Sottunga kommun PM juni 2016

Transkript

1 Sottunga kommun PM juni 216

2 Sammanfattning Sottunga kommuns verksamheter kännetecknas av: Drygt 7 procent högre kostnad för grundskola per elev än genomsnittet för Ålands kommunern. Sottunga har enligt den officiella statistiken inte haft några barn i förskolan -6 år sedan 21. År 21 uppgick kostnaden per barn i förskolan till 7 5. Kommunens kostnad för hemtjänst per hushåll ökade med 5 procent mellan 213 och 214, men är ändå klart lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Andelen hushåll med hemtjänst är däremot högre. Kommunen har en högre andel invånare 65+ i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen har fler antal anställda per 1 invånare än genomsnittet. Kommunens lokalkostnad per invånare minskade kraftigt 214 och är därmed tydligt lägre än genomsnittet. Sottunga kommun har 214 något högre soliditet men högre skuldsättning per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner. Kommunen har minskat sin skuldsättning kraftigt mellan 213 och 214. Kommunens resultat som andel av intäkterna 214 utmärker sig, och uppgår till knappt 4 procent. Det starka resultat beror av ett extra bidrag från landskapsregeringen. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare lägre i Sottunga kommun år 214. Kommunen redovisar ingen arbetslöshet ( procent)

3 Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

4 Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner

5 Verksamhet 5

6 Grundskola, per elev Kostnaden för grundskola per elev i Sottunga kommun har varierat något mellan åren 21 och 214. År 214 ökade kostnaden och uppgick därmed till 29 per elev. Jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden i Sottunga kommun ca 73 procent högre. Även jämfört med finska och svenska är kostnaden per elev i grundskolan tydligt högre i Sottunga kommun

7 Förskola, per -6 år Sottunga kommun har enligt den officiella statistiken inte haft några barn -6 år i förskolan sedan 21 (se bild nedan). Kommunen redovisar heller inga kostnader för förskola. Det är inte möjligt att göra en jämförelse för år 214 med de utvalda jämförelsegrupperna. År 21 uppgick kostnaden per barn -6 år i förskolan till ,% 7,% ,% 5,% 4,% 3,% 4 2,% 2 1,%,% Sottunga Genomsnitt 7

8 Hemtjänst, per hushåll ,% 2,% Kostnaden för hemtjänst i Sottunga kommun mätt i euro per hushåll ökade med 5 procent 214 jämfört med 213. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Sottunga kommun till Trots ökningen är kostnaden för hemtjänst per hushåll klart lägre i Sottunga kommun, jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner. Även i jämförelse med svenska är hemtjänstkostnaden tydligt lägre i Sottunga (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst har minskat under de senaste två åren men är fortfarande högre än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan) ,% 1,% 1 5,% ,% Sottunga Genomsnitt 8

9 Åldringshem, per dygn Kostnaden för åldringshem per dygn i Sottunga kommun har ökat sedan år 21. År 214 uppgick kostnaden för åldringshem till 264 per dygn Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem något högre i Sottunga. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 1 procent högre i Sottunga kommun ,% 12,% 1,% Andelen invånare 65+ i åldringshem minskade mellan 212 och 213 (se bild nedan). Sottunga kommun har en högre andel i åldringshem än genomsnittet för Ålands kommuner. 8,% 6,% 4,% 5 2,%,% Sottunga Genomsnitt 9

10 Lokalkostnader, per invånare Lokalkostnaderna per invånare i Sottunga sjönk minskade klart år 214, från 2 39 per invånare år 213 till 3 per invånare år 214. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är lokalkostnaden per invånare därmed tydligt lägre i Sottunga. Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek

11 Antal anställda , 1, 8, 6, 4, 2,, Antalet anställda i Sottunga har varierat mellan 9 och 11 personer mellan 21 och 214. Under de två senaste åren har antalet anställda varit konstant (9 st.). Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 89,1 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är det högre och jämfört med svenska är det något lägre. Antal anställda påverkas av andel verksamhet som utförs i extern regi, till exempel i kommunalförbund. Antal Antal per 1 inv ,1 62,8 92,3 11

12 Ekonomi 12

13 Soliditet 8% 7% 6% 5% 6,7% 6,2% 48,9% 46,% 67,7% Soliditeten i Sottunga sjönk år 212 och 213 för att sedan öka 214. År 214 uppgick soliditeten till 67,7 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna, de finska na och de svenska na uppvisar Sottunga högre soliditet. 4% 3% 2% 1% % 8% 7% 6% 5% % 63% 57% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

