskad investeringsvolym i landstingen Den genomsnittliga årliga investeringsvolymen i landstingssektorn minskade något under den granskade perioden. Relateras årets till verksamhetens nettokostnader, redovisade landstingen ett genomsnitt på,% under 00. För åren 00 uppgick måttet till,% och för 00 till,9%. Variationerna var dock återigen stora mellan enskilda landsting. De landsting som investerade mest i förhållande till sina nettokostnader var Jämtland med i genomsnitt nästan 0% per år. De följdes av Uppsala med nästan 9% per år. Därefter följde Sörmland och Skåne med runt 6% per år. De landsting som investerade minst under perioden var Dalarna, Gävleborg, Stockholm och Norrbotten med i genomsnitt,% per år. Förbättrad skattefinansieringsgrad av När den löpande driften har finansierats, bör det helst återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av na skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefi- Netto/verksamhetens nettokostnader Procent ,,, nansieringsgrad av na och 00% innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga som är genomförda under året. Sker detta, kommer landstinget att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Landstingens genomsnittliga skattefinansieringsgrad av årets netto förbättrades under perioden. 00 kunde Starkast genomsnittlig skattefinansieringsgrad under perioden hade Värmland och Norrbotten med ett årssnitt på ca 6%. Dessa två investerade dock något mindre i förhållande till genomsnittet bland landstingen under perioden, därav en viss förklaring till det höga värdet. Ytterligare två landsting kunde under perioden skattefinansiera sina. De var Blekinge och Örebro. Svagast skattefinansieringsgrad uppvisade Stockholm med %, följt av Skåne med % och Dalarna med 6%. När ett landsting visar minus innebär det att inga skattemedel finns kvar till att finansiera med. Dessa landsting har istället fått finansiera sina med ökad skuldsättning, minskad likviditet och försäljning av anläggningstillgångar. Gemensamt för de landsting som ligger i botten var att den låga skattefinansieringsgraden till stor del berodde på landstingens svaga resultat och inte större investeringsvolymer än normalt. Sammanfattningsvis kan det konstateras att nio landsting under 00 kunde skattefinansiera sina. Övriga var tvungna att låna pengar eller tära på likviditeten. Studeras hela perioden var det

6 fyra landsting som kunde skattefinansiera samtliga under Oförändrad kassalikviditet Landstingens genomsnittliga kassalikviditet förblev i princip oförändrad under perioden. Den pendlade mellan 96% och 0%. Detta innebar att kortfristiga skulder var lika stora som likvida medel inkl placeringar och kortfristiga fordringar. Denna nivå är god ur risksynpunkt, eftersom det i landstingens kortfristiga skulder ingår en semesterlöneskuld som utgör ca % av de kortfristiga skulderna. Den förändras normalt inte i någon större omfattning under året och utgör därför ingen större belastning på likviditeten. Den bör exkluderas i likviditetsmåtten. Görs detta, hamnar den genomsnittliga kassalikviditeten klart över 00%, vilket är över riktvärdet för kortsiktig betalnings. Återigen bör betonas att variationen landsting emellan var stor. en varierade mellan % och 8%. Starkast kassalikviditet 00 hade Östergötland med %, därefter följde Halland med 08% och Blekinge med 7%. Svagast likviditet hade Västra Götaland med 8%. Näst svagast var Stockholm med %, följt av Skåne med 9% och Dalarna med %. De landsting som förbättrade sin kassalikviditet mest mellan 00 och 00 var Östergötland med procentenheter, följt av Blekinge med procentenheter. Tio landsting stärkte sin likviditet under perioden, medan tio försvagade den. Störst försvagning uppvisade Gävleborg och Halland. Det är dock viktigt att kassalikviditeten studeras ihop med nyckeltal som finansiella och soliditet, eftersom likviditeten kan förbättras via upplåning. Detta stärker landstingens kortsiktiga betalnings men försvagar samtidigt den långsiktiga betalningsen. Det finns dock ett klart samband mellan kärvare ekonomi och svag kassalikviditet när det gäller landstingen. Skattefinansieringsgraden av na Procent Procent en fortsätter att försvagas är ett viktigt nyckeltal när en skall analyseras. en mäter landstingets långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av landstingets tillgångar som har finansierats med egna medel. Landstingens genomsnittliga soliditet (inkl de totala pensionsförpliktelserna och särskild löneskatt inom linjen) försva- gades mellan 00 och 00 från 70% till 7%. En förklaring till den kraftigt negativa soliditeten är att landstingen har stora pensionsförpliktelser och löneskatter inom linjen. Räknas dessa inte med i soliditeten, uppgår den genomsnittliga soliditeten till 7%. Även den försvagades dock under perioden, från % till 7%. en varierade också kraftigt mellan landstingen. Starkast soliditet 00 (inkl de totala pensionsförpliktelserna och särskild löneskatt inom linjen) hade Halland med %, följt av Östergötland med %. Därefter kom Jönköping på 8% och Blekinge med 0%. Svagast soliditet hade Dalarna med 6%. Näst svagast soliditet uppvisade Skåne och Västra Götaland med %. Före dessa kom Värmland med 7% och Örebro med 90%. Av de tjugo landstingen var det Skåne (+6%), Västernorrland (+%), Jämtland (+%), Uppsala (+%), Östergötland (+%) och Jönköping (+%) som under perioden lyckades förbättra soliditeten inklusive de totala pensionsförpliktelserna och särskild löneskatt inom linjen. Det fanns också några landsting som försvagade sin soliditet marginellt. Dessa var Örebro och Blekinge. Dessa landsting minskade med runt en procentenhet under perioden. De landsting som försvagade sin soliditet mest mellan 00 och 00 var Värmland och Kronoberg med procentenheter. Dessa följdes av Kalmar och Västra Götaland med procentenheter. Högre genomsnittlig skattesats Den genomsnittliga landstingsskatten ökade under perioden till följd av skattehöjningar. Under år 00 uppgick den genomsnittliga landstingsskattesatsen till 0,0 kr. Under 00 ökade den till 0, kr. Fyra landsting höjde skatten under detta år. Under 00 fortsatte det genomsnittliga skatteuttaget att öka till 0,7 kr. Under 00 höjde fyra landsting skatten.

