Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens.
|
|
- Sandra Svensson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Akademin för hälsa och arbetsliv Avdelningen för socialt arbete och psykologi Verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete 22,5 hp HT 2012 Presentation av en studie om riskfaktorer för barn till förälder med kognitiva svårigheter samt SUF-Kunskapscentrum, forskning och evidens. Författare: Rebecka Fransson Lärare: Mattias Bengtsson Datum:
2 Sammanfattning av Predicting the unpredictable? Identifying high-risk versus low-risk parents with intellectual disabilities av Sue Mc Gaw, Tamara Scully, Colin Pritchard Denna artikel beskriver en studie som gjorts med syfte att identifiera riskfaktorer hos föräldrar med utvecklingsstörning vad gäller deras föräldraförmåga. Med riskfaktorer menas de omständigheter som gör att barnen utsätts för större risk att fara illa. Undersökningen är gjord i England på 101 föräldrar med utvecklingsstörning som bär huvudansvar för barnen. De flesta var kvinnor och alla med utvecklingsstörning som antingen levde ensamma eller i parförhållande samt deras 172 barn. De hade alla tagit emot hjälp på ett ställe i Cornwall som är specialiserat på föräldrar med utvecklingsstörning. De delades upp i två grupper, en hög risk och en låg risk, baserat på om tvångsåtgärder varit aktuella eller inte. Tillvägagångssätt: I undersökningen jämförs föräldrarnas uppfattning om hjälpbehov jämfört med de professionellas uppfattning om förälderns hjälpbehov. Som hjälpmedel till det användes Parent Assessment Manual, PAM som är ett instrument avsett att bedöma föräldraförmågan hos föräldrar som har kognitiva svårigheter. En mängd demografiska uppgifter tas även med i undersökningen, såsom förälderns historia, levnadsförhållanden, partnerval och diagnoser. Uppgifterna erhålls via intervjuer av biståndshandläggare och jämförs sedan med svar från föräldern. Alla uppgifter jämförs mellan högriskföräldrar och lågriskföräldrar. Uppgifterna behandlades statistiskt för att se om det fanns några signifikanta samband. Resultat: Det fanns en signifikant skillnad mellan de professionellas uppfattning om föräldrarnas behov av hjälp och föräldrarnas egen uppfattning. Men det var däremot ingen signifikant skillnad i förälderns egen uppfattning om behov mellan de olika riskgrupperna. Högriskfamiljer fick generellt inte mer hjälpinsatser än lågriskfamiljer, ibland fick de mindre insatser. Angående de demografiska uppgifterna så hittades ingen skillnad mellan lågriskgrupp och högriskgrupp vad gäller förälderns IQ-nivå, ålder eller samhällsinsatser. Inte heller om föräldern hade partner eller inte samt relationens varaktighet var signifikant vad gäller risk för barnet. Däremot var det hög risk för barnet om föräldern hade upplevt barndomstrauma, har fysiska funktionshinder eller om barnet har särskilda behov. Det fanns även en större risk för barnet om förälderns manliga partner hade högre IQ. Om partnerns IQ var högre än 85 löpte barnen nio gånger högre risk att fara illa än om partnern har IQ under 2
3 70. Inom den partnergruppen med högre IQ visar det sig att det finns faktorer som i sig bidrar till ökad risk för barnet, såsom ett kriminellt förflutet eller ett antisocialt beteende och att de faktorerna utgör större risk ju högre IQ partnern har. Presentation av praktikplats SUF-Kunskapscentrum samt valet av artikel SUF-Kunskapscentrum är ett nationellt projekt som funnits i tre år och som arbetar för att bli permanent. Det arbetar för att sprida kunskap om stöd för de barn vars förälder har kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Centret har sex anställda: projektledare, metodutvecklare, psykolog, familjecoach, informatör och forskare. Upprinnelsen till det verksamheten började 1999 i Tierp och Uppsala, då de yrkesverksamma i arbete med familjer insåg att det saknades kunskaper för att identifiera föräldrar med kognitiva svårigheter. På så sätt startades SUF (Samverkan Utbildning Föräldraskap), som utgör grunden för det arbete som bedrivs i dag. De yrkesverksamma som såg behovet 1999, har även varit med att starta upp det projekt som idag är SUF-Kunskapscentrum. Centret samlar och sprider kunskap kring målgruppen främst till de yrkesverksamma och detta görs via hemsida, föredrag och seminarier. De arbetar även nätverkande där kunskapsutbyte sker mellan yrkesgrupper, via forskning samt metodutveckling. Centrets olika projekt har koppling till aktuell forskning och jag har just därför valt en artikel vars innehåll är relevant för arbetet men som de inte ännu tagit del av. På så sätt kan denna skoluppgift vara till gagn för centret. Jag väljer därför att nedan