Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Transkript

1 Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1

2 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet Kunskap till praktik låtit FoU i Väst göra en kartläggning av föräldrar i behandling för missbruk eller beroende. Kartläggningen är starten på en satsning för att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården. Ambitionen är att verksamheterna ska bli bättre på att möta brukares behov av stöd i föräldraskapet, att se och stödja deras barn så tidigt som möjligt. Anledningen är att en god relation med sina föräldrar är en viktig skyddsfaktor för barn även om föräldrarna missbrukar eller inte bor med dem. Alla som var inskrivna i någon form av missbruks- eller beroendevård den sista veckan i september 2012 och som fyllt 18 år erbjöds att vara med i undersökningen.

3 3 Sammanfattande resultat Antal svarande föräldrar besvarade enkäten av dem hade barn under 18 år barn är berörda Kön, typ av missbruk och vård 62 % är män och 38 % kvinnor 80 % var i öppenvård och 17 % i heldygnsvård 38 % var i vård inom landstinget och 44 % inom kommunen 44 % hade ett alkoholmissbruk, 27 % narkotikamissbruk, 23 % blandmissbruk och 5 % läkemedelsmissbruk Vårdnad och barnens boende 82 % hade vårdnaden eller delad vårdnad om mist ett barn 53 % är ensamstående och 45 % av dem har minst ett hemmaboende barn 14 % av föräldrarna hade en partner som samtidigt var i vård 31 % av barnen bodde med båda föräldrarna 30 % bodde med den andra föräldern 8 % bodde i familjehem Stöd i sitt föräldraskap idag 70 % har stöd av far-/morföräldrar 62 % har stöd av barn under 18 år 74 % får stöd från aktuellt behandlingsställe 40 % har enbart pratat om föräldraskapet vid något enstaka tillfälle eller inte alls 62 % får stöd av skolan eller fritids 59 % av förskolan Oroliga och behov av stöd 32 % är oroliga för sina barn 56 % vill prata om sitt föräldraskap 53 % vill prata om barns behov 26 % av barnen får stöd 23 % ytterligare vill ha stöd

4 4

5 5 Antal svarande Totalt strömmade det in föräldraenkäter. Av dem sorterades 65 bort då det märktes att föräldrarna inte tillhörde målgruppen. Det gällde till exempel personer som sade att de är medberoende. Av de återstående föräldrarna är det som har barn som är yngre än 18 år. Kartläggningens sammanställningar och analyser baseras på dem. OBS! Beräkningarna av svarsfrekvens är baserade på den mer omfattande målgruppsdefinitionen som även inkluderar föräldrar med vuxna barn. Vård och missbruk Av föräldrarna som deltog i undersökningen var 80 procent placerade inom öppenvård och 17 procent inom heldygnsvård. Återstående 3 procent befann sig inom en verksamhet som bedriver både öppen- och heldygnsvård.

6 6 HUVUDSAKLIGT MISSBRUK HOS MAMMOR OCH PAPPOR Mammor Pappor Ospec. 2% Ospec. 1% Alkohol 44% Blandmissbruk 23% Narko ka 24% Läkemedel 7% Alkohol 45% Blandmissbruk 21% Narko ka 30% Läkemedel 3% Antal svarande mammor: 926 Antal svarande pappor: Drygt hälften av föräldrarna, 53 procent, är ensamstående. Det kan jämföras med befolkningen i stort där bara 23 procent av föräldrarna lever som ensamstående (SCB 2011).

7 7 VÅRDNAD OM BARNEN Andel föräldrar som saknar vårdnad om (samtliga) sina barn 18% 82% Andel föräldrar med vårdnad (ensam eller gemensam) om minst e barn Antal svarande föräldrar : Boende och kontakt 60 procent av föräldrarna har minst ett barn boende hos sig på hel- eller deltid. 40 procent har alltså inget barn boende hos sig. Av de ensamstående föräldrarna har 45 procent minst ett barn som bor hemma på hel- eller deltid. För föräldrar som bor ihop är motsvarande siffra 84 procent och bland särboende föräldrar har 55 procent minst ett barn som bor hemma.

8 8 Föräldrarnas beskrivning av barnens livssituation och välbefinnande Föräldrarna svarade på frågor om barnens vardag utifrån olika perspektiv. De svarade för vart och ett av sina barn. Svaren som redovisas här baseras på det sammantagna antalet barn. Barnens boendesituation och kontakt med föräldern I figuren presenteras föräldrarnas uppgifter om var deras barn bor. Uppgiften om att 31 procent av barnen bor med båda föräldrarna kan jämföras med uppgifter från SCB (2012:126): Det rapporteras att 75 procent av Sveriges alla barn som är yngre än 18 år bor med båda sina biologiska föräldrar. Det är alltså en större andel barn i populationen som bor med båda föräldrarna jämfört med barnen vars föräldrar deltog i undersökningen.

9 9 OBS! 10 procent av föräldrarna känner mycket stark oro för minst något av sina barn. Stöd till barnen Föräldrarna har fått frågor om barnet får särskild stöd från verksamhet. I diagrammet till vänster presenteras föräldrarnas svar. De svarade också på frågan Skulle du önska att barnet fick stöd/alternativt mer stöd från någon verksamhet? Svaren presenteras i diagrammet till höger. Barnet får stöd Önskar stöd

10 10 Stöd från informellt och formellt nätverk Ett av syftena med undersökningen var att ta reda på vilket stöd föräldrarna har och vilket stöd de vill ha. Bland annat uppmanades föräldrarna att säga om de upplever att de har/inte har stöd i sitt föräldraskap från det informella nätverket. (Barnets/barnens förälder, far-/morföräldrar eller annan släkting, vän/bekant, partner som inte är förälder samt barn yngre än 18 år.) I detta diagram redovisas föräldrarnas svar: 94 procent av föräldrarnas har stöd från en eller flera i det informella nätverket. Diagrammet nedan visar i vilken grad föräldrarna upplever att de får stöd från respektive verksamhet.

