Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
|
|
- Stefan Lindström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare gunborg.brannstrom@skl.se
2 Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk- och skyddsfaktorer för barn. - Från individ till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården. - Vad görs på nationell nivå. 2
3 Risk- och skyddsfaktorer
4 Riskfaktorer för barn - Föräldrar med psykisk sjukdom. - Missbruk och kriminalitet hos en eller båda föräldrarna. - Relationsproblem och separationer. - Aggressivitet och negativa förväntningar. - Brist på närhet i relationen mellan barn och föräldrar. - Kamratsvårigheter. 4
5 Missbruk påverkar hela familjen - Det grundläggande är hur man förstår missbruk. - Ett missbruksproblem existerar när bruket av alkohol eller andra droger förhindrar genomförande av uppgifter eller funktioner i familjen. - När känslomässiga band mellan människor belastas och förhindras av någons missbruk. - Man måste våga fråga hur partnern och barnen upplever konsekvenser av bruket. Gå från individperspektiv ett familjeperspektiv 5
6 Att börja fråga hur partner och barn uppfattar situationen startar processer - syfte - Föräldrarna blir medvetna om vilka konsekvenser bruket av alkohol och droger får för familjen och barnen. - Föräldrarna kan få kunskap om vad som krävs för att utveckla relationen till barnet och föräldraskapet. - Föräldrarna kan få stöd i att genomföra förändringarna. 6
7 Belastade familjer ger ökad risk för problem hos unga Om föräldrar till unga med substansbruk/missbruk ( Ung och oberoende, Maria Ungdom) - 80 % mödrar och 67 % fäder hade minst en psykiatrisk diagnos % mödrar och 78 % fäder hade missbruk och personlighetsstörning. - 2,5 % mödrar och 13 % fäder var dömda för våldsbrott % mödrar och 39 % fäder rapporterade fysiskt misshandlade av partner. 7
8 Belastade familjer ger ökad risk för problem hos unga Unga med substansmissbruk (ur artikel Ung och oberoende, Maria Ungdom) Psykiatrisk samsjuklighet är mycket stor - 90% av flickorna/81% av pojkarna hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket - Trots det en stor andel inte kända av socialtjänsten eller BUP En stor andel av flickorna uppvisar samma problem som sina mödrar och har själva blivit föräldrar. Möjlighet: Identifiera barnen via deras föräldrar Kan innebära att man kommer in tidigare 8
9 Samspelsmönster som bidrar till att problem utvecklas Alkoholmissbruk hos föräldern Familjekonflikter Våld Brist på sammanhållning i familjen Oförutsägbarhet Övertagande av föräldrarollen Bristande kommunikation Hur barn fungerar psykosocialt Källa: Barn som pårörende, Bente Storm Mowatt Haugland
10 Stärk föräldrarna i deras föräldraskap det stöttar barnen - Stödgrupper för barn till föräldrar med missbruk/beroende. - Stöd av andra vuxna runt barnen, är ett annat sätt att stödja barnen. - Relationen mellan föräldrar och barn är en viktig skyddsfaktorn för barnen. - Stöd i föräldraskapet skapar bättre förutsättningar för barnen. - Även om föräldern blir nykter är det inte säkert att han/hon blir en bra förälder. - En positiv relation är skyddande även om föräldern har egna svårigheter. Missbrukande föräldrar vill som alla andra föräldrar sina barns bästa. 10
11 Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande föräldraförmåga: - utagerande beteende och dålig impulskontroll (oftare våld) - brist på närvaro, nedstämdhet och tillbakadragenhet - brist på struktur, kontinuitet, och planering = kaos Dysfunktionella familjemönster Barnen tvingas ta på sig föräldraansvar Oftare även psykiska problem Kontinuerlig stress Sämre lösningsstrategier 11
12 Stöd i föräldraskapet Öka/utveckla skyddsfaktorerna Skyddsfaktorer Icke missbrukande förälder kompenserar för missbrukets konsekvenser. Låg konfliktnivå i familjen. Bibehållen daglig struktur med rutiner och vardagsrytm. Barn exponeras inte för drickande. Barn får adekvat information om det som pågår i familjen. Relationen mellan barnet och föräldern utvecklas. Barn får bygga upp förtroendefulla relationer med andra vuxna i barnens närhet. 12
13 Kunskap till praktik genomför följande: - Kartläggning för att förstärka barn- och föräldraperspektivet. - Ekonomiskt stöd till processledare i alla län för utveckling av föräldrastöd. - Utarbetat en fördjupningskurs i föräldraskap för personal inom missbruks- och beroendevården. - Utarbetar rutiner för att ta upp föräldraskapet. - Stöd för utveckling av rutiner som syftar till att beakta barns behov av information, råd och stöd inom missbruks- och beroendevården en pilot. - Stöd till och erfarenhetsutbyte mellan processledare. - Utvecklar samverkan i socialtjänsten. - Mentorskap i föräldrarollen - stöd till brukarorganisationer. 13
14 Förstärka barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Version Uppstart Förankringsfas Kartläggning II: Stödinsatser för barnen Ök SKL- Reg 25 aug Kartläggning I: Barn- och föräldraperspektiv i vården Processledareprogram Regionala konferenser Fördjupnings kurs Rutiner Metodutveck ling Utveckling av insatser till barnen Utveckling av stöd i föräldraskap Utveckling av mentorstöd genom brukarorg. Ev. nationell konferens
15 Utvecklingsarbetet som kvalificerat stöd
16 Följ med i utvecklingen prenumerera på Kunskap till praktiks nyhetsbrev Kontakt: gunborg.brannstrom@skl.se
gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
helena.asklund@skl.se Stockholm 2012 10 04
