Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund"

Transkript

1 Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013

2 2 Förord För femte året i rad presenterar Stiftelsen IFS en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Syftet är att skapa en bild av hur det ser ut i landet när det gäller initiativ och insatser riktade direkt mot målgruppen, så kallade invandrarföretagare. Helhetsintrycket av årets studie är att kommunernas redovisade insatser under det gångna året 2012 ligger på samma nivå jämfört med 2011 års näringsinsatser riktat mot målgruppen. En svagt positiv tendens visar sig i jämförelse med tidigare års undersökningar. Men det är alltjämt ungefär hälften av kommunerna som anger att man inte genomfört några särskilda insatser gentemot företagare med utländsk bakgrund på lokal nivå. Möjligen är det ett fortsatt uttryck för konjunkturläget. Samtidigt återfinns genomgående skillnader mellan kommungrupper. Sammantaget förmedlar svaren från näringsansvariga i främst större städer en relativt högre medvetenhet om betydelsen av lokala eller regionala initiativ för att stärka den del av befolkningen som är utlandsfödd och som vill starta eller redan driver företag. Bland dessa kommuner redovisas oftare fler insatser jämfört med vad förorts- och pendlingskommuner anger. Ett positivt resultat i sammanhanget är att fler kommuner säger sig känna till Stiftelsen IFS och det pris som utdelas till Nybyggarkommunen varje år. Tidigare studier har visat att företagare med utländsk bakgrund upplever hinder och ibland svårigheter som inte inrikesfödda företagare uppfattar på samma sätt. Det kan röra sig om alltifrån finansieringsfrågor och språkliga hinder till besvär med tillståndsansökningar. Många företagare ur målgruppen upplever dessutom att de saknar ett tillräckligt utvecklat kontaktnät och tillgång till mötesplatser med andra företagare på lokal nivå, vilket den senaste Nybyggarbarometern tydligt visar. Här finns det en naturlig ingång för kommuner att agera för att underlätta för målgruppen att växa och utvecklas. Vi vet att småföretagens betydelse för den samlade ekonomin ökar. I landet finns idag cirka invandrarföretagare, som utgör en viktig ekonomisk resurs i det svenska samhället. Att arbeta med näringslivsutveckling är ett frivilligt åtagande för de svenska kommunerna. Lokalt har kommunen en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Sverige är i fortsatt behov av fler nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har därför inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Karlstad är ett positivt exempel på en kommun som medvetet genomfört en rad insatser på området under det gångna året och intar rollen som draglok åt andra kommuner i regionen. Arbetet fortsätter med att lyfta dessa frågor inom ramen för det lokala företagsklimatets välbefinnande. Maroun Aoun, vd IFS

3 3 Sammanfattning I jämförelse med tidigare års resultat pekar tendensen mot en försiktigt ökande medvetenhet bland kommunerna om betydelsen av strukturella hinder för företagare med utländsk bakgrund att verka på lika villkor som inrikesfödda företagare. Nästan varannan kommun anger att man deltar i ett regionalt samarbete med andra kommuner för att stärka målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Ungefär lika många kommuner arrangerar i egen regi nätverks- eller företagsträffar med målgruppen. Samtidigt är det fortfarande en mycket betydande grupp kommuner som saknar sådana initiativ. Ett annat tecken på att medvetenheten om invandrarföretagarnas betydelse för samhällsekonomin ökar i kommunerna är att varannan kommun svarar att insatserna för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga utan bör förstärkas. Sett till kommungrupper skiljer sig svaren från å ena sidan främst större städer och å andra sidan förortskommuner och pendlingskommuner, som genomgående redovisar färre riktade insatser mot målgruppen. Allt fler känner dessutom till stiftelsen. Sex av tio av kommunernas näringsansvariga känner sedan tidigare till IFS och det Nybyggarkommunpris som utdelas årligen.

