STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.
|
|
|
- Sara Persson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
2 SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst SBU:s uppgift är: att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder i hälso- och sjukvården och i den verksamhet som bedrivs med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ur medicinskt perspektiv där så är tillämpligt, samt ur ekonomiskt, samhälleligt och etiskt perspektiv.
3 SBU:s verksamhet 1. SBU utvärderar 2. SBU Kommenterar 3. Vetenskapliga kunskapsluckor 4. SBU:s Upplysningstjänst 5. SBU kartlägger 6. STA-nätverk
4 Men Denna föreläsning bygger inte på SBU utvärderar eller dyl.. Andra vetenskapliga källor som referenser
5 Viktig kunskap Många av ungdomens och vuxenårens problem kan kopplas samman med risk- och skyddsfaktorer. Vissa faktorer visar sig redan under förskoleåldern. Den praktiska användningen av den här kunskapen inom socialtjänsten, psykiatri, förskolan/skola, BVC/MVC är än så länge begränsad. Viktigt att användningen ökar eftersom det sannolikt kommer att leda till mer effektiva insatser!
6 Att fokusera Två av de mest vanligt förekommande problemen hos unga: Externaliserade problem exempelvis trotsigt, aggressivt, normbrytande, kriminellt beteende, samt bruk/missbruk av alkohol och andra droger. Internaliserade problem definieras som ångestrelaterade och depressiva symtom. Båda typerna av problem är relaterade till flertalet negativa konsekvenser i vuxen ålder.
7 Definitioner En riskfaktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som ökar sannolikheten eller risken för ett visst utfall. En skyddande faktor för ett visst beteende är en egenskap, händelse, förhållande eller process som kan minska sannolikheten för ett visst utfall. - Närvaro av en eller flera skyddsfaktorer kan göra att den unge inte utvecklar problem trots att han eller hon innehar eller exponeras för riskfaktorer.
8 Risk och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext. Många risk och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa. Sannolikt är ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig.
9 Över tid sker problemspridning Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Vuxen ålder Kriminalitet Kriminalitet Alkoholdrickande Alkoholdrickande Droger Beteendeproblem Låg skolmotivation Låga skolprestationer Droger Låg skolmotivation Låga skolprestationer Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Familjeproblem Disciplinproblem Skolk Dålig ekonomi Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Äktenskapsproblem Dåliga kamratrelationer Familjeproblem Tidig sexualitet Skilsmässa Dödlighet Saknar socialt nätverk
10 Socioekonomisk status Föräldrakriminalitet Manligt kön Föräldrars psykiska ohälsa Trauma Låg ålder Antisociala attityder Missbruk Föräldra-barnrelation Impulsivitet ADHD vo Begåvning Kriminella vänner Impulsivitet Empati Aggressivitet Tidigare våldsbrott Social oförmåga/isolering
11 Riskfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Barnfaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Uppförandeproblem, aggressivitet och trotsighet Svårhanterligt temperament Oräddhet och spänningssökande beteende Impulsivitet och hämningssvårigheter Sömnproblem Undernäring Depression
12 Riskfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Föräldrafaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Föräldrars mentala hälsa Kriminalitet Alkoholmissbruk Låg IQ Låg utbildningsnivå Låg socioekonomisk status Stor familj Trångboddhet Stress Äktenskapsproblem Konflikter Separationer Våld i familjen Barn bevittnar våld Fysiska bestraffningar av barn Bristfällig tillsyn Ungt mödraskap Ensamstående föräldraskap Familjehemsplacering/ otrygg anknytning Bristfälligt föräldraskap Lågt engagemang Mödrars negativa kontroll Låg tillgivenhet
13 Hög IQ Skyddsfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem Barnfaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Lätthanterligt temperament Effektiv känsloreglering
14 Skyddsfaktorer i förskoleålder, 0-6 år, för långvariga problem föräldrafaktorer (Nordic welfare-tidiga insatser) Positiva föräldra-barn relationer Trygg anknytning mellan föräldrar och barn Föräldrars responsivitet Föräldrars acceptans Få föräldra-barn separationer Föräldrars förmåga att tillgodose barnets behov av säkerhet och stimulans
15 Ledsna barn- depression, bipoläritet (Socialstyrelsen, 2010) Ärftlighet Förluster (dödsfall, separationer, flytt) Trauman, övergrepp & brister i omvårdnaden Negativa eller rigida familjemönster (ex konflikter, rutiner, regler) Psykisk sjukdom förälder (missbruk, personlighetsstörning) Ideligen avbrutna vuxenkontakter Dålig ekonomi i familjen Bristande integration Biologisk omognad Missbruk Kroppsliga sjukdomar och funktionsnedsättningar Prestationsångest Skolmisslyckanden Mobbning Utanförskap Kulturella skillnader