7 Totalt innebär det att åtta landsting höjde sin skatt under perioden Den justerade landstingsskatten varierade under 00 mellan 0,0 kr och,9 kr. Lägst justerad skatt 00 hade Västerbotten med 0,0 kr följt av Norrbotten med 0,06 kr och Sörmland med 0.07 kr. Högst justerad skatt hade Stockholm med,9 kr. Därefter kom Örebro med 0,98 kr och Värmland 0,9 kr. De landstingsskattesatser för enskilda landsting som används ovan är de av landstingsförbundet justerade skattesatserna. Detta för att landstingsskatten skall gå att jämföra mellan olika landsting. Den genomsnittliga skattesatsen är dock densamma för både justerad och faktisk skattesats. na förbättrades något I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar i balansräkningen som landstinget beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar, långfristiga placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av tillgångar och skulder har sedan relaterats till verksamhetens kostnader för att en jämförelse landsting emellan skall kunna ske. Måttet är intressant eftersom det speglar den tidsrymd som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det mer långsiktiga soliditetsmåttet. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. Under förbättrades de genomsnittliga finansiella na relaterade till verksamhetens nettokostnader från % till %. Detta innebär att landstingens finansiella tillgångar i form av omsättningstillgångar och finansiella anläggningstillgångar i genomsnitt var lika stora som kort- och långfristiga skulder. Starkast finansiella under år 00 uppvisade Östergötland med % och Halland med 8%. De följdes av Blekinge med % samt Jämtland och Norrbotten med %. Ytterligare sju landsting uppvisade positiva värden för måttet, inkl pensionsförpliktelser och löneskatt Procent Justerad landstingsskattesats Kr 0,0 0, 0, vilket innebar att de korta och medellånga tillgångarna översteg de korta och de långa skulderna. Svagast värde under 00 redovisade Stockholm och Skåne med %, följt av Örebro med %. Därefter kom Uppsala med 8% och Västra Götaland med 7%. Störst positiv förändring under perioden uppvisade Jämtland med 0 procentenheter. Sedan följde Örebro och Östergötland med 9 procentenheter samt Blekinge med 6 procentenheter. Svagast utveckling redovisade Skåne med 8 procentenheter. Skåne följdes av Halland med procentenheter, Kronoberg och Gävleborg med procentenheter. Elva landsting redovisade under perioden en positiv utveckling av sina finansiella, tre landsting uppvisade ett oförändrat värde, medan resterande sex landsting redovisade en negativ utveckling. Klart förbättrad följsamhet mot budget När det gäller budgetföljsamhet mäts den i modellen mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Förklaringen till detta är att målsättningen är att fånga verksamheten/nämndernas budgetföljsamhet exklusive finansiella. Med budget avses den ursprungliga landstingsbudgeten exkl tilläggsanslag under året. År 00 redovisade alla utom två landsting negativa budgetavvikelser när det gäller resultat eller verksamhetens nettokostnader. Den genomsnittliga budgetavvikelsen uppgick till,0% när budgetavvikelsen relateras till verksamhetens nettokostnader. 00 skedde en förbättring till,8%. Fyra landsting redovisade positiva avvikelser, resterande sexton landsting uppvisade negativa budgetavvikelser. Under 00 förbättrades den genomsnittliga budgetföljsamheten återigen till 0,%. Elva landsting hade positiva budgetavvikelser, resterande nio redovisade negativa budgetavvikelser. Det rådde en stor variation mellan landstingen avseende budgetföljsamheten på verksamhetsnivå. Spännvidden mellan starkaste och svagaste budgetavvikelsen sträckte sig under 00 från,7% till 7,9%. År 00 var motsvarande siffror,8% till,6%. Skillnaderna mellan landstinget minskade under perioden. En avslutande kommentar Landstingssektorn fortsatte att förbättra sitt resultat under 00. Det finns flera 6