4 4 Om studien Under april-maj har IFS via ett undersökningsföretag skickat ut en enkät till näringsansvariga eller motsvarande i landets kommuner. Denna kompletterades av telefonintervjuer. Cirka 60 procent av landets kommuner finns representerade i denna studie. Med målgrupp avses företagare med utländsk bakgrund. Person med utländsk bakgrund innebär person som är folkbokförd i Sverige och som är född utomlands eller, i tillägg, född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Figur 1. Deltagande kommuner i undersökningen fördelat på kommungrupper. Bastal: 176 kommuner. Sedan 2011 har Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning reviderats, bland annat har kategorin turism- och besöksnäringskommuner samt kommuner i tätregion tillkommit. Av praktiska skäl har i denna rapport flera av SKL:s kategorier slagits samman till ovanstående sju kommungrupper. Under glesbygdskommuner ingår kommuner i glesbefolkad region. Större städer, pendlings- och varuproducerande kommuner är till innebörden oförändrade från tidigare kategoriindelning. SKL:s definitioner av kommungrupper finns tillgängliga på SKL:s hemsida.

5 5 Resultat Positiv tendens sett till helhetsbilden En sammanställning av studiens viktigaste resultat över tid visas här nedan. Sifforna anger hur stor andel i procent av de svarande kommunerna som anger att man det senaste året har vidtagit åtgärder för att stärka kommunens företagare med utländsk bakgrund. Årets resultat jämförs i diagrammet med tidigare resultat baserat på vad kommunerna angivit i fråga om genomförda insatser under år 2008 och år Figur 2. Kommunala insatser över tid. Procent. Bastal: 172, 170 resp. 176 kommuner. Nästan varannan kommun anger att man deltar i ett regionalt samarbete med andra kommuner för att stärka målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Ungefär lika många kommuner arrangerar i egen regi nätverks- eller företagsträffar med målgruppen, kommunens tjänstemän och andra lokala företagare. I jämförelse med tidigare års resultat är det en påtaglig ökning, i synnerhet vad gäller arrangemang för att förbättra kontaktytan mellan målgruppen och andra företagare i kommunen. När det gäller att genomföra särskilda informationsinsatser riktade mot utlandsfödda personer som vill starta eget företag eller redan driver företag, är årets resultat i princip detsamma som tidigare års resultat. Tidigare i år presenterade IFS en studie av 300 entreprenörer med utländsk bakgrund om deras syn på kommunal företagsservice. Resultatet pekade mot att det finns mycket kvar att göra på lokal nivå. Bland annat angav tre av fyra företagare att

6 6 man inte tagit del av något konkret stöd i sin företagsverksamhet från kommunens sida. Ännu färre har fått stöd i samband med kommunal upphandling. På samma sätt som att utvecklingen går i rätt riktning vad gäller kommunernas uppgifter om genomförda insatser riktat mot målgruppen, visar den senaste Nybyggarbarometern, som direkt vänder sig till företagarna själva, flera positiva inslag sett till tidigare års studier. Ett förvånande resultat var dock att nästan hälften av företagarna sade sig antingen helt sakna ett affärsnätverk eller vara missnöjda med det nätverk som man idag ingår i (se nedan). Det understryker betydelsen av samordnade insatser på kommunal nivå för att generellt förbättra kontaktytorna mellan företagare och i synnerhet företagare med utländsk bakgrund till att bli mer deltagande i det lokala företagsklimatet. Att varannan kommun nu anger att man aktivt verkar för att i högre grad involvera och stärka förutsättningarna för målgruppen företagare med utländsk bakgrund att utvecklas är därför ett positivt tecken. Samtidigt är det fortfarande en mycket betydande grupp kommuner som saknar sådana initiativ. Figur 3. Företagare med utländsk bakgrund om det egna affärsnätverket. Procent. Publicerat i IFS rapport Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice 2012, mars 2013.

