Sunds kommun PM juni 2016

Transkript

1 Sunds kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Sunds kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 2 procent högre kostnad per elev i grundskolan än genomsnittet för Ålands kommuner. Kostnaden för förskola per barn -6 år är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll nästan 3 procent högre i Sund. Andelen hushåll med hemtjänst är i nivå med genomsnittet. Dygnskostnaden för åldringshem är ca 13 procent lägre i Sunds kommun än genomsnittet. Lägre lokalkostnader per invånare. Sunds kommuns soliditet är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. Skuldsättningen per invånare är något lägre än genomsnittet. Kommunen har en jämförelsevis låg investeringsnivå. 214 vände kommunen ett negativt resultat till ett positivt för första gången sedan 21. Försörjningskvoten i Sunds kommun uppgår år 215 till 74,2 procent. Det ligger i linje med genomsnittet för samtliga kommuner på Åland. 2

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Grundskolekostnaden per elev i Sunds kommun har varierat mellan åren 21 och 214, men minskade 214. År 214 uppgick kostnaden för grundskola i Sunds kommun till per elev. Jämfört med genomsnittet per elev för de åländska kommunerna är kostnaden i Sunds kommun ca 22 procent högre. Jämfört med finska är kostnaden per elev i grundskolan ca 8 procent högre i Sunds kommun år

7 Förskola, per barn -6 år Kostnaden för förskola per barn -6 år ökade mellan år 21 och 212 för att sedan sjunka fram till 214. År 214 uppgick förskolekostnaden per barn -6 år till i Sunds kommun. Kostnaden per barn -6 år i Sunds kommun ligger i linje med genomsnittet för Ålands 16 kommuner. I jämförelse med finska är kostnaden per barn ungefär dubbelt så hög i Sunds kommun. Jämfört med svenska är kostnaden något lägre i Sunds kommun (i svenska avser förskolan barn 1-5 år) Andelen barn i förskola har varierat mellan åren, men minskat under de senaste två. 214 är andelen i kommunen i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 74,% 72,% 7,% 68,% 66,% 64,% 62,% 6,% 58,% 56,% 54,% Sund Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll Kostnaden för hemtjänst i Sunds kommun mätt i euro per hushåll har legat på en relativt jämn nivå mellan 21 och 214, bortsett från år 212 då kostnaderna för hemtjänst per hushåll låg tydligt högre. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Sunds kommun till Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll nästan 3 procent högre i Sunds kommun. I jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden tydligt lägre i Sunds kommun (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst av totala hushåll är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 1,% 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Sund Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn har legat på en relativt jämn nivå mellan år 21 och 214, med undantag för 213 då ingen kostnad redovisas. År 214 uppgick kostnaden för åldringshem i Sund till 22 per dygn. 15 Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem ca 13 procent lägre i Sund Även i jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn lägre i Sunds kommun. Andelen invånare 65+ har minskat i Sunds kommun. Under mätperioden har kommunen genomgående haft en något lägre andel i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 3,5% 3,% 2,5% 2,% 1,5% 1,%,5%,% Sund Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaden per invånare i Sunds kommun sjönk tydligt mellan år 213 och 214. År 214 uppgick lokalkostnaderna per invånare till 251 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är kostnaden lägre i Sunds kommun. 2 1 Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek

11 Antal anställda , 68, 66, 64, 62, 6, 58, 56, Antalet anställda i Sunds kommun har varierat mellan 63 och 7 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 63 personer, vilket är en minskning med 7 anställda sedan 213. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 6,9 st. I jämförelse med genomsnittet för samtliga Ålands kommuner är det något lägre. Jämfört med svenska är det tydligt lägre. Antal anställda påverkas av andel verksamhet som utförs i extern regi, till exempel kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv ,9 62,8 92,3 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 7% 6% 64,7% 6,9% 6,4% 59,8% 63,7% Soliditeten i Sunds kommun har legat relativt stabilt mellan år 21 och 214. År 214 uppgick soliditeten till 63,7 procent. 5% 4% 3% Kommunens soliditet är i nivå med genomsnittet för de åländska kommunerna. Sunds kommun har däremot en högre soliditet än finska och svenska år % 1% % 7% 6% 5% % 63% 57% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare har minskat mellan år 21 och 214. År 214 uppgick skuldsättningen per invånare till 2 3. Sunds kommun uppvisar en något lägre skuldsättning per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner och de finska na. 1 5 Jämfört med de svenska na är skuldsättningen per invånare högre i Sunds kommun