11 11 Omständigheter som har betydelse för föräldrarnas relation till barnen, oro för barnen och upplevelser av barnens problem Hur föräldrarna upplever sin relation till sitt eller sina barn presenteras här i två sammanfattande figurer. Föräldrarna fick svara för vart och ett av sina barn på en sjugradig skala från mycket bra till mycket dålig. Figuren på nästa sida visar faktorer som påverkar föräldrarnas relation till barnen.

12 12 Papporna tycker att de har en något sämre relation till sina barn än vad mammorna tycker att de har. Föräldrar med narkotika- eller blandmissbruk tenderar att ha sämre relation till sina barn jämfört med föräldrar med annan typ av missbruk och/eller beroende. Föräldrar som inte har hemmaboende barn visar tecken på att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar som har sina barn boende hos sig. Föräldrar utan stöd från det formella nätverket tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar som har det stödet. Föräldrar utan stöd från det informella nätverket tenderar att ha en sämre relation till sina barn än föräldrar som har stöd. Föräldrar som får insatser inom en kommunal verksamhet upplever sämre relation till barnet än de som får insatser i en verksamhet som landstinget anordnar.

13 13 Pappor uppger mer sällan än mammor att de tycker att barnen har problem. Föräldrar med blandmissbruk säger oftare att barnen har problem än föräldrar som har annan typ av missbruk. Föräldrar utan stöd från det informella nätverket uppger oftare att barnen har problem än föräldrar med sådant stöd.

14 14 Upplevelsen av föräldraförmåga Enkäten innehöll påståenden om hur föräldrarnas vardag fungerar gällande omvårdnad och interaktion med barnet/barnen. Svaren redovisas i följande två diagram (bra och dåligt):

15 15 VARDAGEN SOM FÖRÄLDER Upplevelse av hur dåligt vardagen fungerar som förälder i avseende (procent) Mycket dåligt Ganska dåligt... berömma barnet/barnen?... vägleda barnet/barnen?... laga mat åt barnet/barnen?... hjälpa barnet/barnen a passa der? lösa konflikter/svårigheter i rela onen mellan syskonen?... prata med di /dina barn om vad du förväntar dig av dem? sä a gränser och skapa regler för barnet/barnen? hjälpa barnet/barnen lösa konflkter/svårigheter med... hjälpa barnet/barnen med läxor eller annat skolarbete? berä a för barnet/barnen om hur din livssitua on ser ut?... läsa böcker för barnet/barnen? få pengarna a räcka ll för barnet/barnens behov? 8 11 Antal svarande föräldrar: procent

16 16 Att prata om föräldraskapet Drygt hälften av föräldrarna säger att de har berättat om sin livssituation för sitt eller sina barn. Samtidigt anger 14 procent att de har svårt att berätta för barnen om sin livssituation. När undersökningen genomfördes svarade föräldrarna på frågan om de har pratat om sitt eller sina barn samt föräldraskapet med någon som arbetar i verksamheten där de var inskrivna eller besökte. Här redovisas föräldrarnas svar: SAMTAL KRING FÖRÄLDRASKAP Har pratat om sina barn och/eller si föräldraskap med någon som arbetar inom den aktuella behandlingsenheten Nej 13% Ja, flera gånger 60% Ja, någon/ några enstaka gånger 27% Antal svarande föräldrar: 2 237

17 17 Behov av stöd i föräldraskapet I enkäten ställdes frågan Har du ett behov av att få stöd i ditt föräldraskap i några olika avseenden? Föräldrarnas svar framgår i detta diagram:

18 18 Sammanfattning Gruppen skiljer sig i vissa avseenden från föräldrar i befolkningen som helhet. Det gäller framförallt samlevnadsformer och barnens boende. Jämfört med den svenska populationen som helhet så är en större andel av undersökningens föräldrar ensamstående. Och av dem bor 45 procent med minst ett barn på del- eller heltid. 60 procent av föräldrarna har stöd från barnets/barnens andra förälder och 33 procent uppger att de har stöd av sin partner. Partnern kan kompensera för en del av de konsekvenser som missbruket kan få för barnet (Socialstyrelen 2012). Föräldrar i missbruks- och beroendevården vill ha stöd 32 % är oroliga för sina barn. 56 % vill prata om sitt föräldraskap. 53 % vill prata om barns behov. Föräldrar med störst behov Föräldrar som: - är ensamstående - har placerade barn - har ett bland- eller narkotikamissbruk - är i heldygnsvård. Särskilt oroande 53 % är ensamstående. 14 % har en partner i vård. 62 % har stöd av barn under 18 år. 50 % har narkotika- eller blandmissbruk. 26 % av barnen får stöd. Områden som är viktiga för vården att utveckla Ta upp föräldraskapet systematiskt som en del i vården. Lyft och diskutera barns behov utveckla stödet. Involvera partnern som kan kompensera och barn som får förklaringar. Bidra till att det formella nätverket förstärks. Stimulera kontakten mellan barn och andra vuxna. Stöd föräldrar när det gäller gränssättning. Stöd fäderna i deras föräldraskap.