Finansiell profil Salems kommun

Transkript

1 Finansiell profil Salems kommun

2 profiler för Salems kommun Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden i förhållande till övriga kommuner i Södertörnsområdet. Detta görs i form av en finansiell profil, vars uppgift är att spegla starka och svaga sidor hos den granskade kommunen jämfört med övriga kommuner i gruppen. De kommuner som ingår i gruppen är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. Vad är den finansiella profilen? Utgångspunkten för analysen som presenteras på de följande sidorna är de finansiella profiler i form av polärdiagram som redovisas i mittspalten på denna sida. De innehåller dels åtta finansiella nyckeltal, dels fyra perspektiv som är viktiga när en kommuns ekonomi analyseras. De fyra perspektiven är långsiktig handlings, kortsiktig handlings, riskförhållande samt kontroll över den finansiella utvecklingen. Genom att ta fram tre finansiella profiler för Salems kommun för kan man på ett översiktligt sätt fastställa vilken finansiell utveckling och ställning kommunen har i förhållande till övriga kommuner i gruppen. Den finansiella profilen är alltså relativ, vilket innebär att om kommunen redovisar en :a i profilen har man visserligen det starkaste värdet för nyckeltalet i det granskade gruppen, men värdet kan behöva förbättras för att nå till exempel god ekonomisk hushållning. I allmänhet är det dock så att om kommunen får en :a eller en :a (ibland också en :a) för ett nyckeltal i den finansiella profilen är styrkan på nyckeltalet oftast mer än tillfredsställande. Inledningsvis i denna analys belyses hur de åtta nyckeltal som ingår i den finansiella profilen har utvecklats över tid både för Salem och gentemot snittet i gruppen. Därefter följer en kortfattad analys av hur de fyra perspektiven i profilen har förändrats för kommunen mellan 00 och Salems kommun 007 Salems kommun 006 Salems kommun Till sist ges en avslutande kommentar till Salems finansiella ställning och utveckling, vilken avser de senaste tre åren. Utvecklingen av några finansiella nyckeltal under perioden Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen, som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Redovisas en nettokostnadsandel under 00%, har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Når kommunen en nettokostnadsandel på 98% eller lägre över en längre tidsperiod brukar detta betraktas som god ekonomisk hushållning. När Salems nettokostnadsandel för 007 analyseras, framgår det att nettot av verksamhetens intäkter och kostnader tog i anspråk 9,0% (89,7 = 006 års nivå) av skatteintäkterna. Vidare tog avskrivningarna i anspråk,% (,) och finansnettot,% (,). Detta innebär att kommunens nettokostnader sammanlagt tog i anspråk 99,% (96,) av skatteintäkterna. Kommunens resultat för 007 låg alltså över de 98% som generellt betraktas som god ekonomisk hushållning. före extraordinära Ett liknade mått på balansen mellan de löpande intäkterna och kostnaderna är resultat före extraordinära. Detta resultat innehåller alla kommunens löpande kostnader och intäkter och bör i förhållande till verksamhetens kostnader ligga runt % över en längre tidsperiod. Detta för att kommunen skall kunna bibehålla sin kort- och långsiktiga handlings. När det gäller resultat före extraordinära i förhållande till verksamhetens bruttokostnader, redovisade Salem ett försvagat resultat under perioden.

