Socialtjänstens arbete med unga som begår brott
|
|
- Kristina Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Socialtjänstens arbete med unga som begår brott Förutsättningar, bedömningar och insatser Cecilia Andrée Löfholm Catrine Kaunitz Råd för framtiden Norrköping 26 okt
2 Normbrytande beteende Beteende som bryter mot rådande normer och regler i den miljö individen befinner sig i. Många andra benämningar - antisocialt beteende, utagerande beteende, beteendeproblem
3 Normbrytande beteende Förekomst av normbrytande beteende (jmf Andershed & Andershed, 2005) 70 % 10 Pojkar Flickor Barndom Ungdom Vuxenålder Ålder
4 De flesta ungdomar begår någon gång brott med de slutar med det, för en mindre grupp blir beteendet varaktigt och fortsätter upp i vuxen ålder. Tidig start predicerar varaktiga problem som är svåra att förändra, sen debut mer positiv prognos. En viktig uppgift är att skilja ut de ungdomarna som riskerar att fastna i ett långvarigt normbrytande beteende. 4
5 Det svenska rättssystemet när det gäller unga som begår brott Ungdomar behandlas inte som vuxna (gäller även internationellt). Bygger på tankar om både behandling (welfare) och straff (justice). Utgångspunkt: barn och unga som begår brott är ofta socialt utsatta och behöver stöd och hjälp. Det är socialtjänstens ansvar att utreda, bedöma och verkställa insatser till unga som begår brott. Rättsvårdande myndigheterna ska markera samhällets avståndstagande från brottet. 5
6 Balans mellan brott och samhällets reaktion? Två centrala synsätt ska förenas: brottets art och svårighetsgrad kontra den unges behov av sociala insatser. Gärningens straffvärde har fått större betydelse. Behandlingstanken har dock inte övergivits. Förutsättningarna för att överlämnas till vård inom socialtjänsten skärpts. Socialtjänsten ska skilja ut de unga som har ett vårdbehov från de som inte har det och som därför bara ska straffas för själva brottet. Tidigare lagstiftning utgick ifrån att alla unga som begår brott behöver vård.
7 Socialtjänstens utredning och bedömning Socialtjänstens har ansvar för alla barn och unga som riskerar att utvecklas ogynnsamt. Socialtjänsten ska underrättas om alla unga som inte fyllt 18 år som är skäligen misstänkta för brott. Alla anmälningar leder inte till utredning. (Yttrande till åklagare eller domstol). Hur benägna är socialtjänsten att starta utredning efter anmälan från polisen?
8 Yttrande till åklagare eller domstol Åklagare ska innan beslut i åtalsfrågan inhämta yttrande från socialtjänsten om den som är skäligen misstänkt för brott och under 18 år. Socialtjänsten är skyldig att inleda utredning oavsett vad föräldrar och den unge tycker. Bedöma om den unge har ett särskilt behov av åtgärder som syftar till att motverka till att hon/han utvecklas ogynnsamt. Ska innehålla uppgifter om den unges vårdbehov och vilka insatser socialtjänsten avser att vidta.