8 förklaringar till detta. Ett antal landsting höjde skatten. En stigande börs och en vikande ränta gav ett förbättrat finansnetto. Många landsting lyckades också fortsätta att dämpa sina kostnadsökningar. Detta berodde främst på en lägre löneökningstakt och en gynnsam utveckling av läkemedelskostnaderna. Trots alla dessa positiva faktorer lyckades landstingsektorn inte redovisa ett sammantaget positivt resultat, utan kostnaderna eller intäkterna skulle behövt ökas och/eller minskas med minst två procentenheter för att landstingen i genomsnitt skulle ha uppnått god ekonomisk hushållning ur ett resultatperspektiv. Jämfört med kommunsektorn har landstingen ett svagare finansiellt läge både när det gäller det löpande resultatet och den långsiktiga finansiella betalningsen. Det negativa resultatet i kombination med utförda under året innebar en fortsatt försvagning av landstingens långa finansiella handlingsutrymme. en i balansräkningen har på två år har gått från % till 7% och soliditeten /verksamhetens nettokostnader Procent inkl samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt har gått från 70% till 7%. Denna trend måste snarast brytas, annars kommer framtida generationers konsumtionsutrymme att kraftigt begränsas. Landstingssektorn står alltså fortfarande inför en svår uppgift när det gäller att stabilisera den finansiella utvecklingen och ställningen. Framtiden kommer med all säkerhet precis som bland kommunerna att handla om besparingar, sänkt kvalitet och kanske fler skattehöjningar för att uppnå ekonomisk balans i framtiden. Hur har ditt landsting utvecklats i förhållande till övriga landsting? I detta avsnitt har en beskrivning gjorts av den genomsnittliga finansiella utvecklingen och ställningen i landstingen under perioden Spridningen mellan olika landsting är dock mycket stor när det gäller samtliga analyserade nyckeltal. Det är därför intressant att studera mer i detalj var enskilda landsting befinner sig i denna spridning. På sidorna 8 görs en analys av var ditt landsting befinner sig och hur den har utvecklats i förhållande till övriga landsting. Vilka likheter och olikheter uppvisade ditt landsting i förhållande till övriga landsting? Till grund för analysen ligger den finansiella profil som förklaras sist i denna rapport. nyckeltal, landstingsgenomsnitt under Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 97, 96, Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,, Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, %, 0,6 0, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,8 0, 00, Skattefinansieringsgrad av nettona, % 9 8 Netto/verksamhetens nettokostnader, %,,,9 före extraordinära /verksamhetens nettokostnader, %,6,0 0, Årets resultat/verksamhetens nettokostnader, %,8 0,9 0, resultat för extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,7,6, inklusive hela pensionsskulden och löneskatt, % /verksamhetens nettokostnader, %, % Justerad landstingskommunal skattesats, kr 0,0 0, 0,7 Budgetavvikelse verksamhetens nettokostnader/verksamhetens nettokostn, %,0,8 0, 7