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Stockholm 2012 10 04 helena.asklund@skl.se 1
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Gunborg Brännström, SKL Förstärka barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Version
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se
En missbruksvård i stark utveckling vad har Kunskap till praktik bidragit med? Drogfokus 2012 10 25 gunborg.brannstrom@skl.se Disposition - Vad har Kunskap till praktik bidragit med för att utveckla missbruks-
Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län
Att stärka barn- och föräldraperspektivet inom missbrukoch beroendevården i Jönköpings län Inger Axelsson FoU-ledare FoUrum Regionförbundet i Jönköpings län Invest Region Jönköping Ur Missbruksutredningen,
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare
ATT UTVECKLA FAMILJEPERSPEKTIVET I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Per Jörnmyr, projektledare Karin Swensån Retzman, processledare Kunskap till praktik- stöd till föräldrar Beakta barns behov av information,
Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk
Barns och föräldrars behov av stöd i familjer med missbruk - En studie bland föräldrar och personal inom missbruks- och beroendevården i tre kommuner i Gävleborg Ann Lyrberg socionom och utredare Bakgrund
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria
Alkohol- och drogrådgivningen MiniMaria Beroendeenheten Minimaria Alkohol och drogrådgivningen Vuxengruppen (socialsekreterare) Boende och boendesociala gruppen Alkohol och drogrådgivningen Minimaria MiniMaria
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
KUNSKAP TILL PRAKTIK
KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR
Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Hälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Alla Alla vid behov Alla vid behov Hälsosamtal-vägledning Hälsoövervakning-undersökning
BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN
FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK
2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk
Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!
Havererat föräldraskap
Havererat föräldraskap - när missbruk och/eller psykiskt ohälsa allvarligt skadar föräldraförmågan Vi kallar oss maskrosföräldrar Framtidsverkstäder för och av föräldrar med egen erfarenhet av havererat
Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Genomförandeplan. för utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården 2011-2014
2011-09-28 1 (12) Genomförandeplan för utveckling av ett förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården 2011-2014 Sveriges Kommuner och Landsting Post: 118 82 Stockholm, Besök:
1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv
KUNSKAP TILL PRAKTIK Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården DELRAPPORT 2014 09 30 0 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade den 25 augusti 2011 en överenskommelse
Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet
Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014
Stöd i föräldrarollen inom missbruks- och beroendevården 2012-2014 Inledning Socialstyrelsen har i uppdrag att under perioden 2011-2014 i samråd med Statens Folkhälsoinstitut (FHI) och Sveriges Kommuner
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Föräldraskap och missbruk. Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården
Föräldraskap och missbruk Att ta upp frågor om föräldraskap i missbruks- och beroendevården Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Jenni Niska och Elisabet Olofsson
Jenni Niska och Elisabet Olofsson 2014-05-20 Stödja kunskaps- och kvalitetsutveckling av stöd till barn i familjer med missbruksproblem, psykisk ohälsa eller där våld förekommer 19 lokala och regionala
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.psynk.se
Stoppa tjuven! vikten av tidiga insatser och konsekvenser av felaktiga diagnoser. ing-marie.wieselgren@skl.se www.psynk.se Synkronisera alla insatser för psykisk hälsa! Mera skyddsfaktorer mindre riskfaktorer
- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården
Implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks- och beroendevården Presentation på LAR-konferensen i Oslo 2012 10 19 gunborg.brannstrom@skl.se Överenskommelse mellan regeringen och SKL(2008)
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT Erfarenheter och insatser
En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken, ANDT 2011-2014 Erfarenheter och insatser Trysil 7 september 2011 Ulrik Lindgren Politisk sakkunnig för Maria Larsson, Barnoch
Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län
Eva-Sara Beckman ANDT-samordnare Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsens organisation Miljöprövningsdelegationen Landshövding Länsråd Stab Rådet Viltförvaltningsdelegationen Samhällsbyggnadsenheten
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården
KUNSKAP TILL PRAKTIK Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruksoch beroendevården DELRAPPORT 2013 09 25 2 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) träffade den 25 augusti 2011 en överenskommelse
Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende
Qvinno qulan kamratstöd för mammor på väg ut ur (ett beroende ( På Qulan byggs liv Qvinnoqulan började som en liten, ideell mötesplats för kvinnor med beroendebakgrund på Söder i Stockholm. Besökarna började
Ensamkommande barn De mest utsatta!