7 7 Hälften av kommunerna anser att insatserna är otillräckliga Precis som förra året svarar cirka hälften (46 respektive 48 procent) av de tillfrågade näringsansvariga att kommunens insatser är otillräckliga och att dessa bör förstärkas. I årets undersökning överstiger denna andel 50 procent. Generellt är det fler kommuner som i år anger att de insatser som genomförts under det gångna året är otillräckliga jämfört med tidigare. Nedan framgår hur svaren fördelar sig i de tre senaste undersökningarna. Figur 4. Andelen näringsansvariga som förhållit sig till frågan om kommunens näringsinsatser för målgruppen under året är tillräckliga eller bör förstärkas i jämförelse över tid. Procent. Genomgående skillnader mellan kommungrupper Denna del av rapporten redovisar svaren från kommunerna fördelat på kommungrupper. I och med att en ny kommungruppsindelning började gälla från och med 2011, jämförs här endast med resultatet från senast föregående år, det vill säga kommunala insatser genomförda år 2011 och år I denna studie har vi slagit samman samtliga förortskommuner till en grupp, oavsett om det rör sig om en förortskommun till större stad eller mindre stad, liksom vi har slagit samman glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region i en grupp. I övrigt använder vi oss av SKL:s kategorisering av svenska kommuner.

8 8 Det genomgående intrycket sett till kommungruppsindelning är att större städer redovisar fler riktade insatser mot målgruppen. Även glesbygdskommuner och övriga tätortskommuner anger i relativt stor utsträckning av man har genomfört insatser, till skillnad mot i första hand förortskommuner och i viss mån även pendlingskommuner, som båda oftare redovisar färre kommunala näringsinitiativ riktat mot målgruppen. Figur 5. Andelen kommuner som anger att man arrangerat nätverksträffar med målgruppen företagare med utländsk bakgrund under år 2011 och år Procent. Resultatet återspeglar väl förra årets utfall: större städer liksom glesbygdskommuner och även övriga tätortskommuner säger sig oftare delta i regional samverkan för att stärka målgruppen jämfört med framför allt förortskommuner och i viss mån pendlingskommuner. Även den nya gruppen, turism- och besöksnäringskommuner, hamnar förhållandevis lågt vad gäller nätverksarrangemang. Enligt SKL kategoriseras idag 20 kommuner som turismbestämda kommuner. I denna undersökning ingår 11 av dessa kommuner. När det gäller särskilt riktade informationsinsatser mot målgruppen visar svaren från näringsansvariga i turismkommuner att nästan hälften har genomfört sådana satsningar, vilket kanske är ett resultat av behovet från kommunens sida av att ta tillvara de resurser som står till förfogande i fråga om att kunna stärka kommunens profil som besöksnäringsorienterad. Även varuproducerande kommuner och övriga tätortskommuner samt större städer anger i förhållandevis hög grad att man har satsat på särskilda informationsinsatser riktat mot målgruppen, vilket diagram 6 nedan visar.

9 9 Figur 6. Andelen kommuner som genomfört särskilda informationsinsatser riktat mot utlandsfödda personer som vill starta eller utveckla sitt företag under år 2011 och år Procent. Skillnaderna mellan kommungrupper vad gäller riktade insatser mot målgruppen visar sig på flera punkter, särskilda informationsinsatser är ytterligare en sådan. Noterbart är att det är generellt färre pendlingskommuner och förortskommuner som säger sig ha genomfört riktade informationsinsatser än tidigare. Samtidigt som andelen med övriga tätortskommuner och större städer som genomfört sådana insatser ökar. Diagrammet ovan stärker bilden av att det råder genomgående skillnader mellan kommungrupper när det gäller olika initiativ till att stärka målgruppen. Större städer uppvisar i regel fler insatser medan förortskommuner och pendlingskommuner betydligt färre. Nedan framgår att det också är framför allt företrädare från turism- och glesbygdskommuner, till skillnad från större städer, som anser att de insatser som genomförts av kommunen för att stärka målgruppen i det lokala näringslivet är tillräckliga. En intressant förändring i jämförelse mellan årets resultat och föregående års resultat gäller inställningen hos företrädare för förortskommuner när det gäller huruvida kommunens insatser är tillräckliga eller inte: andelen som svarat att insatserna är tillräckliga nästan halveras i årets undersökning (se diagram 7).