9 profiler för Västra Götalandsregionen Syftet med den här analysen är att ur ett externredovisningsperspektiv redovisa var Västra Götalandsregionen befinner sig finansiellt och hur landstinget har utvecklats under i förhållande till övriga landsting. Detta görs i form av en speciellt framtagen finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga finansiella perspektiv hos det granskade landstinget i förhållande till övriga landsting. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är den finansiella profil i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. Den innehåller, som beskrivs sist i rapporten, fyra perspektiv och åtta finansiella nyckeltal som är viktiga ur ett landstings finansiella perspektiv. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. De finansiella nyckeltalen är sådana nyckeltal som är vanligt förekommande inom kommun- och landstingssektorn. Varje finansiellt nyckeltal graderas med poängen utifrån hur starkt respektive svagt nyckeltalet är i landstingsgruppen. Fördelningen sker enligt normalfördelningskurvan. I denna studie innebär det att de två landstingen med de starkaste värdena inom respektive nyckeltal får poäng, de fyra följande får poäng, de åtta landsting som har värden som ligger närmast genomsnittet får poäng, de följande fyra landstingen får poäng, medan de två landstingen med de svagaste värdena får poäng. Varje finansiellt perspektiv utgörs av den genomsnittliga poängen för de fyra närmast belägna nyckeltalen i profilen. Det innebär att varje nyckeltal i profilen ingår i två olika perspektiv. resultat år resultat år resultat år Västra Götalandsregionen 00 Västra Götalandsregionen 00 Västra Götalandsregionen 00 Genom att ta fram tre finansiella profiler för Västra Götalandsregionen avseende perioden kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning landstinget har haft och har i förhållande till övriga granskade landsting. Det är dock viktigt att påpeka att den finansiella profilen är relativ, vilket innebär att den mäter landstingens ställning och utveckling i förhållande till varandra. Det innebär exempelvis att landstinget kan ha en positiv utveckling av ett nyckeltal, men ändå få en sämre poäng om genomsnittet bland övriga landsting har utvecklats starkare än det egna landstinget. Det räkenskapsmaterial i form av resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning som ligger till grund för analysen är de officiella siffror som varje landsting har lämnat in till Landstingsförbundet. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta finansiella nyckeltalen i den finansiella profilen har utvecklats under Detta följs av en analys av de fyra perspektiven i profilen och avslutningsvis ges en kommentar till Västra Götalandsregionens finansiella ställning och utveckling de senaste tre åren. Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden före extraordinära Ett annat sätt att belysa god ekonomisk hushållning är att studera det löpande resultatet. Det benämns i resultaträkningen som resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla landstingets löpande kostnader och intäkter och bör i relation till verksamhetens nettokostnader ligga runt % över en längre period för att landstinget skall bibehålla sin finansiella styrka på kort och lång sikt. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens nettokostnader, redovisade Västra Götalandsregionen en försvagning mellan 00 och 00 från 0,0% till,%. Motsvarande genomsnittliga siffror för landstingskollektivet var också en klar förbättring från,6% till 0,%. Västra Götalandsregionen hade alltså under en klart svagare resultat- 8

10 utveckling än genomsnittet i landstingssektorn,, procentenheter jämfört med +, procentenheter. Landstinget redovisade också under 00 en svagare resultatnivå än övriga landsting;,% jämfört med 0,%. Detta innebar poängen för nyckeltalet resultat före extraordinära i finansiella profilen försvagades från en :a till :a under perioden. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara kommunerna emellan har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Västra Götalandsregionens netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att landstinget sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var något lägre än genomsnittet bland landstingen. I genomsnitt investerade Västra Götalandsregionen under perioden för,% av sina nettokostnader per år. Det genomsnittliga värdet för landstingssektorn uppgick till,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats bör en så stor andel av skatteintäkter och generella statsbidrag återstå att större delen av na kan finansieras med skatteintäkter. Detta benämns skattefinansieringsgrad av na. 00% innebär att landstinget kan skattefinansiera samtliga som genomförts under året. Sker detta, kommer landstinget att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Västra Götalandsregionens skattefinansieringsgrad (självfinansieringsgrad) av årets netto förbättrades mellan 00 och 00 från 97% till 0%. Förklaringen till detta var enbart att resultatet förbättrades från 7 till 6 mkr, eftersom investeringsvolymen ökade från 06 till 0 mkr. År 00 försvagades skattefinansieringsgraden till 6%. Orsaken till detta var enbart att resultatet försvagades till 8 mkr, eftersom nettona i princip var oförändrade mellan åren. För landstingen i genomsnitt uppgick skattefinansieringsgraden av årets till %, 9% samt 8% under den aktuella perioden. Det innebär en genomsnittlig skattefinansieringsgrad under de tre senaste åren på nästan 60%. Räknas samma värde ut för Västra Götalandsregionen, hamnar landstinget på 86%, alltså något starkare än genomsnittet. När det gäller skattefinansieringsgrad av na har poängen i den finansiella profilen legat på en :a under 00 och 00. Under 00 sjönk poängen till en :a. Västra Götalandsregionens justerade skattesats enligt Landstingsförbundet för år 00 uppgick till 0, kr, vilket var öre lägre än den genomsnittliga skattesatsen på 0,7 kr. I den finansiella profilen har Västra Götalandsregionen under perioden förbättrat sig från en :a till en :a, tack vare att landstinget inte har höjt sin skatt under 00 och 00. Den genomsnittliga skattesatsen i landstingskollektivet förändrades under perioden från 0,0 till 0,7 kronor. Detta innebar en genomsnittlig skattehöjning med 7 öre över två år. inkl. pensionsförpliktelser och löneskatt inom linjen är ett mått på landstingets långsiktiga betalnings. Västra Götalandsregionen hade 00 den näst svagaste soliditeten i landstingsektorn. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga 7%. Utvecklingsmässigt uppvisade Västra Götalandsregionen en starkare negativ trend än genomsnittet bland landstingen. Landstingssektorn försvagade sin soliditet med tre procentenheter mellan 00 och 00, medan Västra Götalandsregionen försvagade sin med hela tolv procentenheter, från % till %. I den finansiella profilen fick Västra Götalandsregionen en :a under hela perioden. I måttet finansiella ingår alla de finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som landstinget beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar, långfristiga placeringar, omsättningstillgångar samt kortoch långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens nettokostnader för att det skall bli jämförbart landsting emellan. Måttet är intressant, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. Västra Götalandsregionen förbättrade under perioden sina finansiella med två procentenheter från 9% till 7%. Samtidigt redovisade landstingen i genomsnitt en förbättring från % till %. Detta innebar att Västra Götaland under hela perioden erhöll en :a i den finansiella profilen. en är ett mått på kommunens kortsiktiga betalnings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts. Under 00 uppgick Västra Götalandsregionens kassalikviditet till %. År 00 försvagades den till %, för att 00 försvagas till 8%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland landstingen uppgick de aktuella åren till 0%, 96% samt 0%. 9