9 Utredningen bör präglas av: Helhetssyn: barns och ungas behov, föräldrars förmåga och faktorer i familj och miljö. Bedömning av vilka insatser den unge har behov av Information bör hämtas på ett strukturerat sätt och utifrån kunskap och beprövad erfarenhet 9
10 Att identifiera risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Kumulativ riskfaktorsmodellen är avgörande
11 Riskfaktorer av föränderlig karaktär Den unge: Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter. Bristande medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller Skolprestationer Negativ problemlösning och attityd Nedstämdhet eller självskadebeteende. Problematiska kamratrelationer Familjen: Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i förälderbarnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
12 Skyddsfaktorer av föränderlig karaktär Den unge: Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Familjen: Föräldrarnas ork, engagemang och stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation
13 Hur använda kunskap om risk och skydd i en bedömning Enskild bedömning är alltid nödvändig Prognos Försiktighet krävs! Kan inte ersätta en väl underbyggd professionell bedömning
14 Strukturerade bedömningsmetoder Ett enhetligt bedömningssätt oberoende av vem som gör bedömningen (frågeformulär, checklista). Fastställda frågor som valts ut därför att de visat sig vara viktiga för det som ska mätas. Större träffsäkerhet. Öppenhet/tydlighet Dokumentation Rättsäkert Ex: SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth), ESTER (evidensbaserad strukturerad bedömning av risk och skyddsfaktorer)
15 Ungdomsvård Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård om han eller hon har ett särskilt vårdbehov och sådan vård kan beredas. Planerade åtgärderna bör vara tillräckligt ingripande med hänsyn till brottets straffvärde och den unges tidigare brottslighet. Ju yngre desto större är benägenheten att överlämna till vård. 15
16 Ungdomstjänst Den unge måste samtycka till ungdomstjänst. Inte ha ett särskilt vårdbehov Oavlönat arbete i lägst 20 timmar och högst 150. Vanligaste påföljden 16
17 Sluten ungdomsvård Ersätter fängelse för åringar. Kombinera frihetsberövande (skydda andra och samhällsreaktion) och hjälp till positiv utveckling. Brottet och inte behandlingsbehovet avgör straffet och vårdtidens längd. Måste finnas en vårdplan Minst 14 dagar och max 4 år. Statens institutionsstyrelse är huvudman. Samarbete med socialtjänsten i den unges hemkommun. 17
18 Socialtjänstens behandlingsinsatser till unga som begår brott Som en påföljd utdömd i domstol Efter egen bedömning av den unges behov Både insatser i öppenvård och placeringar Både enligt SoL och LVU 18
19 Vanligaste behandlingsinsatserna till unga som begår brott Stödsamtal Kontaktperson Påverkansprogram Familjebehandling Placering utom hemmet 19
20 Fungerar socialtjänstens arbete med unga som begår brott? Hur görs behovsbedömningen? Vad innehåller insatserna? Vilken effekt har insatserna? 20
21 Internationell forskning om insatser till unga som begår brott Bästa effekter: Insatser med behandlingsinriktning som fokuserar på att förändra den unges beteende och tankemönster KBT-behandling till den unge Familjebehandling Multifokuserade behandlingsprogram
22 Internationell forskning om insatser till unga som begår brott Liten eller negativ effekt: Icke-terapeutiska insatser som bl a bygger på övervakning, avskräckning eller disciplinering övervakning insatser som arbetar med grupper av unga äventyrsprogram scared straight -program boot camps
23 Vad innebär en effektiv metod Målet är att uppnå varaktig förändring för de som får behandling Även den mest effektiva metoden har begränsad effekt 23
24 En studie av 156 ungdomar med allvarliga beteendeproblem Efter två år: En tredjedel fortfarande aktuella för insatser Totalt omkring 400 olika insatser Vanligast: samtalsstöd, kontaktperson, familjebehandling och placering utom hemmet Två femtedelar någon gång placerade utom hemmet 24
25 Förväntat återfall inom ett år (Lipsey, 1999) Kontroll 70 procent EJ återfall inom ett år
26 Förväntat återfall inom ett år (Lipsey, 1999) Bästa behandling Bra behandling Kontroll procent EJ återfall inom ett år
27 Forskningsresultaten bygger på Väldefinierade behandlingsmetoder utvecklade i USA Resultat från amerikanska effektutvärderingar Metaanalyser som sammanställer ett stort antal av dessa effektutvärderingar 27
28 Är resultaten överförbara? Teoretiskt grundade metoder: Risk och skyddsfaktorer Social inlärningsteori Inslag av KBT Socialekologi/nätverks tänkande Effektutvärderingar bygger på jämförelser: Situationen före och efter insatsen minst två mättillfällen Vad hade hänt om inte insatsen givits - jämförelsegrupp 28
29 Multisystemisk terapi Målgrupp: ungdomar med allvarliga beteendeproblem (kriminalitet, missbruk, aggressivitet, skolproblem) En strukturerad familje- och närmiljöbaserad intervention (familj, skola, kompisar) Teoretisk grund i kunskap om risk- och skyddsfaktorer, socialekologi och systemteori Utvecklats under mer än 30 år i USA Utvärderad i stort antal effektutvärderingar
30 Svenska effektutvärderingen av MST Randomiserad studie där MST jämförs med socialtjänstens traditionella insatser 156 unga ingår i studien och de följdes upp efter 7 respektive 24 månader I studien samlades information om flera områden: kriminalitet, beteendeproblematik, alkohol/droger, psykisk ohälsa, familj, kompisar, skola, sociodemografisk bakgrund
31 Huvudresultat Vilket är utfallet av MST-behandling jämfört med socialtjänstens traditionella insatser (TAU)? Förbättringar för båda grupperna Lika stor förbättring för dem som fått MST och för dem som fått traditionella insatser
32 Ja, det var väl det jag visste de där amerikanska metoderna funkar ju ändå inte!
33 Ja, det var väl det jag visste de där amerikanska metoderna funkar ju ändå inte! Är svensk MST sämre än MST i USA? Är svenska traditionella insatser bättre än traditionella insatser i USA? Finns det kontextuella skillnader mellan länderna som påverkat resultatet?