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 8,% 6,% 4,% 2,%,% -2,% -4,% -6,% -8,% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 6,1%,2% -3,3% -4,% -5,9% ,4% 6,1% 2,5% Sunds kommuns resultat som andel av intäkterna var negativt mellan år 211 och 213. År 214 är resultatet i förhållande till intäkterna positivt och uppgår till 6,1 procent. Sund redovisar år 214 ett resultat som är något lägre än genomsnittet för de 16 åländska kommunerna. Jämfört med finska och svenska utgör resultatet av räkenskapsperioden i Sunds kommun en högre andel av intäkterna år % %,2% 15

16 Investeringar, per invånare Sunds kommuns investeringar mätt i euro per invånare minskade klart år 211. Sedan dess har investeringarna per invånare sjunkit ytterligare. År 214 uppgick investeringarna till 1 per invånare. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare tydligt lägre i Sunds kommun år 214. I jämförelse med genomsnittet för både finska och svenska är investeringarna per invånare i Sunds kommun lägre. 16

17 Skatt 25, 2, 15, 1, 18,5 18,5 19, 19, 19,5 19,5 19,5 Skattesatsen i Sund höjdes 212 med o,5 procentenheter. År 214 höjdes skattesatsen igen med,5 procentenheter. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden. År 211 ökade den allmänna fastighetsskatten med,55 procentenheter till,75 procent. Sunds kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad 5,, Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Fastighetsskatt, stadigvarande bostad,9,9,9,9,9,9,9,75,75,75,75,75,75,2,,,,,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter i euro per invånare har ökat sedan år 21. Landskapsandelarna per invånare har varierat något under mätperioden. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till och landskapsandelarna till Skatteintäkterna och landskapsandelarna per invånare i Sunds kommun är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner I jämförelse med finska har Sunds kommun något högre skatteintäkter och jämfört med svenska lägre skatteintäkter per invånare Kommunens landskapsandelar per invånare är färre än hos finska och svenska : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkning 19

20 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Sunds kommun har sedan 21 ökat med 12 personer. Prognosen fram till 23 visar en ökning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om personer. Det innebär en ökning med 7 procent. 4 2 Utfall Prognos - ÅSUB bas Sund Åland 3,% 2,5% 2,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Sund har en lägre andel invånare 2-38 år. Vissa åldersgrupper/enskilda åldrar sticker ut. 1,5% 1,%,5%,% 2

21 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot,9,8,7,6,5,4,3,2,1, ,6 17,8 17,1 96,4 11,2 11,4 13,6 13,7 17,9 13,3 Utfall Prognos - ÅSUB bas 9 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, vänster bild) i Sunds kommun har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten uppgår år 214 till 13,3. Detta innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Sund är lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. Sedan 29 har den ekonomiska försörjningskvoten i Sund minskat från 11,2 till 13,3. 21

22 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 65,% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten för Sund uppgår år 215 till 65 procent. Det är i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner på Åland. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Sund lägre. 6,% 5,% 4,% Försörjningskvoten för Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 3,% 2,% 1,%,% 22

23 Näringsgeografi 23

24 Pendlingsmönster Geta;,6% Vårdö;,8% Föglö;,8% Lumparland;,2% Hammarland;,4% Eckerö;,2% Lemland;,2% 24,5 procent av de arbetande invånarna i Sunds kommun har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Sunds invånare är Mariehamn, dit 39 procent av de arbetande invånarna pendlar. 17,1 procent pendlar till Jomala, 9,4 procent till Finström och 6,7 procent till Saltvik. Saltvik; 6,7% De resterande 3,3 procenten av de arbetande invånarna i Sund pendlar till kommunerna Föglö, Vårdö, Geta, Hammarland, Eckerö, Lemland och Lumparland. Finström; 9,4% Mariehamn; 39,% Jomala; 17,1% Sund; 24,5% 24

25 Arbetslöshet 6,% 5,% 4,2% 4,8% Arbetslösheten i Sund har sedan år 21 varierat mellan 2 och 4,8 procent. Mellan år 211 och 215 steg arbetslösheten med 2,8 procentenheter. År 215 uppgick arbetslösheten till 4,8 procent. 4,% 3,% 2,9% 2,8% 3,2% I jämförelse med genomsnittsarbetslösheten för Ålands kommunern är arbetslösheten i Sund 1,4 procentenheter högre. 2,% 2,% 1,%,% % 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 4,8% 3,4% 16,4% 4,3% 25