Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund

Transkript

1 Kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund Studie genomförd av Stiftelsen Internationella Företagarföreningen i Sverige, IFS Juli 2013

2 2 Förord För femte året i rad presenterar Stiftelsen IFS en studie av kommunala insatser för att stärka företagare med utländsk bakgrund. Syftet är att skapa en bild av hur det ser ut i landet när det gäller initiativ och insatser riktade direkt mot målgruppen, så kallade invandrarföretagare. Helhetsintrycket av årets studie är att kommunernas redovisade insatser under det gångna året 2012 ligger på samma nivå jämfört med 2011 års näringsinsatser riktat mot målgruppen. En svagt positiv tendens visar sig i jämförelse med tidigare års undersökningar. Men det är alltjämt ungefär hälften av kommunerna som anger att man inte genomfört några särskilda insatser gentemot företagare med utländsk bakgrund på lokal nivå. Möjligen är det ett fortsatt uttryck för konjunkturläget. Samtidigt återfinns genomgående skillnader mellan kommungrupper. Sammantaget förmedlar svaren från näringsansvariga i främst större städer en relativt högre medvetenhet om betydelsen av lokala eller regionala initiativ för att stärka den del av befolkningen som är utlandsfödd och som vill starta eller redan driver företag. Bland dessa kommuner redovisas oftare fler insatser jämfört med vad förorts- och pendlingskommuner anger. Ett positivt resultat i sammanhanget är att fler kommuner säger sig känna till Stiftelsen IFS och det pris som utdelas till Nybyggarkommunen varje år. Tidigare studier har visat att företagare med utländsk bakgrund upplever hinder och ibland svårigheter som inte inrikesfödda företagare uppfattar på samma sätt. Det kan röra sig om alltifrån finansieringsfrågor och språkliga hinder till besvär med tillståndsansökningar. Många företagare ur målgruppen upplever dessutom att de saknar ett tillräckligt utvecklat kontaktnät och tillgång till mötesplatser med andra företagare på lokal nivå, vilket den senaste Nybyggarbarometern tydligt visar. Här finns det en naturlig ingång för kommuner att agera för att underlätta för målgruppen att växa och utvecklas. Vi vet att småföretagens betydelse för den samlade ekonomin ökar. I landet finns idag cirka invandrarföretagare, som utgör en viktig ekonomisk resurs i det svenska samhället. Att arbeta med näringslivsutveckling är ett frivilligt åtagande för de svenska kommunerna. Lokalt har kommunen en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Sverige är i fortsatt behov av fler nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har därför inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Karlstad är ett positivt exempel på en kommun som medvetet genomfört en rad insatser på området under det gångna året och intar rollen som draglok åt andra kommuner i regionen. Arbetet fortsätter med att lyfta dessa frågor inom ramen för det lokala företagsklimatets välbefinnande. Maroun Aoun, vd IFS

3 3 Sammanfattning I jämförelse med tidigare års resultat pekar tendensen mot en försiktigt ökande medvetenhet bland kommunerna om betydelsen av strukturella hinder för företagare med utländsk bakgrund att verka på lika villkor som inrikesfödda företagare. Nästan varannan kommun anger att man deltar i ett regionalt samarbete med andra kommuner för att stärka målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Ungefär lika många kommuner arrangerar i egen regi nätverks- eller företagsträffar med målgruppen. Samtidigt är det fortfarande en mycket betydande grupp kommuner som saknar sådana initiativ. Ett annat tecken på att medvetenheten om invandrarföretagarnas betydelse för samhällsekonomin ökar i kommunerna är att varannan kommun svarar att insatserna för att stärka företagare med utländsk bakgrund inte är tillräckliga utan bör förstärkas. Sett till kommungrupper skiljer sig svaren från å ena sidan främst större städer och å andra sidan förortskommuner och pendlingskommuner, som genomgående redovisar färre riktade insatser mot målgruppen. Allt fler känner dessutom till stiftelsen. Sex av tio av kommunernas näringsansvariga känner sedan tidigare till IFS och det Nybyggarkommunpris som utdelas årligen.

4 4 Om studien Under april-maj har IFS via ett undersökningsföretag skickat ut en enkät till näringsansvariga eller motsvarande i landets kommuner. Denna kompletterades av telefonintervjuer. Cirka 60 procent av landets kommuner finns representerade i denna studie. Med målgrupp avses företagare med utländsk bakgrund. Person med utländsk bakgrund innebär person som är folkbokförd i Sverige och som är född utomlands eller, i tillägg, född i Sverige med två utlandsfödda föräldrar. Figur 1. Deltagande kommuner i undersökningen fördelat på kommungrupper. Bastal: 176 kommuner. Sedan 2011 har Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning reviderats, bland annat har kategorin turism- och besöksnäringskommuner samt kommuner i tätregion tillkommit. Av praktiska skäl har i denna rapport flera av SKL:s kategorier slagits samman till ovanstående sju kommungrupper. Under glesbygdskommuner ingår kommuner i glesbefolkad region. Större städer, pendlings- och varuproducerande kommuner är till innebörden oförändrade från tidigare kategoriindelning. SKL:s definitioner av kommungrupper finns tillgängliga på SKL:s hemsida.

