Multisystemisk terapi (MST)
|
|
- Gunnel Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rubrik: Century Gothic, bold 14pt Namn: Century Gothic, bold 14pt Presentationsrubrik: Century Gothic, bold 26pt Tio år med Multisystemisk terapi Vad har vi lärt oss? Cecilia Andrée Löfholm Multisystemisk terapi (MST) Ungdomar med allvarliga beteendeproblem Intensiv strukturerad familje- och närmiljöbaserad insats Utförs av MST-team med 3-4 behandlare och en teamledare Utgår från nio behandlingsprinciper Multisystemisk terapi (MST) Utvecklats under mer än 30 år i USA Teoretisk grundad: o risk- och skyddsfaktorer o socialekologi o systemteori Har stödstrukturer för att säkerställa bl a behandlingstrohet Utvärderad i stort antal effektutvärderingar 1
2 Svenska effektutvärderingen av MST Randomiserad studie av 156 ungdomar MST jämförs med traditionella insatser inom socialtjänsten Inklusion i studien under ett år med början 2004 Uppföljning efter 7, 24 och 60 månader Efter 7 månader resp två år träffade vi familjerna. Femårsstudien baserad på registerdata Förmätning 6-mån mätning 24-mån mätning 60-mån mätning MST Informerat samtycke Randomisering Traditionella insatser Datainsamling (7 och 24 månader) Ungdom, föräldrar, socialtjänst, (skola) Kriminalitet Normbrytande beteende Alkohol/droger Psykisk ohälsa Familj Kompisar Skola Psykosociala bakgrundsfaktorer Socialtjänstens insatser 2
3 Registerdata (60 månader) Socialtjänstens insatser Öppenvård Placeringar utom hemmet Kriminalitet Misstankeregistret Lagföringar Brott Vård inom psykiatri och missbruksvård Efter 2 år Förbättringar för båda grupperna ungdomar efter 7 respektive 24 månader Lika stor förbättring för dem som fått MST och för dem som fått traditionella insatser En svårbehandlad grupp som: fått omkring 400 olika insatser två av fem har varit placerade en tredjedel är fortfarande aktuella Efter 5 år: Fyra av fem ungdomar i misstankeregistret Två av tre har dömts för brott De 48 ungdomar som var mest brottsaktiva stod för 80% av alla brott Fyra av tio har fått vård inom psykiatri eller för missbruksproblematik. Ingen skillnad mellan grupperna 3
4 Andel unga (15 år och äldre) som lagförts under femårsperioden 100 Procent År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Uppföljningsår MST Trad Efter 5 år: Två av tre unga har haft insatser under mer än 24 månader. Nästan hälften har vid något tillfälle varit i dygnsvård. Totalt hade det fattats omkring 600 olika beslut om insatser Ingen skillnad mellan grupperna Andel unga (under 20 år) med insats inom socialtjänsten under femårsperioden 100 Procent År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 Uppföljningsår MST Trad 4
5 Förmätning 6-mån mätning 24-mån mätning 60-mån mätning MST MST Traditionella insatser Informerat samtycke Randomisering Traditionella insatser Andel unga som har insatser 1 5 år och antal beslut per insatstyp Jamen, det var väl det jag visste! Vad jag blir trött på allt tjat om EBP och evidensbaserade metoder hit och dit! Det där funkar ju ändå inte! 5
6 Tänkbara förklaringar Svensk MST sämre än MST i USA? Kontextuella skillnader mellan länder? Vilken roll spelar jämförelsegruppen? Tänkbara förklaringar Svensk MST sämre än MST i USA? För tidig utvärdering Låg programtrohet Kontextuella skillnader mellan länder? Sociodemografiska skillnader gynnar Sverige Vilken roll spelar jämförelsegruppen? Svenska Trad-insatser bättre än i USA...som ledde till två nya studier Dålig behandlingstrohet? Ökade MST-teamens behandlingstrohet med ökad erfarenhet av att ge MST-behandling? Hur hanteras TAU i effektutvärderingar? Granskar begreppet och effekten av traditionella insatser (TAU) i MST-studier 6