10 10 Figur 7. Andelen näringsansvariga som anser att kommunens insatser riktat mot målgruppen företagare med utländsk bakgrund under 2011 och 2012 är tillräckliga. Procent. Sex av tio känner till IFS och priset till Nybyggarkommunen Knappt två tredjedelar av kommunernas näringsansvariga känner sedan tidigare till IFS och det pris som utdelas till Nybyggarkommunen. Detta ska jämföras med 2011 då drygt varannan svarade så (56 procent). Kännedomen om priset förefaller med andra ord öka något bland kommunerna. Figur 8. Andelen näringsansvariga i kommunerna som sedan tidigare känner till IFS och priset Nybyggarkommun. Procent.

11 11 Avslutningsvis bör nämnas några av de kommuner som utmärker sig i årets undersökning; Motala, Mölndal, Norrtälje, Bollebygd, Hedemora, Lilla Edet, Malå, Sorsele, Uddevalla, Sundbyberg, Sjöbo och inte minst Karlstad, som samtliga utgör lokala drivkrafter till att öppna upp för ett mer jämlikt entreprenörsklimat oberoende av företagarens ursprung. Att arbeta med näringslivsutveckling är ett frivilligt åtagande för de svenska kommunerna. Lokalt har kommunen en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Sverige är i fortsatt behov av fler nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har därför inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Karlstad är ett positivt exempel på en kommun som medvetet genomfört en rad insatser på området under det gångna året. Arbetet fortsätter med att lyfta dessa frågor inom ramen för det lokala företagsklimatets välbefinnande. Det är vår gemensamma väg framåt.

Förord. Maroun Aoun, vd IFS. Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum. Kungsholms Hamnplan Stockholm telefon: www. ifs.a.

Förord. Maroun Aoun, vd IFS. Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum. Kungsholms Hamnplan Stockholm telefon: www. ifs.a. Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning Juni 2009 2 Förord Under våren har IFS ställt ett antal frågor till landets kommuner huruvida

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum November 2012 2 Förord Under november har IFS för fjärde året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivningscentrum Oktober 2011 2 Förord Under oktober har IFS för tredje året i rad ställt ett antal frågor

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2016

Barn och personal i förskolan hösten 2016 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år

Läs mer

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-18 Dnr 29780/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009

Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2013

Barn och personal i förskolan hösten 2013 1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19

Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Svårare för skolorna att rekrytera lärare Rektorernas upplevelser av rekryteringsmöjligheterna av lärare 2012-09-19 Inledning Enligt Sveriges Kommuner och Landstings, SKL:s, prognoser behöver man rekrytera

Läs mer

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16

Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 1 (8) Ansökningar om att starta eller utöka fristående skola inför läsåret 2015/16 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 1 (11) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2014. Annan

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Enheten för social välfärdsstatistik Uppdaterad Redovisningsgrupper STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1 (6) Redovisningsgrupper Följande är en beskrivning av de redovisningsgrupper som används i SCB:s Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF/SILC). Ålder Tabellerna omfattar

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2010

Barn och personal i förskolan hösten 2010 1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen

Läs mer

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL

SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL FÖRETAG I KIL NYHETSBREV TILL FÖRETAGARE OCH ENTREPRENÖRER EXTRANUMMER NR 3 2015 SVENSKT NÄRINGSLIV TAR TEMPEN PÅ NÄRINGSLIVS- KLIMATET I KIL Det är det lokala företagsklimatet som är i fokus för Svenskt

Läs mer

Barn och personal i förskola hösten 2008

Barn och personal i förskola hösten 2008 1 (7) Barn och personal i förskola hösten 2008 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper under 2008. Bland annat behandlas frågor om inskrivna

Läs mer

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015

Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 1 (10) Barn och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn, verksamheter och personal i annan pedagogisk verksamhet hösten 2015. Annan