5 5 Resultat Positiv tendens sett till helhetsbilden En sammanställning av studiens viktigaste resultat över tid visas här nedan. Sifforna anger hur stor andel i procent av de svarande kommunerna som anger att man det senaste året har vidtagit åtgärder för att stärka kommunens företagare med utländsk bakgrund. Årets resultat jämförs i diagrammet med tidigare resultat baserat på vad kommunerna angivit i fråga om genomförda insatser under år 2008 och år Figur 2. Kommunala insatser över tid. Procent. Bastal: 172, 170 resp. 176 kommuner. Nästan varannan kommun anger att man deltar i ett regionalt samarbete med andra kommuner för att stärka målgruppen företagare med utländsk bakgrund. Ungefär lika många kommuner arrangerar i egen regi nätverks- eller företagsträffar med målgruppen, kommunens tjänstemän och andra lokala företagare. I jämförelse med tidigare års resultat är det en påtaglig ökning, i synnerhet vad gäller arrangemang för att förbättra kontaktytan mellan målgruppen och andra företagare i kommunen. När det gäller att genomföra särskilda informationsinsatser riktade mot utlandsfödda personer som vill starta eget företag eller redan driver företag, är årets resultat i princip detsamma som tidigare års resultat. Tidigare i år presenterade IFS en studie av 300 entreprenörer med utländsk bakgrund om deras syn på kommunal företagsservice. Resultatet pekade mot att det finns mycket kvar att göra på lokal nivå. Bland annat angav tre av fyra företagare att

6 6 man inte tagit del av något konkret stöd i sin företagsverksamhet från kommunens sida. Ännu färre har fått stöd i samband med kommunal upphandling. På samma sätt som att utvecklingen går i rätt riktning vad gäller kommunernas uppgifter om genomförda insatser riktat mot målgruppen, visar den senaste Nybyggarbarometern, som direkt vänder sig till företagarna själva, flera positiva inslag sett till tidigare års studier. Ett förvånande resultat var dock att nästan hälften av företagarna sade sig antingen helt sakna ett affärsnätverk eller vara missnöjda med det nätverk som man idag ingår i (se nedan). Det understryker betydelsen av samordnade insatser på kommunal nivå för att generellt förbättra kontaktytorna mellan företagare och i synnerhet företagare med utländsk bakgrund till att bli mer deltagande i det lokala företagsklimatet. Att varannan kommun nu anger att man aktivt verkar för att i högre grad involvera och stärka förutsättningarna för målgruppen företagare med utländsk bakgrund att utvecklas är därför ett positivt tecken. Samtidigt är det fortfarande en mycket betydande grupp kommuner som saknar sådana initiativ. Figur 3. Företagare med utländsk bakgrund om det egna affärsnätverket. Procent. Publicerat i IFS rapport Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice 2012, mars 2013.

7 7 Hälften av kommunerna anser att insatserna är otillräckliga Precis som förra året svarar cirka hälften (46 respektive 48 procent) av de tillfrågade näringsansvariga att kommunens insatser är otillräckliga och att dessa bör förstärkas. I årets undersökning överstiger denna andel 50 procent. Generellt är det fler kommuner som i år anger att de insatser som genomförts under det gångna året är otillräckliga jämfört med tidigare. Nedan framgår hur svaren fördelar sig i de tre senaste undersökningarna. Figur 4. Andelen näringsansvariga som förhållit sig till frågan om kommunens näringsinsatser för målgruppen under året är tillräckliga eller bör förstärkas i jämförelse över tid. Procent. Genomgående skillnader mellan kommungrupper Denna del av rapporten redovisar svaren från kommunerna fördelat på kommungrupper. I och med att en ny kommungruppsindelning började gälla från och med 2011, jämförs här endast med resultatet från senast föregående år, det vill säga kommunala insatser genomförda år 2011 och år I denna studie har vi slagit samman samtliga förortskommuner till en grupp, oavsett om det rör sig om en förortskommun till större stad eller mindre stad, liksom vi har slagit samman glesbygdskommuner och kommuner i glesbefolkad region i en grupp. I övrigt använder vi oss av SKL:s kategorisering av svenska kommuner.