3 Kommunen föll från,% till 0,6% mellan 00 och 007. Motsvarande genomsnittliga förändring för kommunerna i Södertörnsgruppen var en förbättring från,% till,%. Salem hade alltså en svagare resultatutveckling jämfört med genomsnittet i gruppen. Salem redovisade en försvagning med,7 procentenheter, medan gruppen förbättrade sitt resultat med 0, procentenheter. En förklaring till att Salem redovisar en negativ resultatutveckling samtidigt som den genomsnittliga utvecklingen i gruppen är positiv kan vara att kommunen genomfört en skattesänkning med öre under 006. Kommunen hade under 007 det näst svagaste resultatet i gruppen. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var en försvagning jämfört med 006 och 00, då kommunen fick :a. Netto Med netto avses investeringsutgifter med avdrag för eventuella investeringsinkomster. I netto räknas inga försäljningsinkomster in. För att nettona skall bli jämförbara mellan kommunerna har de relaterats till verksamhetens nettokostnader. Relateras Salems netto till verksamhetens nettokostnader, framgår det att kommunen sammanlagt under hade en total investeringsvolym som var lägre jämfört med genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen. I genomsnitt investerade Salem för 7,% av sina nettokostnader per år under perioden medan värdet för gruppen uppgick till 8,% per år. Skattefinansieringsgrad av na När den löpande driften har finansierats, bör en tillräckligt stor andel av skatteintäkterna återstå för att kunna finansiera årets med. Detta mäts genom nyckeltalet skattefinansieringsgrad av na. Redovisades ett värde hos nyckeltalet på 00% eller mer, innebar det att kommunen kunde skattefinansiera samtliga som genomfördes under året. Detta stärker då kommunens finansiella handlingsutrymme. Allt över 00% kan användas till att amortera av kommunens skulder och/eller stärka likviditeten. Mellan 00 och 006 försvagades skattefinansieringsgraden av na från 70% till 6%. Det berodde enbart på att nettona ökade från, till 0, mkr eftersom resultatet före extraordinära stärktes från,7 till 9, mkr Under 007 försvagades skattefinansieringsgraden till 6%. Orsaken till detta var både att nettona ökade till från 0,6 till 66, mkr och att resultatet försvagades från 9, till,0 mkr. För gruppens kommuner i genomsnitt, uppgick skattefinansieringsgraden av årets till %, 7% samt 8% under den aktuella perioden. I jämförelse med gruppens snitt var Salems skattefinansieringsgrad betydligt starkare under 00 och 006, men svagare under 007. Den främsta förklaringen till detta var en lägre investeringsvolym och under 00 och 006 och en högre under 007. När det gäller poängen för skattefinansieringsgraden av i den finansiella profilen, låg Salem på en :a under 00. Under 006 erhöll kommunen en :a, vilken försvagades till en :a under 007. inkl. pensionsavsättningar och löneskatt inom linjen är ett mått på kommunens långsiktiga betalnings. Salem hade 007 en soliditet som var något starkare än snittet i gruppen. en inklusive samtliga pensionsförpliktelser och särskild löneskatt uppgick till % jämfört med genomsnittliga 9%. Under perioden uppvisade Salem utvecklingsmässigt samma trend som genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Kommunen försvagade sin soliditet med 6 procentenheter från % till %, medan den genomsnittliga soliditeten i gruppen försvagades med procentenheter, från % till 9%. Den negativa soliditetsutvecklingen förklaras till stor del av att vissa beräkningstekniska grunder och livslängdsantaganden avseende pensionsredovisningen ändrades för kommunsektorn under 007. Konsekvensen för majoriteten av kommunerna blev att pensionsförpliktelser inom linjen ökade väsentligt. Salem hade den fjärde starkaste soliditeten i gruppen under 007. Detta innebar en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 00 och 006. I måttet finansiella ingår alla finansiella tillgångar och skulder i balansräkningen som kommunen beräknas omsätta på 0 0 års sikt, nämligen långfristiga fordringar och placeringar, omsättningstillgångar samt kort- och långfristiga skulder. Nettot av dessa relateras sedan till verksamhetens kostnader för att det skall bli jämförbart kommunerna emellan. Måttet är viktigt, eftersom det speglar den finansiella handlings som ligger någonstans mellan de kortsiktiga likviditetsmåtten och det långsiktiga soliditetsmåttet. I måttet elimineras också vidareutlåning inom koncernen, eftersom såväl fordrings- som skuldsidan inkluderas i måttet. Salem stärkte under perioden sina finansiella från 8% till %. Detta innebär att kommunens skulder översteg de finansiella tillgångarna. Jämfört med övriga kommuner i gruppen har Salem klart svagare finansiella. Genomsnittet i gruppen uppgick 007 till 9%. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen under 007, vilket var samma som under 00 och 006. en är ett mått på kommunens kortsiktiga handlings. En oförändrad eller ökande kassalikviditet i kombination med en oförändrad eller förbättrad soliditet är ett tecken på att kommunens totala finansiella handlingsutrymme har stärkts.