11 Detta innebar att likviditeten i Västra Götalandsregionen utvecklades något svagare än genomsnittet bland landstingen. Västra Götalandsregionens likviditetsutveckling och likviditetsnivå innebar att landstinget under hela perioden fick en :a i den finansiella profilen. är ett mått på landstingets finansiella kontroll. Budgetavvikelsen skall enligt modellen ligga så nära noll som möjligt. Ju större de negativa eller positiva avvikelserna är, desto svagare budgetföljsamhet har verksamheten. en mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. För Västra Götalandsregionen uppgick detta mått 00 till 0,8%, vilket var en förbättring jämfört med 00, då avvikelsen var 0,6%. Under 00 redovisades en avvikelse på,%. För landstingen i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens nettokostnader till,0% under 00,,8% under 00 samt 0,% under 00, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten bland landstingen och Västra Götalandsregionen förbättrades under perioden. Ovanstående innebar att Västra Götalandsregionen i den finansiella profilen förbättrade sin poäng för budgetföljsamhet från en :a till en :a under perioden. De fyra finansiella perspektiven Västra Götalandsregionen förbättrade under perioden perspektivet kortsiktig handlings, medan perspektivet långsiktig handlings försvagades något. Perspektiven kontroll och riskförhållande förblev oförändrade mellan 00 och 00. perspektivet förblev oförändrat när 00 jämförs med 00. De uppgick båda åren till, poäng. Tre nyckeltal förändrades mellan 00 och 00. före extraordinära och skattefinansieringsgrad av na som gick från :or till :or. Nyckeltalet för budgetföljsamhet förbättrades från :a till :a. Den långsiktiga handlingsen försvagades från,7 till, poäng under perioden. När det gäller de enskilda nyckeltalen under perioden, försvagades poängen för skattefinansieringsgraden av na från en :a till en :a och för soliditeten från en :a till en :a. Detta kompenserades dock med att poängen för skattesats stärktes från en :a till en :a. Poängen för riskförhållande förblev också oförändrad under Den uppgick till,7 poäng under hela perioden. Poängen för två nyckeltal i perspektivet förändrades dock. en förbättrades från en :a till en :a, medan soliditeten försvagades från en :a till en :a. De två övriga nyckeltalen, kassalikviditeten (:a) och finansiella (:a) uppvisade oförändrade poäng under perioden. För det fjärde, avslutande perspektivet, kortsiktig handlings, förbättrades poängen från, till,7 under perioden. Förklaringen var att poängen för nyckeltalet budgetföljsamhet stärktes från en :a till en :a. Samtidigt försvagades dock poängen för resultat före extraordinära från en :a till en :a. Avslutande kommentar Västra Götalandsregionen har sedan skattehöjningen 00 legat på ett resultat runt noll. Under 00 försvagades resultatet till,% av nettokostnaderna. Detta är inte lika svagt som de nivåer som regionen redovisade under 999 och 000 före skattehöjningen, men en klar försvagning jämfört med perioden Den resultatutveckling som har skett inom Västra Götalandsregionen är en utveckling som Kommunforskning i Västsverige har kunnat konstatera hos många kommuner som har höjt skatten de senaste fem åren. Dessa kommuner har efter några år varit tillbaka på eller nära de resultatnivåer som de hade i förhållande till de kommuner som inte har höjt skatten. Det innebär att skattehöjningen medvetet eller omedvetet har gått till att förbättra verksamheten och inte till att konsolidera ekonomin i någon större omfattning. En förklaring till detta är att en skattehöjning ökar kraven på att stärka verksamheten. I kombination med volymökningar kan detta snabbt bidra till att hela skattehöjningens effekt förbrukas under ett antal år. Västra Götalandsregionens utmaning de närmaste åren blir att etablera en sådan resultatnivå som ger utrymme att tåla förändringar både inom och utanför organisationen. Om regionen inte hittar den nivån, tvingas man hela tiden gasa och bromsa i takt med konjunkturförändringar eller andra faktorer som påverkar landstinget. Detta skapar en osäkerhet i organisationen, som inte främjar en ökad effektivitet. 0