7 Recidivism rate MST (%) Upprinnelsen till TAU-studien: CBCL förändring (T-score) i fyra utvärderingar av MST 12 MST TRAD Sverige Norge Henggeler mfl, 2006 Rowland mfl, 2005 Rowland mfl, 2005 (ext) (int) TAU i effektutvärderingar en granskning av 13 randomiserade MST-studier De flesta har TAU som jämförelsegrupp Ingen närmare beskrivning av sammanhanget där insatserna ges TAU ofta beskrivet med en uppräkning av möjliga alternativ men ingen information om vilka alternativ som jämförelsegruppen faktiskt fick TAU är beroende av sitt sammanhang och föränderligt TAU spelar roll både för den enskilda studien och för det sammantagna kunskapsläget Behandlingseffekt: andel som återfallit i brott Svenska MSTstudien Sundell et al (2008) Cunningham (2002) Timmons-Mitchell et al (2006) Henggeler et al (1992) Henggeler et al (1999) Borduin & Schaeffer (2001) Borduin et al (1990) Borduin et al (1995) Recidivism rate TAU (%) 7
8 Dålig behandlingstrohet - ökade det med tiden? Studien omfattar: o Alla MST-behandlingar under tidsperioden o 10 MST-team som startat mellan 2003 och 2006 o 68 MST-terapeuter o 1003 ungdomar och deras vårdnadshavare Therapist Adherence Measure (TAM) Framtaget för att mäta MSTterapeuternas följsamhet 26 frågor om viktiga komponenter i MSTbehandling Telefonintervju som genomförs var 4:de vecka av en person som inte ingår i MSTteamet Registreras på MST Institute Blev TAM:en bättre med tiden? Genomsnittlig TAM ökade från det att MST startade i Sverige 2003 till år TAM
9 Ger erfarenhet bättre TAM? Pionjärteamen startade på lägre nivå än team som startade senare (n=7 team) (n=3 team) Verksamhetsår Faktorer som förklarar bättre TAM Teamets kollektiva erfarenhet av MST Om teamet hörde till pionjärteamen (2003) eller den andra vågen av team startade i Sverige ( ) Den enskilda terapeutens ökade erfarenhet kunde inte förklara bättre TAM 27 9
10 Fortfarande en öppen fråga: hur fungerar MST nu, drygt tio år senare En uppföljande studie som kommer var står MST nu? 95 ungdomar och deras familjer 9 olika MST-team Ingen kontrollgrupp bara MST Uppföljning efter 7 månader Replikerar så långt som möjligt första studien Målgruppen var står MST nu? (preliminära data) Gamla Nya Ålder 15,0 14,2 Andel pojkar (%) Andel med två svenskfödda föräldrar (%) Andel med Conduct Disorder (%) Kriminalitet som skäl för insats (%) Normbrytande beteende (SRD) 44,6 32,5 10
11 En uppföljande studie som kommer första preliminära resultat handlar om skolan Problem i skolan den absolut vanligaste enskilda orsaken till MST-behandling Föräldrarna gavs ansvaret för förändring Vid uppföljningen verkade skolsituationen ha förbättrats Många unga behövde dock fortsatt stöd från skolan Insatser direkt riktade mot skolprestationer skulle kunna förbättra ytterligare Man får ge sig till tåls... och fundera på vad vi lärt oss Vad har vi lärt oss Det är möjligt att överföra en behandlingsmetod från ett land till ett annat med likvärdiga behandlingsresultat Underskatta inte betydelsen av sammanhanget Räkna med implementering och anpassning Kunskapsutveckling inom socialt arbete kräver uthållighet & realistiska förväntningar 11
12 Vad har vi lärt oss Praktikens perspektiv o Importerade metoder behöver utvärderas i Sverige o Bättre överblick över vilken behandling som redan finns, och analys av vad som saknas både lokalt och nationellt o Ta höjd för implementeringsprocessen Vad har vi lärt oss Forskningsperspektivet o Bättre överblick över vilken behandling som redan ges o Kritisk granskning av forskningsunderlag o Bättre metoder för att inkludera TAU i studier o Ta hänsyn till implementeringsprocessen och vad gör praktiken nu då? Inom MST satsar man särskilt på att: o Kontinuerligt arbete med stödstrukturerna o Utveckla samarbetet skolan o Utveckla arbetet med ungdomar med missbruk o Undersökt möjlighet att implementera metod för yngre barn i familjer med sviktande omsorgsförmåga 12
