Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Transkript

1 Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet

2 Vad pratar vi om Metropolit-studien Alla födda 1953 i Stockholms stad De med antisocial personlighetsstörning utgör ca 5% (män) och 0.5-1% (kvinnor) av den totala befolkningen i Stockholm Dessa svarar för ca 70% (män) respektive 30% (kvinnor) av alla brott som begås

3 Hur ska vi ta oss an antisociala ungdomar? Vad fungerar? Vi måste ha en organiserande princip för vårt arbete runt antisociala ungdomar

4 R-N-R Modell för bedömning och brottsprevention Generell övergripande princip Använd behandling/intervention: Förlita er ej på straff/sanktioner som förändringsmodell hos ungdomar som är antisociala Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

5 R-N-R Modell för Bedömning och brottsprevention Risk: Arbeta i första hand med högriskfallen i andra hand med de med något lägre risk för fortsatt brottslighet Need: Förändring av beteeende sker genom behandlingsmål som är kopplade till riskfaktorer som påverkar risken för framtida brottslighet (dynamiska riskfaktorer) Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

6 R-N-R Modell för Bedömning och brottsprevention Responsivitet: Använd verksamma påverkansmekansimer (inlärningsterori) Generella, använd KBT social inlärning som motor för förändring Specifika, matcha interventioner och behandlingsstrategier till inlärningsstil, motivation hos klient, personlighet och särskilda förutsättningar (begåvning psykisk ohälsa) Andrews, D. A., & Bonta, J. (2003). The psychology of criminal conduct (3rd ed.). Cincinnati, OH, USA: Anderson.

7 Antisociala ungdomar Vi behöver sålunda göra en bedömning av hur hög risken för framtida brottslighet är och vi behöver bedöma vilka riskfaktorer hos individen som påverkar den risken

8 så vad vet vi om risk och skyddsfaktorer

9 Allvarlig brottslighet senaste året (elever årskurs 9) Skyddsfaktorer Riskfaktorer %

10 Två sätt att se på R&S Structured Assessment of Violence Risk in Youth (SAVRY) Version 2

11 Komplext och multifaktoriellt Brotts/våldsbenägenhet är sällan en psykisk störning, diagnos eller ett symtom utan ses enligt omfattande forskning mest korrekt som ett komplext och multifaktoriellt förorsakat beteende Insatser för att minska kriminalitet/våld måste därför göras på flera nivåer

12 Nivåerna Global nivå (generell välfärdspolitik, demokrati, lagstiftning, etc) Samhällsnivå (lagstiftning, rättsväsende, normbildning, generell välfärdspolitik, mödrabarnhälsovård, etc) Gruppnivå (skola, bostadsområde, etc) Familje-/individnivå - prevention o behandling (social färdighetsträning, missbruksförebyggande, utbildning/arbetsträning, impulskontrollträning, attitydarbete, läkemedelsbehandling, inkapacitering, etc)

13 Hur förklarar vi kriminalitet - enfaktorstanken Moraletisk modell (ondska/bristande moral) Sociologiska modeller (fattigdom, utanförskap, stigmatisering, invandrarskap, ojämlikhet mellan kön o klasser) Psykoanalytiska/psykodynamiska modeller (inre konflikter, tidiga trauman, störda objektrepresentationer) Andra psykologiska modeller (föräldrars otillräcklighet, uppfostran, gränssättning, frånvarande fäder, kriminella kamrater) Biologiska modeller (ADHD, schizofreni, missbruk)

14 Dagens perspektiv Risk och skyddsfaktorer på samhälls-, grupp-, familje- och individnivå samverkar komplext Många risk och skyddsfaktorer är gemensamma för utveckling av brottslighet, missbruk och psykisk ohälsa Sannolikt är ingen enskild faktor vare sig nödvändig eller tillräcklig Inga särskilda riskfaktorer för män, kvinnor eller andra grupper eller kulturer Tar sig åldersadekvata uttryck och kan skifta i betydelse över tid och mellan individer Människan är väldigt interaktiv med sin omgivning särskilt under tiden upp till tonåren

15 Konsekvenser Strukturella Alla nivåer måste beaktas risker och skyddsmekanismer finns överallt i alla sammanhang Mycket mer av generella preventionsinsatser mot tydligt definierade riskfaktorer Holistisk syn på hur utveckling och förändring sker Maximal effekt av interventioner sker rimligen om de integreras i det vardagsliv som ungdomen lever Praktiska Viktigt att förstå hur riskfaktorer dynamiskt utvecklas över tid Långvariga exponeringar för riskfaktorer är särskilt problematiska och därför viktiga att förebygga Kortvariga exponeringar av traumatisk karaktär är viktiga att förebygga Kaskadkonsekvenser av exponering till en riskfaktor Sluta hoppas på att enskilda interventioner kommer att ha stora effekter eller att terapi eller placeringar automatiskt leder till något positivt

16 Riskfaktorer småbarnsåren Insecure attachment Hostile to peers, socially inhibited Irritability Fearfulness Difficult temperament Head injury Motor, language, and cognitive impairments Early aggressive behavior Sexual abuse Riskfaktorer - barnaåren Negative self-image Apathy Anxiety Dysthymia Insecure attachment Poor social skills: impulsive, aggressive, passive, and withdrawn Poor social problem-solving skills Shyness Poor impulse control Sensation-seeking Lack of behavioral self-control Impulsivity Early persistent behavior problems Attention deficit/hyperactivity disorder Anxiety Depression Antisocial behavior Head injury Self-reported psychotic symptoms

17 egocentrisk vs holistisk S Egocentrisk R R R R S S

18 Den operativa principen för brottsprevention och insatser mot kriminalitet i öppna former som ges i individens livsmiljö kan sammanfattas på följande sätt: EN FULLSTÄNDIG MOBILISERING AV NÄRSAMHÄLLETS SAMTLIGA TILLGÄNGLIGA RESURSER

19 --- mot de individunika riskfaktorer som finns på strukturell, grupp och individuell nivå där mobiliseringen syftar till att få bort dom eller minska betydelsen av dom samt att tillskapa skyddande mekanismer och förutsättningar på alla nivåer

20 R-N-R outpatient model process and events An adolescent is entering the system Assessment (SAVRY, IQ etc) Treatment plan Interventions adjusted to individual characteristics Focus on risk factors for criminal behavior work with high risk cases Targeting dynamic risk factors strengthen protective factors build on positive aspects Individual School/ Work Practice skills in all areas of life Case manager/ Coordinator Interventions Various experts can be consulted Peers A 30% reduction of recidivism is possible among high-risk cases Treatment providers Family Authorities/ services School, social services, police, job centre, psychiatric services, housing service, leisure activity providers