16 Skolnärvaro Skolframgång Trygg skolmiljö Trygg känslomässig anknytning Stödjande & samarbetande föräldrar Stabilt temperament Skyddsfaktorer ledsna barndepression, bipoläritet (Socialstyrelsen, 2010) Begåvning Social kompetens God självkänsla & problemlösn.förmåga Stöd från föräldrar Stöd från andra vuxna Bra kompisar Fritidsintressen
17 Riskfaktorer Temperament (beteendemässig hämning) Ärftlighet Inlärning Stressande livshändelser Föräldrars förhållningssätt Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010) (kontrollande & överbeskyddande)
18 Blyga och ängsliga barn (Socialstyrelsen, 2010) Här betonas generella skyddsfaktorer för barn- och ungdomspsykiatrisk problematik; Känslomässig mognad Social kompetens Hög självkänsla & problemlösn.förmåga
19 Risk för senare våldsbrott: Topp 8 (Lipsey & Derzon, 1998) Riskfaktor (6-11 år) 1. Pojke 2. Debuterat med brott 3. Debuterat med alkohol/droger 4. Låg socioekonomisk status 5. Antisocialitet inom familjen 6. Aggressivt beteende 7. Rastlös och impulsiv (ADHD) 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn
20 Risk för senare våldsbrott: Topp 8 (Lipsey & Derzon 1998) Riskfaktor (12-14 år) 1. Bortvald av bra vänner 2. Antisociala vänner 3. Debuterat med brott 4. Pojke 5. Aggressivt beteende 6. Rastlös och impulsiv (ADHD) 7. Problem i skolarbete/anknytning till skola 8. Brister i anknytning, uppfostran och tillsyn
21 What we need to know about factors that protect youth from problems: a review of previous reviews (Eriksson, Cater, Andershed & Andershed, 2010) Vad skyddar mot externaliserande och internaliserande beteenden? Individen, familjen och omgivande miljön
22 Skyddsfaktorer- externaliserande och internaliserande problem Individen Lätthanterligt temperament En positiv social orientering Effektiv känsloreglering Hög IQ Effektiv problemlösningsförmåga Bra cooping skills Tilltro till livet Motiverad Humor Självförtroende och självkänsla Positiv attityd till skolan Familjen Att ge omsorg och skydd Trygg anknytning Minst en god relation till förälder/eller annan vuxen Bra föräldra-barn relation Auktoritativ Engagerad förälder Monitorering Rutiner i familjen Ett positivt familjeklimat Hög SES Prosociala syskon
23 Skyddsfaktorer- externaliserande och internaliserande problem Närmiljö/samhälle Nätverk av prosociala vuxna Prosociala vänner Välorganiserad närmiljö Lagar och normer Religion Tidiga interventioner Ekonomiska förutsättningar God hälso- och sjukvård Positiv skolmiljö Fritidsaktiviteter
24 Förbättringsresan Mer satsning på tidiga och förebyggande insatser för barn före skolåldern (Förslag från nationella samordnaren Cecilia Grefve) Uppdrag ska förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten (Regeringsuppdrag, 2016 till Socialstyrelsen)
25 Det finns kunskaper om risk- och skyddsfaktorer, används inte systematiskt - Hur kan vi använda denna kunskap i praktiken?
26 Lästips! Forskningsöversikt risk- och skyddsfaktorer Andershed, Andershed & Farrington (2012) Kunskapsmaterial socialstyrelsen Tidiga insatser för barn och unga pdf Riktlinjer Riktlinjer till stöd för bedömning och behandling Barn- och ungdomspsykiatrin, Stockholms läns landsting (2015)
27 STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer hos barn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Verksamma vid CAPS center for Criminological
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Baseras på: Varför viktigt? Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete?
Risk- och skyddsfaktorer bland förskolebarn Hur göra i praktiskt arbete? Henrik Andershed Professor i psykologi, Docent i kriminologi Anna-Karin Andershed Fil.dr. Verksamma vid Institutionen för juridik,
Barnkonventionen- FN:s konvention om Barnets Rättigheter
1 Barns rättigheter Jag har rätt att vara som jag är och tycka om mig själv. Jag har rätt att både känna och visa mina känslor. Jag har rätt att be om hjälp, stöd och tröst hos vuxna. Jag har rätt att
Teorier och modeller om problem hos barn och unga. Beteendeanalys. Checklista för beteendeanalys. Särskilt användbart med barn och ungdomar
Teorier och modeller om problem hos barn och unga Beteendeanalys Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Utveckling av inåtvända problem Särskilt användbart med barn och ungdomar 1. Offer för sin
Teori och forskning. Beteendeanalys. Utveckling av utagerande problem. Forskning om föräldrastöd. Innehållet i programmen.