13 och vad gör praktiken nu då? Inom socialtjänsten: o Vad har hänt under 10 år? Vad har förändrats och vad är samma? Hoppas man på underverk? Hoppar man i nästa tunna? Socialstyrelsen har ett uppdrag att utvärdera Sociala insatsgrupper (SIG) (samverkan mellan socialtjänst, polis m fl kring ungefär samma målgrupp) en åtgärd som verkar ha vunnit stort gehör i många kommuner... och fortsatt forskning? o Färdigställa den upprepade studien av MST o Fortsatta studier på behandlingstrohet o Studier om implementering och anpassning till lokal kontex o Möjligheter att utvärdera TAU? o Utvärderingen av Sociala Insatsgrupper Andrée Löfholm, C., Olsson, T., Sundell, K. & Hansson, K. (2009). Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem - Resultat efter två år. Stockholm, Socialstyrelsen (IMS) Andrée Löfholm, C., Eichas, K. & Sundell, K. (2014). Treatment fidelity in Multisystemic Therapy: Associations with Time, Therapist and Team Experience. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology Andrée Löfholm, C., Brännström, L., Olsson, M. & Hansson, K. (2013). Treatment-as-usual in effectiveness studies: what is it and does it matter? International Journal of Social Welfare, 22, Socialstyrelsen (2014). Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem - Resultat efter fem år. Stockholm, Socialstyrelsen. Friberg, C & Fröberg, K. (2014). Skolprestationer räknas! Studie om hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk terapi. C-uppsats i socialt arbete, Stockholms universitet: Socialhögskolan Institutionen för socialt arbete 39 13
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem
Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Resultat efter två år Cecilia Andrée Löfholm Tina Olsson Knut Sundell Kjell Hansson ISBN 978-91-85999-93-4 Artikelnr 29-126-8 Sättning
Läs merUtvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem. Resultat efter fem år
Utvärdering av Multisystemisk terapi för ungdomar med allvarliga beteendeproblem Resultat efter fem år Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merNi förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år?
Ni förstår säkert att vi inte kan bevisa att behandlingen är värdelös innan vi har testat den i 15 år? www.evidens.nu Rapporter och publikationer Ny serie Gothia förlag Målgruppsanpassade + studievägledning
Läs merSocialtjänstens arbete med unga som begår brott
Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt 2012 1 Normbrytande beteende Beteende
Läs mersocialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet
Hur vet man att något fungerar i socialt arbete? Martin Olsson FD i Socialt arbete Socialhögskolan, Lunds Universitet Grundläggande kunskap om forskningsdesign För att kunna påvisa en effekt måste det
Läs merEFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?
EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE? Min erfarenhet av RCT Svårinställd ungdomsdiabetes (Olof Rydén, Per Jonsson) Funktionell familjeterapi Familjebehandling vid anorexi (Ulf Wallin) ADHD
Läs merMTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv
MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv Norrköping 23 okt 2014 Lotta Höjman leg psykolog & leg psykoterapeut Handledare i psykoterapi Agenda Sammanhang och evidens för metoden Teoretisk
Läs merUtveckling av MST, Multisystemisk Terapi, i Stockholms Stad och i Sverige
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0154/20111 SID 1 (10) 2011-03-23 Handläggare: Charlotte Skawonius /Emma Ulfsdotter Telefon: 08 508 25 603 Till
Läs merStrukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård
Strukturerade samtal för klienter under övervakning i frivård Sarah Åhlén, Projektledare Kristina Landemark, Utbildare/Handledare Nationella avdelningen för frivård Kriminalvårdens huvudkontor Stockholm,
Läs merMST. Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem
MST Multisystemisk terapi MÅLGRUPP Familj- och nätverk till ungdomar som begår brott eller har annan allvarlig beteende/social problem MÅL MST terapeuter arbetar för att stötta föräldrar till att få kontroll
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs merÄrendebeskrivning. Förvaltningens yttrande LULEÅ KOMMUN. Beredningen 2009-10-30. Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14. Socialnämnden 2009-11-23 168 17
Allmänna utskottet 2009-11-10 79 14 Socialnämnden 2009-11-23 168 17 Dnr 2009/375-751 Redovisning av beviljade medel 140 000 kr till projektet Pinocchio ett genombrottsprojekt för tidig identifiering av
Läs mer2009-11-20. Varför ska man utvärdera? Vilka resultat uppnås? Vad beror resultaten, effekterna, hur vi lyckas, på? Forts. Vad är utvärdering?