34 12 Förändring av beteendeproblem i tre utvärderingar av MST MST TRAD Sverige Norge Henggeler mfl, 2006
35 Är resultaten överförbara? Resultat av teoretiskt grundade metoder: Risk och skyddsfaktorer Social inlärningsteori Inslag av KBT Socialekologi/nätverks tänkande Resultat av effektutvärderingar: Situationen före och efter insatsen minst två mättillfällen Vad hade hänt om inte insatsen givits - jämförelsegrupp 35
36 På väg mot större kunskap om bedömningar och insatser Socialt arbetes innehåll och konsekvenser är ett växande kunskapsområde Gäller särskilt unga med normbrytande beteende I väntan på svenska studier - internationella forskningsresultat fungerar som vägledning Viktigt att både fortsätta utveckla nationell forskningskunskap och skapa bättre möjligheter för att följa upp effekter på lokal nivå
37 Effektutvärderingar i Sverige Behandlingsinsatser i öppenvård Aggression Replacement Training (ART) Funktionell Familjeterapi (FFT) Multisystemisk terapi (MST) Placeringar utom hemmet Multidimensional Treatment Foster Care (MTFC) ART inom institutionsvård MultifunC 37
38 Risk, behov och responsivitet Risk att bedöma den individuella risken för återfall i kriminalitet Behov att identifiera förändringsbara faktorer som har med den unges kriminalitet att göra Responsivitet att välja insatser som passar den unges inlärningsstil
Vägledning och metodstöd för socialtjänsten vid HVB-placeringar. Att planera och genomföra en HVB-placering för barn och ungdomar
Vägledning och metodstöd för socialtjänsten vid HVB-placeringar Att planera och genomföra en HVB-placering för barn och ungdomar Erik Nordström, FoU-ledare, 2011 Innehåll... 3 1 Inledning... 5 2 Bakgrund...
Läs merMedicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn
Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn En systematisk litteraturöversikt Maj 2011 (preliminär version webbpublicerad 11-01-11) SBU Statens beredning för medicinsk
Läs merSiS följer upp och utvecklar 2/10. Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård.
SiS följer upp och utvecklar 2/10 Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten ungdomsvård Tove Pettersson Återfall i brott bland ungdomar dömda till fängelse respektive sluten
Läs merEffekten av ett nytt vägval
Effekten av ett nytt vägval En utvärdering av ett behandlingsprogram för ungdomar i kriminalitet eller i riskzonen att utveckla en kriminell livsstil A new direction An evaluation of a treatment program
Läs merEN GRUND FÖR ATT VÄXA
EN GRUND FÖR ATT VÄXA FORSKNING OM ATT FÖREBYGGA BETEENDEPROBLEM HOS BARN Knut Sundell & Martin Forster 1 Knut Sundell & Martin Forster En grund för att växa. Forskning om att förebygga beteendeproblem
Läs merPolicy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län Form: Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Kommunikation Illustratör: Johnny
Läs merSka vi ringa polisen?