Teori och forskning Beteendeanalys Utveckling av utagerande problem Forskning om föräldrastöd Innehållet i programmen Utmaningar Beteendeanalys Vad är vitsen med beteendeanalys? A - B - C Utveckling av
Tidiga insatser för familjer
Nordens Barn Reykjavik den 8 oktober 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 14-10-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Exempel från Finland Nedskärningar under
2013-09-03. Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet
Utveckling av kriminalitet bland unga personer Märta Wallinius Leg. psykolog, med.dr. Ungdomsåren Omvälvande period Barn vuxen? Förändrade krav ( maturity gap ) Biologiska förändringar (t.ex. hormoner)
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Barn med psykisk ohälsa
Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Skolan förebygger. - om hälsa, lärande och prevention i skolan
Skolan förebygger - om hälsa, lärande och prevention i skolan Ett regeringsuppdrag År 2005-2007 Statens folkhälsoinstitut i samarbete med: Skolverket Myndigheten för skolutveckling Alkoholkommittén Mobilisering
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete
Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete Mitt huvudbudskap: Viktigast att arbeta med generella insatser och att dessa insatser är i princip de samma oavsett om vi arbetar förebyggande
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Antisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Vad är SOFIA studien?
Vad är SOFIA studien? En vetenskaplig studie av barns utveckling och anpassning i samarbete mellan Örebro universitet, Karlstads universitet och Karlstads kommun. 1 Övergripande syften och mål Att bättre
Strukturerad bedömning. En kort presentation av EARL och ESTER
Strukturerad bedömning En kort presentation av EARL och ESTER Identifiering och utredning En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. En effektiv utredning måste vara individuell Identifiering
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr
Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr Varför är det såhär & vad ska vi göra? Aldrig förr har så få ungdomar använt alkohol och narkotika
Den viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Remissvar 1 (5) Datum Vår beteckning 2018-04-23 SBU2018/53 Regeringskansliet Socialdepartementet Er beteckning S2018/00232/FS Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Besök oss på www.sbu.se Följ oss på Twitter @SBU_se Två viktiga uppdrag för socialtjänsten: 1 utreda behov (stöd och skydd) 2 erbjuda lämpliga insatser
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Därför behövs familjehem
Familjehem Därför behövs familjehem Socialtjänsten har flera olika insatser för barn och ungdomar som är i behov av stöd eller skydd. I första hand ges familjen stöd i hemmet för att undvika separation
Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro.
Att vända frånvaro till närvaro. En utredning om problematisk elevfrånvaro. - Riskfaktorer - Upptäckt och kartläggning - Främja närvaro - Elevhälsans roll - Insatser - Utredningens förslag Malin Gren Landell,
Våld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet
Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)
Det försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården
Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?
A 1 Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa (artikel 5 & 18) A 1 v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj? v Hur kan familjen vara viktig på olika sätt
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
FoU Södertörn 6 april, 2017
FoU Södertörn 6 april, 2017 www.sou.gov.se/ sök på problematisk frånvaro Presskonferens om förslagen i korthet http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/ 2017/01/gustav-fridolin-tar-emot-utredning-omproblematisk-elevfranvaro/
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet
Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt
Att Arbeta med Pojkar som Agerar ut Sexuellt Att upptäcka och minimera risker i behandling 2 Vad gäller: Utbildning Socialekonomisk status Etnisktbakgrund Personlighetstyper Erfarenhet av egen utsatthet
Vänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Det goda Samspelet MÄNNISKANS BEHOV I CENTRUM Vilka kunskaper behöver vi vuxna ha och vad behöver vi kunna tillföra för att våra barn ska få en sund uppväxtmiljö? anna-rosa.perris@cbti.se AGENDA Struktur
FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO
FRÄMJA NÄRVARO #JAGMED ESKILSTUNA 17-10-24 WWW.SOU.GOV.SE/ SÖK PÅ PROBLEMATISK FRÅNVARO PRESSKONFERENS OM FÖRSLAGEN I KORTHET HTTP://WWW.REGERINGEN.SE/PRES SMEDDELANDEN/2017/01/GUSTAV- FRIDOLIN-TAR-EMOT-UTREDNING-
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med
Anhörigstöd Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med Senast reviderad 2019-05-06 sid. 1 av 8 Innehåll
Om risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?
Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad? Lotta Borg Skoglund MD PhD SMART Psykiatri Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet Agenda Ungdomstiden
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18
Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga. Anna-Karin Andershed, Fil. dr.
Risk- och skyddsfaktorer för barn och unga Anna-Karin Andershed, Fil. dr. Dagens fokus - Vad är risk och vad är skydd? - Exemplet normbrytande beteende - Bedömning av risk- och skyddsfaktorer - Kopplingen
Modellområde Vänersborg
Modellområde Vänersborg Att möta barn och ungas psykiska hälsa med en helhet Skoldatatekskonferens 29 sep 2011 Modellområde Målet är att barn och ungdomar i området ska må bra /ha en god psykisk hälsa
- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist
Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum
Välkommen till Miniprojekt Pinocchio Lerum HUR? Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer mellan verksamheter och organisationer som främjar förebyggande arbete och tidiga insatser. Använda det strukturerade
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog
Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog stina.jarvholm@vgregion.se Koncentrationssvårigheter, Vem/vad menar vi? Stora varaktiga
Risk för framtida kriminalitet
Presentation vid Barnpsykiatriska föreningens möte i Göteborg 21-22/9 2000 Evidensbaserad behandling av Trotssyndrom Uppförandestörning Niklas Långström, med dr, leg läk Sektionen för Rättspsykiatri Karolinska
Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 248/17
Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling
Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla
Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm
Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/
Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015)
Aktuell forskning kring långvarig ogiltig skolfrånvaro (april 2015) Omfattning: Långvarig ogiltig skolfrånvaro: Mätning från läsåret 2008/2009 är att 1500 elever i kommunala skolor och 150 elever i fristående
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags
SET LIVSKUNSKAP Men du kan inte vara alla till lags hela tiden. Du kan vara några till lags ibland Varför r Livskunskap i skolan? 28% 26% Hjärtkärlsjukdomar Psykisk ohälsa tumörer 10% 15% 24% skador Övrigt
Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin
Tillbaka till skolan Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin Hemmasittare? Definition En hemmasittande elev som har varit frånvarande under minst fyra veckor
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta
Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende
Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,
Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin
Regional medicinsk riktlinje Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017-00132) giltigt till mars 2019 Utarbetad av
Varför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö
Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land
Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning.
LORDIA- LONGITUDINAL RESEARCH ON DEVELOPMENT IN ADOLESCENCE Ett prospektivt longitudinellt forskningsprogram om ungdomars sociala nätverk, missbruk, psykiska hälsa och skolanpassning. Fokus på sociala
Projekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen
Tidiga insatser för familjer
Nordens Barn Köpenhamn den 15 maj 2013 Tidiga insatser för familjer Kristin Marklund Projektledare Nordens Välfärdscenter 20-05-2013 Nordens Välfärdscenter 1 Uppdrag Nordiska ministerrådet prioriterar
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Umeåmodellen. Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor. Elever med hög skolfrånvaro. Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014
Umeåmodellen Faktorer som påverkar skolnärvaron Checklistor Elever med hög skolfrånvaro Dokumentnamn: Projektet Tillbaka till skolan 2012 2014 Dokumentansvarig: Karin Arnqvist specialpedagog och Cecilia
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer
Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen 5 kap 7 : Minderåriga barn som lever nära cancer Barn som närstående har ett särskilt lagstöd enligt Hälso- och sjukvårdslagen
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget?
Sociala risker, vad talar vi om och vad är kunskapsläget? Per-Olof Hallin Urbana studier Malmö högskola Definitioner av social risk Traditionell En social risk är möjligheten (sannolikheten) för oönskade
BBIC:s mål m l och syfte
BBIC:s mål m l och syfte Mål: ett nationellt enhetligt och heltäckande system för utredning, planering och uppföljning inom social barnavård Syfte: Stärka barns ställning Öka samarbetet med barnet och
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar. Spridningskonferens missbruk Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU
Psykologisk och psykosocial behandling för Ungdomar Spridningskonferens missbruk 2016 10 11 Eva Hallberg, samordnare, VO Beroende/SU Ungdomar Med ungdomar avses i riktlinjerna personer i åldern 12 18 år.
Statlig styrning med kunskap
Statlig styrning med kunskap hur är det tänkt? BUP-kongress i Uppsala Barbro Thurfjell medicinskt sakkunnig, barn- och ungdomspsykiatri Agenda Socialstyrelsens roll Vad är styrning med kunskap? Rådet och