Att inte elda för kråkorna! Utvärderingens grunder Utvärdering! Varför? Vad är det? Hur gör man? Mats Blid avdelningen för drogprevention 2009-11-20 Sid 1 2009-11-20 Sid 2 Varför ska man utvärdera? Vilka
Läs merMultifunC. Strukturerad vård i tre delar
MultifunC Strukturerad vård i tre delar Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö, MultifunC, är en unik behandlingsmodell för flickor och pojkar i åldrarna 14 18 år med allvarliga beteendeproblem
Läs merSLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE FRÅGOR, KOMET BILAGA 2 SID 1 (5) 2010-10-28 Till Länsstyrelsen i Stockholms län, sociala enheten SLUTRAPPORT OM UTVECKLING
Läs merProjekt Minipinocchio. Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas
Projekt Minipinocchio Åse Skogvall Tibblin Ulla-Britt Caping Salas Genombrottsmetoden ESTER: Risk- och skyddsfaktorer www.ester-bedomning.se Förändringskoncept: Samverka över verksamhetsgränser Samverka
Läs merSexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete
Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete Cecilia Kjellgren Socionom/universitetslektor Institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Det började så här. Ungdomars
Läs merSammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008
1(6) Sammanfattning av Norrköpings socialkontors internutredning med anledning av sextonåringens dödsfall 17 januari 2008 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Generalsgatan
Läs merEn rimlig teori räcker inte
ETIK EVIDENS TRANSPARENS Knut Sundell knut.sundell@socialstyrelsen.se www.evidens.nu www.prevention.se En rimlig teori räcker inte D.A.R.E Scared straight Insatser för att bryta upp gatugäng Anatomiska
Läs merVisst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård!
Visst kan man göra randomiserade studier i svensk socialvård! Socionomen nr 1, 2007 Resultat från den svenska MST studien vid 7-månadersuppföljningen *MST fungerar lika bra som traditionella insatser.
Läs merFörändringskonceptens bakgrund
Förändringskonceptens bakgrund De 11 Förändringskoncepten baseras på empirisk forskning (evidens) om risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende i barndomen, samt om av vad som fungerar i termer
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merAtt förankra MST. - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner. Sara Högdin
Att förankra MST - Om förväntningar och farhågor kring ett behandlingsprogram för ungdomar i tre nordvästkommuner. Sara Högdin Innehållsförteckning FÖRORD...3 1. INLEDNING...4 2. PROBLEMFORMULERING SAMT
Läs merEvidensbaserad praktik och vårdplanering
Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17
Läs merSamsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist
Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist Definition samsjuklighet Patienter (klienter) med psykisk störning och beroende eller missbruk Nationella
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?
FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk
Läs merSkolan som skyddsfaktor
Skolan som skyddsfaktor Skolan vid SiS ungdomshem & samverkansmodellen SiSam Martin Hugo, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Marcus Eriksson, Statens institutionsstyrelse - Det här blir
Läs merAntisociala ungdomar
Strukturerad bedömning av risk för allvarlig brottslighet ett nödvändigt steg i professionaliseringen av arbetet runt lagöverträdande ungdomar varför då? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merLösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning. Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år
Lösningsfokuserat arbetssätt med manualstyrd föräldrautbildning Utbildning för föräldrar som har mycket konflikter med sina barn i åldern 3-11 år Träff 2: Förbereda och uppmana Samspelsanalys Många har
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Läs merPolischef: Vi avbryter om säkerheten brister
Polischef: Vi avbryter om säkerheten brister Publicerad 2016-01-15 Musikfestivalen i Kungsträdgården. Stockholms regionpolischef Ulf Johansson känner inget dåligt samvete efter DN:s avslöjande om sexövergrepp
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs merKUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö
KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.
Läs merVårt sätt att bedriva familjevård
Familjevården i Göteborg presenterar stolt: Vårt sätt att bedriva familjevård Målgrupper Familjevårdens traditionella målgrupp är vuxna missbrukare och kriminella. Sedan 7-8 år tillbaka har det tillkommit
Läs merNyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.
Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade
Läs merTvärprofessionella samverkansteam
Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns
Läs merÖvergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta?