Ensamkommande barn De mest utsatta! Etthundra-åttiotusen asylsökande väntar i Sverige idag..här finns över trettiotusen ensam-kommande barn. och dessutom ska sextio till åttiotusen avvisas.. Asylsökande
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd
Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd SUF-Konferens 2019 Lydia Springer, leg psykolog, specialist i klinisk psykologi Vilka förutsättningar behöver föräldrar med kognitiva svårigheter
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Anhöriga barn Barnet ur olika perspektiv Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Varför är föräldrar så
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser
Varmt välkomna till seminariet Tidig uppmärksamhet - Snabba insatser Seminariet innehåll: Presentation av Fältgruppens verksamhet Presentation av Beroendecentrum ungs verksamhet Fallbeskrivning Frågestund
Halmstad 22 maj
Halmstad 22 maj 2012 Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Ture och Tora Bild på rättspykhuset Bild på Ture i korridoren Bild på Ture i i rummet Bild på Ture tar kaffe Mäta och förbättra
N Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.
Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt
S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Inledning. Stockholm den 29 mars Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården
Stockholm den 29 mars 2018 Till Avdelningen för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården Attentions remissvar över remissversionen Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn.
Hur har barnen det? Fördjupade analyser av kartläggningen Föräldrar i missbruks- och beroendevården och deras barn Håkan Leifman CAN Disposition Kort om harm to others -rön Rapport 1 Rapport 2 Experienced
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna
Min bakgrund.. Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna Föreningen Maskrosföräldrar Min bakgrund.. Framtidsverkstäderna Föreningen Maskrosföräldrar Rapporten, artikeln och
Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011 2014 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin
Stöd för barn i familjer med missbruk m.m. Genomförandeplan för nationellt utvecklingsarbete 2011 2014 Regeringsuppdrag utifrån ANDT-strategin 2 Förord Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att i
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03
Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum
Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår
Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.
Insats. våldsbejakande extremism reflektionsövningar
Insats våldsbejakande extremism reflektionsövningar från Våldsbejakande extremism ett utbildningsmaterial för socialtjänstens arbete med barn och unga vuxna December 2017 Innan du använder presentationen
Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin
Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Till dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården
KUNSKAP TILL PRAKTIK DELRAPPORT 2012-09-27 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Delrapport 2012-09-27 1 Kunskap till praktik Delrapport 2012-09-27
Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.
Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk
Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning
Med utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING therese.astrom@sbu.se SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade
Samverkan varför, när och hur?
Samverkan varför, när och hur? Varför behövs samarbete? Det finns ett tydligt samband mellan utsatthet och ohälsa, försenad utveckling samt bristande skolgång Vanligast och även mest allvarligt med multipla
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården
CHECKLISTA för god kvalitet och ökad tillgänglighet inom missbruks- och beroendevården Inledning I propositionen (Prop. 2012/13:77) har regeringen föreslagit att det i hälso- och sjukvårdslagen och i socialtjänstlagen
1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro
1. Backaskolan Handlingsplan vid frånvaro Fastställd av styrelsen 20160215 Frånvaro från skolan är ofta ett tecken på ohälsa, som kan bero på brister i skolmiljön, dåliga relationer med kamrater eller
Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten. Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap
Betydelsen för barn och familjer av ökad samverkan mellan vuxen- och barnenhet inom socialtjänsten Charli Eriksson professor i folkhälsovetenskap Situationen för barn, familj och missbruk När vuxnas missbruk
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Välkomna till Childrens Program
Välkomna till Childrens Program Førebyggande stødprogram med ett familjeperspektiv Då kan jag inte hjälpa min mamma det får hon göra själv 27 september 2018 Hemligheten Prata inte Känn inte Lita inte på
Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset
Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende
Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset Vad är nationella riktlinjer? Socialstyrelsen
Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Dagens program -förmiddag
Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 17 september 2013 Annika Nordström Dagens program -förmiddag 10.00-10.40 Varför detta projekt? En introduktion och en bakgrund. Om att uppmärksamma