12 nyckeltal Lands- Västra Lands- Västra Lands- Västra tingen Götaland tingen Götaland tingen Götaland Verksamheten/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97,0 9,8 97, 9,9 96, 97, Avskrivningar/skatteintäkter + generella statsbidrag, %,,,,9,,9 Finansnetto/skatteintäkter + generella statsbidrag, %, 0,9 0,6 0,7 0, 0,6 Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 0,8 00,0 0, 99, 00, 0,6 Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, %,,,,,9, före extraordinära /verksamhetens nettokostn, %,6 0,0,0 0, 0,, Årets resultat/verksamhetens nettokostnader, %,8 0,0 0,9 0, 0,, resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren, %,7,,6 0,, 0, inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % /verksamhetens nettokostnader, % 9 7, % Justerad landstingskommunal skattesats, kr 0,0 0, 0, 0, 0,7 0, Budgetavvikelse verksamh nettokostn/verksamh nettokostn, %,0,,8 0,6 0, 0,8

13 nyckeltal år 00 Nettokostnadsandel inkl avskrivningar och finansnetto, % Jönköping 9,6 Östergötland 9,9 Jämtaland 97, Stockholm 98,0 Västernorrland 98,8 Blekinge 99, Västmanland 99, Örebro 99,6 Uppsala 99,8 Halland 00, Värmland 00,6 Norrbotten 0, Västerbotten 0,6 Västra Götaland 0,6 Dalarna 0,8 Skåne 0, Gävleborg 0,6 Kalmar 0,9 Sörmland 0, Kronoberg 0, Medel 00, Median 00, Skattefinansieringsgrad av na, % Örebro 88 Västernorrland 8 Västmanland 9 Östergötland Jönköping 0 Stockholm Norrbotten 08 Blekinge 99 Västerbotten 99 Värmland 7 Halland 69 Uppsala 8 Västra Götaland 6 Dalarna Jämtaland Kalmar 7 Kronoberg Skåne 7 Sörmland 7 Gävleborg Medel 8 Median 7 inkl pensionsförpliktelser och särskild löneskatt inom linjen, % Halland Östergötland Jönköping 8 Blekinge 0 Norrbotten Västernorrland 9 Jämtaland 0 Uppsala 6 Kronoberg 6 Sörmland 66 Västerbotten 67 Kalmar 7 Gävleborg 8 Stockholm 8 Västmanland 8 Örebro 90 Värmland 7 Skåne Västra Götaland Dalarna 6 Medel 7 Median 67 före extraordinära kostnader/ verksamhetens nettokostnader, %, % Justerad landstingsskatt, % Jönköping, Östergötland, Jämtaland, Stockholm, Västernorrland, Blekinge 0,9 Västmanland 0, Örebro 0, Uppsala 0, Halland 0, Värmland 0,6 Norrbotten, Västra Götaland, Västerbotten,6 Dalarna,8 Skåne, Gävleborg, Kalmar,7 Sörmland,9 Kronoberg,0 Medel 0, Median 0, Östergötland Halland 08 Blekinge 7 Norrbotten 60 Jönköping Västerbotten Jämtaland 8 Kronoberg 0 Västernorrland 9 Sörmland 76 Kalmar 7 Västmanland 7 Örebro 8 Uppsala 6 Värmland Gävleborg Dalarna Skåne 9 Stockholm Västra Götaland 8 Medel 0 Median 7 Västerbotten 0,0 Norrbotten 0,06 Sörmland 0,07 Halland 0, Kronoberg 0, Östergötland 0,6 Västmanland 0, Jämtaland 0,7 Västra Götaland 0, Skåne 0, Gävleborg 0,8 Kalmar 0,6 Jönköping 0,67 Blekinge 0,68 Uppsala 0,7 Västernorrland 0,8 Dalarna 0,87 Värmland 0,9 Örebro 0,98 Stockholm,9 Medel 0, Median 0,6