Ska vi ringa polisen? Vad gäller när en elev begår en handling i skolan som kan uppfattas som brott? 1 Till läsaren Den här informationen hoppas vi ska vara till hjälp och stöd när skolans vardagsliv för
Läs merBEGREPP OCH ERFARENHETER
Tidigt förebyggande och rehabiliterande insatser ska öka när det gäller barn och unga samt vuxna med missbruksproblem - Prioriterat mål för Göteborgs Stad 2012 2014 BEGREPP OCH ERFARENHETER Innehåll Inledning...3
Läs merAtt intervjua barn. - vägledning för socialsekreterare 2010:4. Ann-Christin Cederborg
Att intervjua barn - vägledning för socialsekreterare Ann-Christin Cederborg 2010:4 Att intervjua barn vägledning för socialsekreterare Ann-Christin Cederborg Professor Institutionen för Barn och Ungdomsvetenskap
Läs merSamverka för barns bästa
Samverka för barns bästa en vägledning om barns behov av insatser från flera aktörer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merKriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. BRÅ-rapport 2001:15
Kriminell utveckling tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser BRÅ-rapport 2001:15 BRÅ centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (BRÅ) verkar för att brottsligheten
Läs merAtt förändra socialt arbete
Att förändra socialt arbete Forskare och praktiker om implementering IMS Socialstyrelsen Red.: Maria Roselius & Knut Sundell 2008 IMS och Gothia Förlag ISBN 978-91-7205-612-1 Kopieringsförbud! Mångfaldigande
Läs merBarns behov i centrum. Grundbok BBIC
Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har
Läs mer4. BARN SOM LEVER MED VÅLD
4. BARN SOM LEVER MED VÅLD 4.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn har upplevt våld i sina familjer (SOU 2001:18). Den 1 juli 2007 förstärktes socialtjänstlagen: 5 kap 11 SoL Till socialnämndens uppgifter
Läs merVägen från utredning till åtgärd
institutionsvård i fokus n nr 3 2013 Vägen från utredning till åtgärd Utredningsplaceringar vid särskilda ungdomshem Sofia Enell Verner Denvall forskningsrapport Institutionsvård i fokus ges ut av Statens
Läs meren granskningsrapport från riksrevisionen Återfall i brott hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? rir 2015:4
en granskningsrapport från riksrevisionen Återfall i brott hur kan samhällets samlade resurser användas bättre? rir 2015:4 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet
Läs merGrundbok Barns behov i centrum (BBIC)
Grundbok Barns behov i centrum (BBIC) Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Kunskapsöversikt. Det innebär att rapporten baseras på vetenskap och/eller beprövad
Läs merSkolsituationen för elever med funktionsnedsättningen
Kvalitetsgranskning Rapport 2014:09 Skolsituationen för elever med funktionsnedsättningen AD/HD Skolinspektionens rapport 2014:09 Diarienummer 400-2012:524 Stockholm 2014 Foto: Thomas Henrikson Innehåll
Läs merPedagogisk överlämning med ungdomens behov i centrum
Pedagogisk överlämning med ungdomens behov i centrum Ett samverkansprojekt mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Malmö stad KONTAKT Annelie Larsson Förvaltningsdirektör SOCIALA RESURSFÖRVALTNINGEN
Läs merBoende utanför det egna hemmet
Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga Delbetänkande av Utredningen om tvångsvård för barn och unga Stockholm 2014 SOU 2014:3 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För
Läs merBarn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar
Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger
Läs merNär livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa
När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa Förord Detta är redovisningen av vårt uppdrag att kartlägga hur unga med självupplevd
Läs merNationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla
Nationell strategi för ett utvecklat föräldrastöd En vinst för alla Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Inledning 6 Nationell strategi för utvecklat föräldrastöd 11 Förord Föräldrar är de viktigaste personerna
Läs merBrott mot barn. Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden
Brott mot barn Om hur våldsutsatta barn drabbas när förundersökningen drar ut på tiden 2015 Rädda Barnen Författare: Maria Schillaci och Karin Blomgren Foto: Mostphotos AB Barnen på bilderna har ingen
Läs merKontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten
FoU-Södertörns skriftserie nr 89/10 Kontaktpersoner för ungdomar genom socialtjänsten - en studie om hur dessa insatser avslutas Sini Teng Förord Kontaktperson tillhör en av de vanligaste insatserna inom
Läs merAtt vilja se, vilja veta och att våga fråga. Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet
Att vilja se, vilja veta och att våga fråga Vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merVad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS
Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt 9 8 LSS Vad har vi sett? Resultat från inspektioner 2010 2013 av HVB för barn och unga och bostäder enligt
Läs merBarn som far illa eller riskerar att fara illa. En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar
Barn som far illa eller riskerar att fara illa En vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar Du få gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,
Läs merMed många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden?
Med många bäckar att stämma i hur ska vi prioritera och hur beräknar vi kostnaden? En förstudie om beräkningar av kostnader och potentiella besparingar vid förebyggande insatser kring barn och unga i riskzon.
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs mer