Läs mer

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 KOMMUNKONTORET 2013-04-05 1 (5) Sundbybergs stads näringslivspolicy 1 Övergripande mål Grunden för välfärd för Sundbybergs stads invånare är en hållbar och långsiktig ekonomisk tillväxt. Företagandet är

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 Enheten för gymnasie- och vuxenutbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2016 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat

Läs mer

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1

HANDSLAGET. Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER. Enkätredovisning 1 HANDSLAGET Enkätredovisning OM LOKALT OCH REGIONALT BESLUTSFATTANDE FÖR ATT STÄRKA GENOMFÖRANDET AV BARNETS RÄTTIGHETER Enkätredovisning 1 Innehåll Inledning... 3 Resultatredovisning... 4 Fråga 1 och 2...

Läs mer

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015

Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 Ulbildningsstatistik Elever och resultat i kommunal vuxenutbildning år 2015 I denna promemoria beskriver vi officiell statistik om elever, kursdeltagare och studieresultat i kommunal vuxenutbildning år

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys

Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Grundskoleindex 2017 Fördjupad analys Utveckling över tid kommunala grundskoleindex publiceras nu för 12:e gången. Vi kan konstatera att den generella höjningen vi har sett de senaste åren håller i sig.

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2013

Elever och studieresultat i komvux 2013 Utbildningsstatistikenheten 2014-06-24 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2013 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2013. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux 2012

Elever och studieresultat i komvux 2012 Utbildningsstatistikenheten 2013-06-25 1 (8) Elever och studieresultat i komvux 2012 I denna beskriver vi statistik om kommunal vuxenutbildning (komvux) år 2012. Syftet är att ge en beskrivning av komvux

Läs mer

Nyinvandrade elever i grundskolan

Nyinvandrade elever i grundskolan Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (8) Nyinvandrade elever i grundskolan Sammanfattning I den här promemorian beskrivs den statistik som finns tillgänglig rörande nyinvandrade elever i grundskolan

Läs mer

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1

Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN. Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet UNGAS MÖJLIGHETER TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I DEN LOKALA BESLUTSPROCESSEN Ungas delaktighet 1 Ungas delaktighet 2 Förord Ungas politiska representation i fullmäktige på lokal nivå

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2015

Elever och personal i fritidshem hösten 2015 1 (6) Elever och personal i fritidshem hösten 2015 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2015, dels

Läs mer

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001

Dnr 2000:644. Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET Rapport Grupper i förskolan en kartläggning våren 2001 SKOLVERKET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BAKGRUND... 4 3. SYFTE... 4 4. METOD... 4 5. JÄMFÖRELSER MELLAN OFFICIELL STATISTIK

Läs mer

Barn och personal i förskola 2006

Barn och personal i förskola 2006 PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta

Läs mer

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN

Sammanfattning 12 ATTITYDER TILL SKOLAN Sammanfattning Sammanfattning Skolverket gör sedan ett decennium tillbaka regelbundna attitydundersökningar bland elever i år 7 9 och gymnasiet, lärare i grund- och gymnasieskola, skolbarnsföräldrar och

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Elever och personal i fritidshem hösten 2014

Elever och personal i fritidshem hösten 2014 1 (7) Elever och personal i fritidshem hösten 2014 Nedan presenterar Skolverket officiell statistik om fritidshemmen när det gäller elever, personal och grupper. Dels presenteras resultatet för 2014, dels

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2

Innehåll. KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Innehåll KOSTNADSJÄMFÖRELSER... 2 Varför jämföra... 2 Vem ska man jämföra sig med?... 2 Egna resultat över tid... 2 Jämförelse med kommungrupp... 2 Jämförelse med standardkostnader... 4 Likhetsutsökta

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling

Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Självmord och avsiktlig självdestruktiv handling Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2014-02-25 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga i Sverige folkbokförda