Övergången från vård till vuxenliv. Vad vet vi och vad behöver vi veta? Ingrid Höjer Professor i socialt arbete Institutionen för socialt arbete Presentationens innehåll: Vad vet vi redan? Kort om situationen
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merNationella riktlinjer. Polisens arbete i sociala insatsgrupper
Nationella riktlinjer Polisens arbete i sociala insatsgrupper 2 3 Innehåll 1 Inledning 4 1.1 Syfte och ansvar 4 2 Vid uppstart 5 2.1 Fastställt behov 5 2.1.1 Polis-kommunöverenskommelse 5 2.2 Styrning
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merStöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa
Stöd till föräldrar för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa En systematisk forskningsöversikt Ingrid I. Olsson, Berit Hagekull och Sven Bremberg www.fhi.se Rapport nr 2003:20 2 Statens folkhälsoinstitut
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merBarnen i brottets skugga - yttrande över remiss från Justitiedepartementet (Ds 2004:56)
Staben S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN S TOCKHOLMS STAD Handläggare: Elsie Edlund Tfn: 08-508 25 604 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2005-02-23 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2005-03-15 DNR 106-30/2005 Till Socialtjänstnämnden Barnen
Läs merLandrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1
Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla
Läs merSkolelevers drogvanor 2007
Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning
Läs merSkolprestationer räknas!
Skolprestationer räknas! Studie om hur ungdomars skolsituation verkar ha påverkats av multisystemisk terapi Carl Friberg & Kenneth Fröberg Institutionen för social arbete Examensarbete 15 hp Socialt arbete
Läs merKvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete
Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete Vitalis Signe Vitalis Ingrid Anderzén, Uppsala universitet Projekt inom samordningsförbunden Totalt har 24,4 miljoner delats ut av maximala
Läs merKvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län
Kvalitet och rättssäkerhet i barnavårdsutredningar En granskning av barnavårdsutredningar i Skåne län Sociala frågor Janka Fosstveit Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Kvalitet och rättsäkerhet
Läs mer-NYTT #4:2013. www.sofiastudien.se
-NYTT #4:213 Detta är det fjärde numret av SOFIA-nytt ett nyhetsbrev om den vetenskapliga studien SOFIA (Social Och Fysisk utveckling, Insatser och Anpassning). Studien genomförs i samarbete mellan Karlstads
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merKIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL. Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare
KIBB KOGNITIV INTEGRERAD BEHANDLING VID BARNMISSHANDEL Elisabet Kjellander KIBB-utbildare/behandlare Cecilia Kjellgren universitetslektor/forskare 10000 Antalet polisanmälda fall av misstänkt barnmisshandel,
Läs merMSMT. Utvärderingen. Multisystemisk miljöterapi. Januari 2006 juni 2007. Presentation Susanne Liljeholm Hansson
Presentation Susanne Liljeholm Hansson Presentera utvärdering av ny behandlingsmetod MSMT Socionom, arb soc sekr sedan slutet 80-talet Sedan 1991 anställd SDF Centrum Sedan de sista 5 år arb mest med div.
Läs merTillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002
Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22
Läs merRecept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.
Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk
Läs merGör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum
Rapport 2009:07 Gör BBIC skillnad? En uppföljning av kvaliteten i socialtjänstens utredningar av barn i Örebroregionen Barns Behov I Centrum Maj 2009 Ingmar Ångman Gör BBIC skillnad? En uppföljning av
Läs merFFT Funktionell familjeterapi
Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merPsykosocialt stöd till unga
Ny Konferens! Psykosocialt stöd till unga Samverkan mot psykisk ohälsa Uppmärksamma tecken på psykisk ohälsa Talare Vägen till professionell och effektiv samverkan Anledningar till att barn inte avslöjar
Läs merLikabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016
Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett
Läs merSamverkan och helhetssyn för barnets bästa. Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Samverkan och helhetssyn för barnets bästa Primärvården Göteborg och Primärvården Södra Bohuslän Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri
Läs merYttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)
Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)
2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merLust till förbättring Team Hjortsjöskolan.
Lust till förbättring Team Hjortsjöskolan. Teamet: Mål: Teamet består av 6 personer verksamma på Hjortsjöskolan i Vaggeryd. De som ingår i teamet är Leif Jansson (Ma/No lärare år6) Karin Jakobsson (So-lärare
Läs merPolitisk samverkansberedning
1 (5) Älvdalen Politisk samverkansberedning Minnesanteckningar Dag: Torsdag 26 november 2015 Tid: 09.00 12.00 Plats: Loftet, Älvdalen Närvarande: Peter Egardt, ordf. (s) Kommunalråd Anders Björklund (s)
Läs merSOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET?