8 8 Det genomgående intrycket sett till kommungruppsindelning är att större städer redovisar fler riktade insatser mot målgruppen. Även glesbygdskommuner och övriga tätortskommuner anger i relativt stor utsträckning av man har genomfört insatser, till skillnad mot i första hand förortskommuner och i viss mån även pendlingskommuner, som båda oftare redovisar färre kommunala näringsinitiativ riktat mot målgruppen. Figur 5. Andelen kommuner som anger att man arrangerat nätverksträffar med målgruppen företagare med utländsk bakgrund under år 2011 och år Procent. Resultatet återspeglar väl förra årets utfall: större städer liksom glesbygdskommuner och även övriga tätortskommuner säger sig oftare delta i regional samverkan för att stärka målgruppen jämfört med framför allt förortskommuner och i viss mån pendlingskommuner. Även den nya gruppen, turism- och besöksnäringskommuner, hamnar förhållandevis lågt vad gäller nätverksarrangemang. Enligt SKL kategoriseras idag 20 kommuner som turismbestämda kommuner. I denna undersökning ingår 11 av dessa kommuner. När det gäller särskilt riktade informationsinsatser mot målgruppen visar svaren från näringsansvariga i turismkommuner att nästan hälften har genomfört sådana satsningar, vilket kanske är ett resultat av behovet från kommunens sida av att ta tillvara de resurser som står till förfogande i fråga om att kunna stärka kommunens profil som besöksnäringsorienterad. Även varuproducerande kommuner och övriga tätortskommuner samt större städer anger i förhållandevis hög grad att man har satsat på särskilda informationsinsatser riktat mot målgruppen, vilket diagram 6 nedan visar.

9 9 Figur 6. Andelen kommuner som genomfört särskilda informationsinsatser riktat mot utlandsfödda personer som vill starta eller utveckla sitt företag under år 2011 och år Procent. Skillnaderna mellan kommungrupper vad gäller riktade insatser mot målgruppen visar sig på flera punkter, särskilda informationsinsatser är ytterligare en sådan. Noterbart är att det är generellt färre pendlingskommuner och förortskommuner som säger sig ha genomfört riktade informationsinsatser än tidigare. Samtidigt som andelen med övriga tätortskommuner och större städer som genomfört sådana insatser ökar. Diagrammet ovan stärker bilden av att det råder genomgående skillnader mellan kommungrupper när det gäller olika initiativ till att stärka målgruppen. Större städer uppvisar i regel fler insatser medan förortskommuner och pendlingskommuner betydligt färre. Nedan framgår att det också är framför allt företrädare från turism- och glesbygdskommuner, till skillnad från större städer, som anser att de insatser som genomförts av kommunen för att stärka målgruppen i det lokala näringslivet är tillräckliga. En intressant förändring i jämförelse mellan årets resultat och föregående års resultat gäller inställningen hos företrädare för förortskommuner när det gäller huruvida kommunens insatser är tillräckliga eller inte: andelen som svarat att insatserna är tillräckliga nästan halveras i årets undersökning (se diagram 7).

10 10 Figur 7. Andelen näringsansvariga som anser att kommunens insatser riktat mot målgruppen företagare med utländsk bakgrund under 2011 och 2012 är tillräckliga. Procent. Sex av tio känner till IFS och priset till Nybyggarkommunen Knappt två tredjedelar av kommunernas näringsansvariga känner sedan tidigare till IFS och det pris som utdelas till Nybyggarkommunen. Detta ska jämföras med 2011 då drygt varannan svarade så (56 procent). Kännedomen om priset förefaller med andra ord öka något bland kommunerna. Figur 8. Andelen näringsansvariga i kommunerna som sedan tidigare känner till IFS och priset Nybyggarkommun. Procent.

11 11 Avslutningsvis bör nämnas några av de kommuner som utmärker sig i årets undersökning; Motala, Mölndal, Norrtälje, Bollebygd, Hedemora, Lilla Edet, Malå, Sorsele, Uddevalla, Sundbyberg, Sjöbo och inte minst Karlstad, som samtliga utgör lokala drivkrafter till att öppna upp för ett mer jämlikt entreprenörsklimat oberoende av företagarens ursprung. Att arbeta med näringslivsutveckling är ett frivilligt åtagande för de svenska kommunerna. Lokalt har kommunen en viktig roll när det gäller förutsättningarna att driva företag. Sverige är i fortsatt behov av fler nystartade och mer konkurrenskraftiga företag och har därför inte råd med att gå miste om möjliga framgångar. Karlstad är ett positivt exempel på en kommun som medvetet genomfört en rad insatser på området under det gångna året. Arbetet fortsätter med att lyfta dessa frågor inom ramen för det lokala företagsklimatets välbefinnande. Det är vår gemensamma väg framåt.