14 /verksamhetens nettokostnader, % Netto/ verksamhetens nettokostnader, % resultat före extraordinära de tre senaste åren/verksamhetens nettokostnader, % Östergötland Halland 8 Blekinge Jämtaland Norrbotten Jönköping Västerbotten 0 Gävleborg 7 Sörmland Västmanland Kronoberg Västernorrland 0 Kalmar Dalarna 9 Värmland 0 Västra Götaland 7 Uppsala 8 Örebro Skåne Stockholm Medel Median Jämtaland,6 Uppsala 9, Jönköping 7,0 Sörmland 6, Blekinge 6,0 Östergötland,9 Halland,8 Värmland,0 Kronoberg, Västra Götaland, Gävleborg,0 Stockholm,9 Västerbotten,9 Skåne,7 Norrbotten, Dalarna, Västernorrland,0 Västmanland,9 Örebro,6 Kalmar, Medel,9 Median,0 Värmland, Jämtaland,6 Norrbotten, Blekinge 0,9 Uppsala 0,9 Östergötland 0,8 Västra Götaland -0, Jönköping -0,9 Örebro -, Gävleborg -, Halland -, Sörmland -,8 Västerbotten -, Västernorrland -,7 Kalmar -,9 Kronoberg -, Dalarna -,7 Västmanland -,7 Skåne -, Stockholm -, Medel, Median, 0

15 0 finansiella profiler 00 Landstingen Medel- och medianvärden i profilen 00 Skattefinansieringsgrad av årets netto Medel: 8% Median: 7% resultat år Medel:,% Median:,% Justerad landstingsskatt Medel: 0,7 kr Median: 0, kr inkl. hela pensionsskulden + löneskatt Medel: 7% Median: 67% /verk. nettokostnader Medel: 0,% Median: 0,% Budgetavvikelser verksamh. nettokostn./verksamh. nettokostn. Medel: 0,% Median: 0,6% / verksamh. nettokostnader Medel: % Median: % Medel: 0% Median: 7% Blekinge 00 Dalarna 00 Gävleborg 00 resultat år resultat år resultat år Halland 00 Jämtland 00 Jönköping 00 resultat år resultat år resultat år

16 Kalmar 00 Kronoberg 00 Norrbotten 00 resultat år resultat år resultat år Skåne 00 Stockholm 00 Sörmland 00 resultat år resultat år resultat år Uppsala 00 Värmland 00 Västerbotten 00 resultat år resultat år resultat år Västernorrland 00 Västmanland 00 Västra Götaland 00 resultat år resultat år resultat år

17 Örebro 00 Östergötland 00 resultat år resultat år 6

18 Så tolkar du den finansiella profilen! Den finansiella profil i form av ett s k spindel- eller polärdiagram, används för att beskriva landstingets finansiella ställning i förhållande till övriga landsting. Den innehåller åtta olika finansiella nyckeltal och fyra viktiga finansiella perspektiv. Nedan görs en beskrivning av de olika delarna i profilen. De beskrivna delarna är markerade med rött. Profilen i exemplet är fingerad. resultat år resultat år. före extraordinära före extraordinära Åtta nyckeltal. Diagrammet innehåller åtta finansiella nyckeltal redovisade på åtta axlar. Nyckeltalen speglar olika dimensioner av det analyserade landstingets finansiella situation och utveckling. Vissa nyckeltal är relaterade till verksamhetens nettokostnader för att de skall kunna jämföras mellan olika landsting. Nyckeltalen beskrivs på nästa sida. Skalan. Diagrammet har en poängskala på på varje axel. Poängen fördelas enligt normalfördelningskurvan. Det ingår 0 landsting i jämförelsen och poängen har fördelats enligt följande: De två landsting som har de starkaste observationerna inom respektive nyckeltal får en :a (0%), de fyra landsting som följer får en :a (0%). De åtta landsting som ligger i mitten får en :a (0%). Därefter följer fyra landsting som får en :a (0%) och de två landstingen med de svagaste värdena inom respektive nyckeltal får följaktligen en :a (0%). resultat år resultat år före extraordinära före extraordinära Fyra axlar/perspektiv. Diagrammet innehåller fyra axlar som ska ge en samlad bedömning av fyra viktiga finansiella perspektiv. Varje perspektiv/axel är summan av de fyra nyckeltal som ligger närmast intill axeln. Samtliga fyra nyckeltal väger lika tungt i bedömningen. Exempelvis är perspektivet förhållande summan av nyckeltalen justerad landstingsskatt, soliditet, finansiella och kassalikviditet. Poäng och genomsnitt. Den heldragna röda linjen visar de olika poäng som det analyserade landstinget har fått för varje enskilt nyckeltal respektive för de fyra sammanvägda perspektiven. Dessa knyts sedan ihop till landstingets finansiella profil. Den streckade ringen i mitten visar trean eller genomsnittet i den analyserade gruppen. Ligger landstinget utanför den streckade ringen har den ett starkare värde än gruppen och omvänt. 7