Läs mer

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014

Urval av lämpliga kommuner. Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Urval av lämpliga kommuner Hans Petterson Tillsynskonferens 19 20 mars 2014 Kontrollera med berörda kommuner Har kommunen/-ernaredan valt kommuner att jämföra sig med bör dessa beaktas i första hand. Men

Läs mer

Barn och personal i förskolan hösten 2017

Barn och personal i förskolan hösten 2017 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Blekinge län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Blekinge län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västra Götaland län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västra Götalands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska

Jobbhälsobarometern. Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24. Trenden negativ - färre helårsfriska Jobbhälsobarometern Delrapport 2011:1, FSF Svensk Företagshälsovård 2011-10-24 Trenden negativ - färre helårsfriska Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern är ett samarbete mellan FSF, Föreningen Svensk

Läs mer

Villkor för förtroendevalda

Villkor för förtroendevalda Villkor för förtroendevalda ERSÄTTNINGS- OCH ARBETSVILLKOR FÖR FÖRTROENDEVALDA I KOMMUNER, LANDSTING OCH REGIONER Villkor för förtroendevalda 1 Villkor för förtroendevalda 2 Förord Att individer har möjlighet

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Dalarnas län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09

Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Enheten för utbildningsstatistik 2010-01-21 Dnr 71-2010:00004 1 (6) Elever och studieresultat i komvux läsåret 2008/09 Antalet elever i kommunal vuxenutbildning (komvux) läsåret 2008/09 är i stort sett

Läs mer

Outsourcingbarometern 2012

Outsourcingbarometern 2012 En årlig undersökning bland Sveriges kommuner och landsting 2012-01-23 TNS SIFOs konsult: Martin Elsässer (P-1523 603) Resultat i sammandrag Resultat i sammandrag 48% Varannan (48%) har generellt en positiv

Läs mer

Inrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx

Inrikes omflyttning. Källa: SCB:s tätortsstatistik , aspx Inrikes omflyttning Under 2010 regi strerades i genomsnitt 3 607 f l yttningar per dag hos Sk atteverket. Total t f l yttade 1 156 563 personer under året vil k et motsvarar var åttonde person i befolkningen.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag

Tillväxtkartläggning. Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag Tillväxtkartläggning 2019 Höga tillväxtambitioner i landets små och medelstora företag 1 Innehålls- förteckning Förord En undersökning som ger kunskap om små och medelstora företags verklighet 3 Förord

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2016/17 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 23 mars 217 1 (21) Dnr 216:132 Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 216/17 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2010

Barn och personal i fritidshem hösten 2010 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2010. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jämtlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jämtlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012

Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 2012 Lokalproducerade livsmedel Konsumentundersökning, våren 12 Niklas Gustafsson och Yulia Rokotova Innehåll Sammanfattning av resultat 3 Undersökningens syfte och genomförande 4 Vad spelar störst roll när

Läs mer

Lokalt företagsklimat

Lokalt företagsklimat Lokalt företagsklimat ANNA SJÖDIN MAJ Länsrapport Västernorrland Innehållsförteckning Sammanfattning... Metod... Disposition... Basfaktorer... Enkätsvar...9 Sammanfattande omdöme... Bra exempel för framtiden...

Läs mer

Barn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:

Barn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer: Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västernorrlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är

Läs mer

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15

Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Dnr 30-2013:1933 Ansökningar om att starta fristående skola inför läsåret 2014/15 Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 10 www.skolinspektionen.se

Läs mer

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd

Osynliga rättigheter. - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Osynliga rättigheter - SFS rapport om studenternas diskrimineringsskydd Sammanfattning Sveriges förenade studentkårer (SFS) har genom Studentbarometern, från Cosmos Communications, låtit 6642 studenter

Läs mer

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Värmlands län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Värmland Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg

Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 11 april 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län april 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 326 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 572. Således en minskning

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn

FÅR VI. LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn FÅR VI LOV? En studie om ägarkoncentration och småföretag i vård- och omsorgssektorn Rapport April 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 2 Om marknadsutveckling och mångfald... 3 Övergripande