4 År 00 uppgick Salems kassalikviditet till 7%. År 006 förbättrades den till 6%, för att 007 försvagas till 0%. Den genomsnittliga kassalikviditeten bland kommunerna i gruppen förbättrades från 7% till 98% under perioden. Detta innebar att likviditeten i Salem utvecklades svagare än genomsnittet bland kommunerna i gruppen. Salems likviditetsutveckling innebar att kommunen i den finansiella profilen under den granskade perioden låg på en :a under 00 och 007. Under 006 förbättrades dock poängen tillfälligt till en :a. Under 007 redovisade Salem en primärkommunal skattesats på 9,90 kr. Denna var 7 öre lägre än genomsnittet bland Södertörnsgruppens kommuner, vilket uppgick till 9,97 kr. Salem hade under 007 den tredje lägsta skatten i gruppen, bara Tyresö och Nynäshamn hade lägre skatt. Detta innebar att kommunen fick en :a i den finansiella profilen, vilket var detsamma som under 006. Jämfört med 00 var det en förbättring, då kommunen fick en :a. Förklaringen till förbättringen var en skattesänkning med öre. Den genomsnittliga skattesatsen i gruppen förändrades under från 0,0 till 9,97 kronor på grund av skattesänkningar i Salem och Huddinge. en är ett mått på kommunens finansiella kontroll. Budgetavvikelsen bör ligga så nära noll som möjligt. Den mäts mot resultat eller verksamhetens nettokostnader. Avvikelsen ställs sedan i relation till verksamhetens kostnader för att det skall gå att jämföra kommunerna. För Salem uppgick detta mått år 007 till,%, vilket var en mer negativ avvikelse än under 006, då avvikelsen var 0,6%. Under 00 redovisades en avvikelse på,7%. För gruppens kommuner i genomsnitt uppgick budgetavvikelsen relaterad till verksamhetens kostnader till,% 00,,7% 006 samt 0,7% 007, det vill säga den genomsnittliga budgetföljsamheten har förbättrats i gruppen. Det skall emellertid noteras att budgetföljsamheten gått från positiva till negativa avvikelser under perioden. I Salem har budgetföljsamheten blivit svagare under perioden. Poängen för budgetföljsamhet i profilen har också under perioden försvagats från en :a till en :a, vilket innebär att budgetföljsamheten även blivit svagare relativt genomsnittet i gruppen. Borgensåtagande Salem hade 007 beviljat klart lägre borgensåtaganden än genomsnittet bland kommunerna i Södertörnsgruppen. Relateras borgensåtagandena till verksamhetens kostnader, redovisade Salem ett värde på %, medan genomsnittet i gruppen låg på 9%. Under 00 uppgick detta mått i gruppen till 0%, vilket innebar att de genomsnittliga beviljade borgensåtagandena i gruppen minskade något under perioden. Salem uppvisade inte samma trend som gruppen, utan där ökade borgensåtagandena i relation till verksamhetens kostnader, från % till%. Den finansiella profilens utveckling mellan 00 och 007 De fyra perspektiven och nyckeltalen i den finansiella profilen uppvisade både poängmässiga försvagningar och förbättringar under perioden. Perspektiven kontroll, långsiktiga betalningsen och kortsiktig betalnings försvagades medan riskperspektivet förbättrades poängmässigt. Den långsiktiga handlingsen försvagades från, till,7 poäng. Tre av fyra nyckeltal förändrades dock i perspektivet under perioden. Det genomsnittliga resultatet under de tre senaste åren försvagades från en :a till en :a och skattefinansieringsgraden av föll från en :a till en :a. I motsatt riktning gick poängen för skattesats. Detta nyckeltal gick från en :a till en :a. Det övriga nyckeltalet i perspektivet, soliditet, låg på :or under hela perioden. Poängen för den kortsiktiga handlingsen försvagades från, till,7 på grund av att poängen för budgetföljsamhet och resultat före extraordinära föll från :or till :or. De återstående nyckeltalen, finansiella och kassalikviditet, låg på :a respektive :a under 00 och 007. Under 006 förbättrades dock poängen för kassalikviditet tillfälligt till en :a. Poängen för riskförhållande förbättrades från,0 till, poäng under perioden. Förklaringen var att skattesatsen gick från en :a till en :a. Det tre övriga nyckeltalen i perspektivet, soliditet (:a), finansiella (:a) och kassalikviditet (:a), låg på oförändrade poäng om 00 och 007 jämförs. perspektivet föll från, till,0 poäng under perioden. Nyckeltalen för budgetföljsamhet, resultat före extraordinära och genomsnittligt resultat under de tre senaste åren föll från :or till :or om 00 jämförs med 007. Det fjärde nyckeltalet, skattefinansieringsgraden av, försvagades från :a till :a. Avslutande kommentar Salem har under perioden försvagat sig resultatmässigt både över tid och jämfört med genomsnittet bland kommunerna i Södertörn. et för 007 låg på en nivå som inte kan betraktas som god ekonomisk hushållning med tanke på rådande konjunktur. Kan Salem återigen uppnå den resultatnivå som redovisades under 00 och 006 och kombinera den med en kontrollerad investeringsvolym, kommer kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme dock att stärkas och ge ett större utrymme för framtida satsningar om sådana behöver genomföras. Detta förutsätter dock en fortsatt god aktiv styrning, där ekonomin hela tiden ställs mot de ökande verksamhetsbehoven.

5 nyckeltal Söder- Salems Söder- Salems Söder- Salems törn kommun törn kommun törn kommun Verksamheten/ skatteintäkter + generella statsbidrag, % 9,0 89,9 9,0 89,7 9,0 9,0 Avskrivningar/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,8,7,,,6, Finansnetto/ skatteintäkter + generella statsbidrag, %,6,7,,,6, Nettokostnader/skatteintäkter + generella statsbidrag, % 97, 97, 9,0 96, 97,0 99, Skattefinansieringsgrad av nettona, % Netto/verksamhetens nettokostnader, % före extraordinära /verksamhetens kostnader, %,,,,, 0,6 Årets resultat/verksamhetens kostnader, %,,,,, 0,6 resultat före extraordinära relaterat till verksamhetens kostnader under de tre senaste åren,,,,9,0,0 inkl. hela pensionsskulden och löneskatt, % 9 /verksamhetens kostnader, % , % Primärkommunal skattesats, kr 0,0 0, 9,99 9,90 9,97 9,90 Borgensåtagande/verksamhetens kostnader, % Budgetavvikelse verksamh:s nettokostn./verksamh:s kostn, %,,7,7,6 0,7,

6 profiler för Salems kommun i förhållande till Södertörnskommunerna i förhållande till riket