19 Förklaringar av de fyra perspektiven och de finansiella nyckeltalen De fyra perspektiven Den finansiella profilen som redovisas i denna rapport innehåller fyra perspektiv som är viktiga ur ett övergripande finansiellt perspektiv. Dessa fyra är: en över finansiella utvecklingen, långsiktig betalnings, kortsiktig betalnings och riskförhållande. Varje aspekt mäts via de fyra närmaste liggande nyckeltal i profilen. Detta innebär att varje nyckeltal i den finansiella profilen ingår i två perspektiv. Långsiktig handlings Det första perspektivet handlar om att redovisa vilken finansiell motståndskraft landstinget har på lång sikt i förhållande till övriga landsting. Alla perspektiv i profilen är relaterade till hur landstinget befinner sig i förhållande övriga landsting. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. Kortsiktig handlings Det andra perspektivet redovisar vilken finansiell motståndskraft landstinget har på kort sikt. Det närmaste åren fokuseras. I perspektivet ingår nyckeltalen finansiella, kassalikviditet, budgetföljsamhet och resultat före extraordinära. förhållande Med tredje perspektivet risk avses hur landstinget är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att landstinget i kort- och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. I perspektivet ingår nyckeltalen skattesats, soliditet, finansiella och kassalikviditet. över det finansiella utvecklingen med det fjärde perspektivet kontroll avses avslutningsvis hur landstinget klarar av att kontrollera sitt finansiella resultat. I perspektivet ingår nyckeltalen budgetföljsamhet, resultat före extraordinära, skattefinansieringsgraden av na och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren. nyckeltal Här följer beskrivningar av de i texten och profilerna förekommande finansiella nyckeltalen. avvikelsen mellan budgeterade och redovisade verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen divideras med verksamhetens nettokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade landstingen. För att erhålla högsta betyg i profilen, skall budgetavvikelsen vara så liten som möjligt. Positiv budgetavvikelse ger dock alltid minst en :a. omfattar alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som landstinget beräknas omsätta på tio till femton års sikt (omsättningstillgångar + långfristiga fordringar + långfristiga placeringar kortfristiga och långfristiga skulder). Måttet divideras med verksamhetens nettokostnader för att jämförelser skall kunna ske mellan de analyserade landstingen. Måttet speglar en tidsrymd som ligger någonstans mellan likviditetsmåtten och soliditeten. Man skulle kunna uttrycka det som medellång betalnings. ett mått på hur god landstingets kortsiktiga betalnings är. Måttet räknas fram genom att likvida medel och kortfristiga fordringar divideras med kortfristiga skulder. Nettokostnadsandelen visar hur stor andel av skatteintäkterna och de generella statsbidragen som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto. 00% innebär att skatteintäkter och generella statsbidrag precis täcker den löpande driften. Investeringsvolym Årets netto har ställts i förhållande till verksamhetens nettokostnader för att det skall gå att jämföra landstingen emellan. 8 före extraordinära summan av landstingets samtliga intäkter och kostnader under året exklusive extraordinära ( av engångskaraktär som uppgår till väsentligt belopp och inte har med den ordinarie verksamheten att göra). et har dividerats med verksamhetens nettokostnader för att jämförelser ska kunna göras mellan de analyserade landstingen. resultat före extraordinära under de tre senaste åren beskriver landstingets genomsnittliga resultat under de tre senaste åren. et har dividerats med verksamhetens nettokostnader för att jämförelser mellan de analyserade landstingern ska kunna göras. Skattefinansieringsgrad av na beskriver hur stor andel av årets netto som landstinget kan finansiera med egna medel i form av återstående skatteintäkter. Egna medel räknas fram genom att resultatet före extraordinära tillförs årets avskrivningar. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur landstingets långsiktiga betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större finansiellt handlingsutrymme.

20 Kommunforskning i Västsverige är en forskningsorganisation som bedriver forskning inom området ekonomi och organisation i kommuner och landsting. Organisationen och verksamheten utgår ifrån ett samarbetsavtal mellan kommuner och landsting i Västsverige och Göteborgs universitet. Syftet med samarbetsavtalet är att initiera forskning inom det nämnda området och därigenom bidra till att skapa en stark forskningsmiljö vid Göteborgs universitet. KFi bedriver idag en omfattande forskningsverksamhet framför allt inom områdena ekonomistyrning, finansiell analys, organisationsförändring och effektivitetsbedömning. adekvat form 00-0 Pilgatan 9a Göteborg Telefon Fax E-post kfi&gu.se