Läs mer

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning

Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning Socialtjänsternas bemötande av personer med psykisk funktionsnedsättning - en enkätundersökning genomförd av NSPH, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Inledning Alla har rätt till ett liv utan diskriminering,

Läs mer

framtida möjligheter för kulturskolan Resultat av en enkätstudie bland Sveriges musik- och kulturskolor 2018

framtida möjligheter för kulturskolan Resultat av en enkätstudie bland Sveriges musik- och kulturskolor 2018 framtida möjligheter för kulturskolan Resultat av en enkätstudie bland Sveriges musik- och kulturskolor 2018 Kulturskolerådet är en ideell, partipolitiskt och fackligt obunden förening där kommuner samverkar

Läs mer

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Jönköpings län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Jönköpings län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Tillväxtindikatorer Fyrbodal

Tillväxtindikatorer Fyrbodal Joakim Boström 2013-09-29 Enheten för analys och uppföljning Västra Götalandsregionen Tillväxtindikatorer Fyrbodal Befolkningsutveckling Befolkningen har ökat i samtliga av Västra Götalands delregioner

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12

Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12 PM Enheten för utbildningsstatistik 29 mars 2012 1 (7) Dnr 71-2012:33 Skolor och elever i grundskolan läsåret 2011/12 Enligt skollagen inträder skolplikt höstterminen det kalenderår barnet fyller sju år.

Läs mer

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Under månaden anmäldes 770 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 494. Antalet platser har således nästan halverats. Av samtliga platser anmäldes drygt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012 Umeå 15 juni 2012 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län i slutet av maj 2012 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 286 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 2 194. Det

Läs mer

Projektansökan 2011-10-20

Projektansökan 2011-10-20 Projektansökan 2011-10-20 Projektidé Vad skall ni göra för vem och varför? Beskriv i en till två meningar. Etablera IFS Rådgivning inom Almi Företagspartner Halland för företagarrådgivning till utlandsfödda

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 Kommunikation Företagsbesök Regelbundna kontakter mellan kommunledning och Hörbys näringsliv ska äga rum i syfte att utveckla goda relationer och utökad samverkan. Vår bas för detta

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE?

FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE? FÖRETAGANDE PÅ LANDSBYGDEN HAR DEN ÖSTSVENSKA LANDSBYGDEN RÄTT FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRETAGANDE? Ökad inflyttning, ökat samarbete med andra kommuner och sammanslagning av kommuner är företagens främsta

Läs mer

Barn och personal i fritidshem hösten 2009

Barn och personal i fritidshem hösten 2009 1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet

Läs mer

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10

Kommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,

Läs mer

Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner. Lägesrapport 2018

Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner. Lägesrapport 2018 Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner Lägesrapport 2018 UPPDRAGET Tillväxtverket har fått regeringens uppdrag att fördela ett särskilt stadsbidrag om 1,76 miljoner

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg

9. Barnomsorg. Tillgänglig statistik om barnomsorg 9. Barnomsorg Tillgänglig statistik om barnomsorg När det gäller statistik om barnomsorg finns ett antal olika källor. SCB har från 1980 till 1986 genomfört enkätundersökningar på uppdrag av Socialdepartementet.

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Gävleborgs län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Gävleborgs län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS 2012-015 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor

juli 2014 En undersökning om småföretagares semestervanor En undersökning om småföretagares semestervanor Innehållsförteckning... 1 Sammanfattning... 2 Jobbar du på semestern?... 4 Hur många timmar en vanlig semestervecka ägnar du åt företaget?... 7 Upplever

Läs mer

Kommunalt bredbandsindex

Kommunalt bredbandsindex Kommunalt bredbandsindex 28 november 2012 Karin Fransén, PTS & Edith Ringmar, SKL Post- och telestyrelsen Denna redovisning är Indexgruppens slutleverans av ett kommunalt bredbandsindex. Detta är första

Läs mer

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018 Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18

Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.

Läs mer