14 Skuldsättning per invånare Kommunens skuldsättning per invånare minskade år 214, från 4 28 per invånare år 213 till år 214. Sottunga kommun ligger trots minskningen något över genomsnittet för samtliga jämförelsegrupper vad gäller skuldsättning per invånare år

15 Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 5,% 4,% 3,% 2,% 37,8% Sottunga kommuns resultat som andel av intäkterna har varierat relativt stort under perioden. År 214 uppgick resultatet som andel av intäkterna till 37,8 procent. Sottunga redovisar år 214 ett resultat som är betydligt högre än genomsnittet för de 16 åländska kommunerna. 1,%,% -1,% -2,% 4%,9% -12,6% -1,1% -15,8% ,8% 35% 3% 25% 2% 15% 1% 5% % 7,4% 2,5%,2% 15

16 Investeringar, per invånare Sottungas investeringar mätt i euro per invånare uppgick år 214 till 297, efter flera år utan redovisade investeringar. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner är investeringarna per invånare lägre i Sottunga kommun år 214. I jämförelse med genomsnittet för både de finska och de svenska na är investeringarna per invånare i Sottunga kommun lägre

17 Skatt 2, 18, 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, 17,5 18, 18, 18, 18, 18, 18, Skattesatsen i Sottunga kommun ökade år 211 från 17,5 till 18, procent och har sedan dess varit oförändrad. Fastighetsskatten för annan bostad har legat konstant på,9 procent under hela mätperioden. År 216 uppgår allmän fastighetsskatt till,7 procent och fastighetsskatt för stadigvarande bostad till,5 procent. Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, stadigvarande bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1,,9,9,9,9,9,9,9,7,7,7,7,7,7,5,5,5,5,5,,,

18 Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv Skatteintäkter Landsskapsandelar Skatteintäkter i euro per invånare har mellan år 21 och 214 ökat med nära 3 procent och uppgår år 214 till Landskapsandelarna per invånare har sjunkit under de senaste åren. År 214 uppgick landskapsandelarna per invånare till Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner och med finska har Sottunga högre skatteintäkter per invånare år 214. Skatteintäkterna ligger i nivå med genomsnittet för svenska. Sottunga kommun tar emot fler landskapsandelar per invånare än genomsnittet för Ålands kommuner men mindre än finska. I jämförelse med svenska tar Sottunga emot något färre landskapsandelar per invånare : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

19 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur Folkmängden i Sottunga kommun har sedan 21 sjunkit med 2 personer, vilket motsvarar 17 procent. Prognosen fram till 23 visar en minskning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om 8 personer. Det innebär en minskning med 19 procent. 4 2 Utfall Prognos - ÅSUB bas Sottunga Åland 6,% 5,% 4,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Sottunga har en lägre andel invånare -1 år och år samt en högre andel invånare 1-25 år och 55 år och uppåt. 3,% 2,% 1,%,% 19

20 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 2, , 1,5 1,,5, Utfall Prognos - ÅSUB bas ,7 1 15,4 14,9 116, ,2 88,7 9,6 Försörjningskvot Unga Gamla Försörjningskvoten (ålder, bild till vänster) i Sottunga kommun har sjunkit sedan 21 men prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Andelen yngre invånare bedöms i prognosen minska. Den ekonomiska försörjningskvoten (se bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten uppgår år 214 till 9,6. Detta innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Sottunga är högre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. Sedan 21 har den ekonomiska försörjningskvoten i Sottunga minskat från 116,4 till 9,6. 2

21 Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 62,3% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten i Sottunga kommun uppgår år 215 till 62,3 procent. Det är 2,5 procentenheter lägre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Sottunga lägre. 6,% 5,% 4,% Försörjningskvoten för Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 3,% 2,% 1,%,% 21

22 Näringsgeografi 22

23 Pendlingsmönster Jomala; 2,% Finström; 2,% Föglö; 6,1% Kökar; 2,% 46,9 procent av de arbetande invånarna i Sottunga har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Sottungas invånare är Mariehamn, dit 4,8 procent av de arbetande invånarna pendlar. 6,1 procent pendlar till Föglö. De resterande 6,2 procenten av de arbetande invånarna i Sottunga pendlar till kommunerna Finström, Jomala och Kökar. Sottunga; 46,9% Mariehamn; 4,8% 23

24 Arbetslöshet 2,5% 2,% 1,5% 2,% 1,4% 1,7% 1,8% Arbetslösheten i Sottunga har sedan år 21 varierat mellan och 2 procent. Sedan år 213 har arbetslösheten sjunkit från 1,8 till procent år 215. Kommunen har alltså ingen redovisad arbetslöshet 215, till skillnad från jämförelsekommunerna. 1,%,5%,6%,% 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% %,% ,4% 3,4% 4,3%,% 24