SOCIALA INSATSGRUPPER VAD ÄR DET? 2 Innehåll 1 Inledning 3 2 Förutsättningar för arbetsmetoden 4 2.1 Ansvarsfördelning 4 2.2 Information till socialtjänsten 4 2.3 Sociala insatsgrupper i förhållande till
Läs merVad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg
Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det
Läs merAtt söka kunskap i forskning. 4 februari 2011
Att söka kunskap i forskning 4 februari 2011 Torbjörn Forkby Elisabeth Beijer Olika typer av forskning behövs i socialt arbete Några exempel: Livsvillkor för utsatta befolkningsgrupper Etiska dilemman
Läs merVad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015
Vad händer när barn får bestämma mål för intervention? Kristina Vroland Nordstrand CPUP-dagarna Stockholm 2015 Dagliga aktiviteter är centrala i alla barns liv Målinriktad träning Novak et al. 2013 Målinriktad
Läs merInger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet
IDROTT HELA LIVET ÖREBRO 2015 ÄH, NU LÄGGER JAG AV! OM UNGDOMAR SOM SLUTAR MED IDROTT Inger Eliasson, Fil. Dr., Pedagogik Idrottshögskolan Pedagogiska institutionen, Umeå Universitet Foton: Mats Ragnarsson
Läs merVälkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2. Landstinget i Jönköpings län
Välkomna till Utvecklingsarbetet Nykomna Svenskar Lärande seminarium 2 Välkomna! Idag jobbar vi vidare med våra processkartor. Vi jobbar med LÖKEN och börjar också samla på oss goda idéer/förändringsförslag
Läs merUppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning
Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merEvidensbaserad praktik. Knut Sundell
Evidensbaserad praktik Knut Sundell Experters utlåtanden, samlade bedömningar, brillianta insikter och skarpsinniga antaganden är ofta vilseledande. J. C. Stanley (1957) Ineffektiva eller skadliga metoder
Läs merLägesrapport om Bostad Först i Stockholms stad
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Dnr 3.2-68/2014 Sida 1 (7) 2014-04-24 Handläggare Maria Andersson Telefon: 08-508 25 910 Till Socialnämnden Lägesrapport
Läs merKan man utvärdera Socialt arbete? Vad kan man utvärdera och vilka krav ställ för a: det ska vara en utvärdering?
Kan man utvärdera Socialt arbete? Vad kan man utvärdera och vilka krav ställ för a: det ska vara en utvärdering? FD Mar?n Olsson Socialhögskolan Lunds Universitet Först svaren: Ja Antagligen allt. Men
Läs merAnsökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk
ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merKvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan
Kvalitetssäkra utvecklingssamtalet i förskolan Behövs det? Birgitta Svensson, PhD Folkhälsovetenskap Regional utvecklingsledare Region Värmland Bakgrund Sjunkande andel barn som är behöriga till gymnasiet,
Läs merPerspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.
Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Dagens program Spelberoendesatsning Lund universitet / Beroendecentrum
Läs merDet första steget blir att titta i Svensk MeSH för att se om vi kan hitta några bra engelska termer att ha med oss på sökresan.
Sökexempel - Hälsovägledare Hälsovägledning med inriktning mot olika folkhälsoproblem som t ex rökning, tips på hur man går tillväga för att göra en datasökning och hur man även kontrollerar om artiklarna
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merUbåtsnytt nr 7. 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Kerstin och Bengt-Åke Armelius
215-11-3 Ubåtsnytt nr 7 12-stegs behandling i kommunal och privat verksamhet. Vad tycker klienter och handläggare och hur går det för klienterna? I detta nummer beskrivs skillnader mellan 12-stegs behandling
Läs merÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN
LÄNSSTYRELSEN HALLAND ÖVERFLYTTNING AV ÄRENDEN MED STÖD AV 16 KAP 1 SOCIALTJÄNSTLAGEN HALLANDS LÄN Maj 2005 LÄNSSTYRELSEN HALLAND 701-10059-04 Sociala enheten Med ikraftträdande den 1 juli 2003 ändrades
Läs merSIP Samordnad individuell plan
SIP Samordnad individuell plan 2015-04-21 karin.lindstrom@skl.se, viveca.axelsson@sollentuna.se Varför behövs SIP? Varför tror ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst
Läs merPresentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.
Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder
Läs merStrukturerad öppenvård för unga Dokumentation av FoU-cirkel. Av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer
Strukturerad öppenvård för unga Dokumentation av FoU-cirkel Av Torbjörn Forkby och Staffan Höjer Våren 2002 anordnade FoU i Väst en cirkel med temat strukturerad öppenvård för unga. En tydlig ambition
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merSammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Läs merMissbruksutredningen: bakgrund
Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merKvalitetsindex. Rapport 2012-09-20. Utslussen Behandlingshem. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-08-31
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2012-09-20 Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under 2011-09-01-2012-0-31 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs mer