Förändringskonceptens bakgrund

Transkript

1 Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer av insatser för att förebygga och behandla normbrytande beteende hos barn nationella utredningar om vad som kan förbättras inom detta område expertgruppens erfarenheter och diskussioner Förändringskoncepten kan förändras och utvecklas under projektets gång Ordningen på förändringskoncepten är inte kronologisk

2 Expertgruppen Anna-Karin Andershed, fil. dr. i psykologi, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet (ordförande) Henrik Andershed, docent i psykologi, Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap, Örebro universitet (ordförande) Marianne Cederblad, professor emeritus i barn- och ungdomspsykiatri Pia Enebrink, med.dr.; leg. psykolog; enhetschef, BUP-SIGNAL, Stockholm Lars Gelander, med.dr.; leg. läkare; skolläkare; ordförande i Svenska skolläkarföreningen; specialist i barn- och ungdomsmedicin, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Marie Gustafsson, fil.mag. i socialt arbete, utvecklingledare, FoU Välfärd, Regionförbundet Örebro Christina Kadesjö, socionom; med.dr.; leg. psykoterapeut; Institutionen för Barn och Ungdomspsykiatri, Umeå Universitet Martin Karlberg, lärare; doktorand i utbildningsvetenskap, Uppsala Universitet Ingemar Nilsson, fil.dr.; leg. psykolog; chefspsykolog, Malmö stad Lena Nordh, socionom; kurator, Memeologen, Västerbottens läns landsting Josephine Lindgren, handläggare vid SKL och doktorand vid Karolinska institutet, Kristin Marklund, IMS, Ann-Kristin Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention, Ylva Söderlind och Eva Westerling, projektledare SKL

3 1. Stärk och systematisera samverkan över verksamhetsgränser Olika verksamheter (förskola/skola, barn- och skolhälsovård, socialtjänst, BUP) kan göra/gör olika saker Dessa verksamheter behöver känna till varandras ansvars- och kompetensområden för att på bästa sätt kunna samarbeta.

4 2. Systematisera arbetet enligt en viss process Det gynnar arbetet att ha en i förväg generell plan eller process för arbetet, som samtliga involverade verksamheter följer. Planen talar om vad som behöver göras och i vilken ordning. En central del av en systematisk arbetsprocess är kontinuerlig dokumentation. 1 3 Remitterat beteende Skolk, frånvaro Missbruk Kriminalitet Våldsam Borta från hemmet Fel kompisar Isolerar sig i hemmet Övergripande mål Vad vill uppnås konkret? Skolnärvaro Ingen kriminalitet Inga droger Följa överenskommelser Ha rätt kompisar Sova hemma Aktiv fritid Tydligare föräldraskap Utvärdera 8 Utvärdering av framsteg och hinder Analys av interventionernas utfall 7 Framgång eller utebliven förändring? Genomföra interventioner Föräldrar genomför förändringar med stöd av interventioner. Nyckelpersoner engageras och gör förändringar med stöd av planering. Önskade resultat av MST-insatsen Vad nyckelpersoner anser vara angelägnast. Nyckelpersoner såsom familj, släkt, närstående, ungdomen, polis, skola, socialtjänst, fältgrupp m fl Ex: Ungdomen sköter skolan, lyssnar på föräldrarna, lyder, respekterar sina föräldrar, stannar hemma istället för att rymma, utvecklar sin begåvning istället för att måla graffiti, blir mer självständig och lämnar busgänget, lär sig rätt från fel, etc. Arbetet genomförs i en atmosfär av engagemang, samarbete, gemenskap med familj och nyckelpersoner Analys av samband mellan identifierade problem och deras systemiska sammanhang. Utifrån ovan definierade svårigheter och önskade mål. Mät Cirkulär arbetsprocess Göra 4 Prioritera delmål Delmål Mätbara skillnader Öka skolnärvaro Minska kriminalitet Byte till bra kompisar Öka kontroll i familjen Öka värme i familjen Prioritera Utveckling av interventioner Bedömning av vilka interventioner som kan förväntas ge störst förändringar Prestation/belöning. Enas kring vad som premieras (skola, tider, träning, ej droger). Vilka kompisar är ok? Uppnå enighet kring detta. Tider som funkar. Vardagar, helger, läxtid, träning. Regelbundna drogtester planeras. Hur ska de gå till? Vem behöver följa med? 5 2 6

5 3. Identifiera och sätt in insatser tidigt Barn som befinner sig i riskzonen för eller redan har utvecklat normbrytande beteende är i behov av insatser. Vi vet att ju tidigare vi kan stävja en negativ utveckling, desto mindre är risken att allvarliga problem får fäste och utvecklas. En förutsättning för en tidig insats är en tidig identifiering. Utan den vet vi inte vilka barn vi behöver fokusera på.

6 4. Använd strukturerade bedömningsinstrument som fokuserar på evidensbaserade risker och resurser Strukturerad metodik är överlägsen ostrukturerad i att ge förutsättningar för att olika bedömare kommer fram till samma sak i en bedömning. Det skapar en bra grund för vilka insatser som bör sättas in samt för kommunikation med barn, föräldrar och mellan verksamheter. Det ger också möjlighet till mer strikt utvärdering av huruvida insatser har effekt eller ej.

7 5. Arbeta tillsammans med föräldrarna Föräldrar spelar en central roll i barnets utveckling. Det är viktigt att samarbeta med och involvera föräldrarna i både bedömning och insatser.

8 6. Fokusera på evidensbaserade riskfaktorer Många olika faktorer har visat sig hänga samman med normbrytande beteende. Fokusera i identifiering, bedömning och uppföljning främst på de faktorer som forskning har visat på är av störst vikt, som är direkt snarare indirekt relaterade till normbrytande beteende (proximala) och som är föränderliga (dynamiska).

9 7. Fokusera på evidensbaserade skyddsfaktorer Det finns flertalet faktorer som påvisats kunna minska risken för långvarigt normbrytande beteende. Insatser ska sättas in för att stärka dessa skyddsfaktorer, lika självklart som insatser sätts in för att reducera risker.

10 8. Anpassa insatserna till varje barns specifika behov Risk- och skyddsfaktorer är olika för olika barn. Därför måste man skräddarsy insatser till varje enskilt barns risker och behov för att vara effektiv.

11 9. Sätt in insatser över en betydande tidsperiod Normbrytande beteende utvecklas inte över en natt Insatser över längre tid skapar varaktiga positiva konsekvenser för deltagarna, medan insatser över kortare tid ger mindre, ofta tidsbegränsade effekter

12 10. Använd evidensbaserade insatser En insats som är evidensbaserad fokuserar direkt på normbrytande beteende eller på faktorer som forskningen påvisat är risk- eller skyddsfaktorer för normbrytande beteende. Effektiva insatser Föräldrastöd Social och emotionell träning Förskola och skola Familjeinriktad behandling till barn som redan har ett utpräglat normbrytande beteende

13 11. Beakta särskilt eller undvik följande Undvik ostrukturerade bedömningar Undvik insatser som inte fokuserar direkt på evidensbaserade risker och resurser för normbrytande beteende Undvik samtalsstöd eller terapi med psykodynamisk/psykoanalytisk inriktning. Var vaksam på att negativa processer kan uppstå i gruppaktiviteter. Insatser som sätts in på institution kan ha mindre effekt än samma insats som sätts in utanför institution.