dels presentera centrets verksamhet och hur forskning är integrerad däri samt belyser på vad sätt den ovan valda forskningen har för betydelse för verksamheten. En utsatt målgrupp Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter är en högriskgrupp för psykisk ohälsa och flera sociala problem. Med åren har många rapporter kommit ut om att barnen löper högre risk än andra barn att bli försummade. Socialstyrelsen (2005) refererar till bland annat Lagerberg & Sundelin angående att barnen till föräldrar med utvecklingsstörning i högre grad riskerar att få för lite stimulans, utsättas för olyckor eller våld. Liksom den ovan presenterade forskningen på första sidan har även Socialstyrelsen (2005) sammanfattat vad som utgör risk- och skyddsfaktorer för barn till föräldrar med utvecklingsstörning, utifrån tidigare gjorda undersökningar. De menar till skillnad från ovanstående att det är större risk för barnen att fara illa om bägge föräldrar har utvecklingsstörning, moderns IQ är lågt och att ekonomin spelar roll samt att det är större risk om familjen inte är intresserade av kontakt med myndigheter. Gemensamt anger bägge källor psykiska problem och att om modern har dåliga 3
4 uppväxtförhållanden kan det utgöra risk. Socialstyrelsen nämner även social isolering och missbruk som risker. Som skyddsfaktorer anges att paret endast har ett barn, har en god parrelation, tar emot hjälp och har bra nätverk. Många av barnen blir omhändertagna. Mc Connell m.fl. (2011) har nyligen publicerat en artikel som beräknat att över var fjärde vårdnadsfall som hamnar i rättegång i Kanada är barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Skälet som anges är att det uppfattas som att föräldrarna inte samarbetar, medan författarna diskuterar att just svårigheter med att förstå, planera och att ha kontakt med myndigheter ingår i föräldrarnas funktionshinder. Ofta har heller inga alternativa insatser prövats innan rättegång. Dessa fakta talar för att det finns behov av de evidensbaserade insatser som är under utveckling på flera håll i världen, diskuterar författarna. Insatserna bör vara väl integrerade och inplanerade i systemet. De ska ha som avsikt att främja barnens välmående genom att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap, minska risk för social isolering och för fattigdom (ibid). De kanadensiska forskarnas reflektion sammanfaller med de iakttagelser som de yrkesverksamma gjorde i Sverige och som ledde till uppbyggandet av SUF-Kunskapscentrum. Det behov som forskarna beskriver om att ha hjälpen integrerad i systemet är just den funktion som centret försöker fylla. De verkar för att kunskap, nätverk och metoder ska spridas till landets kommuner. SUF-Kunskapscentrums arbete med nätverk SUF-Kunskapscentrums arbete handlar mycket om att sprida kunskap via nätverk mellan yrkesgrupper. Tanken är att representanter från alla de olika yrkeskategorier som kan tänkas komma i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter eller med deras barn, ska finnas representerade i en SUF-grupp i varje kommun. Det handlar om mödravården, barnavårdcentralen, skola, kurator, habilitering, primärvård, psykiatrin och socialtjänst. Nu finns motsvarande grupper i ca 60 av Sveriges kommuner. Gruppen träffas regelbundet, kanske en gång i månaden och delar med sig av sin kunskap med varandra. Där görs även avidentifierade ärendedragningar då de olika representanterna kan tala om vad de kan bidra till vad gäller kunskap och insats. Gruppen kan även bidra med konsultering för yrkesverksam i kommunen gällande specifikt ärende. Tanken är att det ska finnas stöd hela vägen för de barn som föds. Från det att föräldrar planerar att skaffa barn, till det att barnet når vuxen ålder. Kunskaper om riskfaktorer och skyddsfaktorer har betydelse för de yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen. De belyser vilka faktorer kring barnet som den 4
5 professionelle ska vara extra observant på i ett utredningsarbete. De kan vara vägledande för var fokus ska läggas vid beslut om stödinsatser och hur resurser ska fördelas. Metodutveckling De yrkesverksamma som kommer i kontakt med målgruppen behöver metoder för att bemöta de behov som barnen och föräldrarna har. SUF-Kunskapscentrum har plockat upp metoder som används i andra delar av världen, översätter och anpassar dem till svenska förutsättningar samt arbetar med implementering. Här nedan presenteras tre olika typer av metoder. Centret medverkar till att utveckla ett föräldrautbildningsprogram, Parenting Young Children, PYC för föräldrar med kognitiva svårigheter som har barn upp till sju år gamla. Programmet är utarbetat och väl utvärderat i Australien och bygger på 20 års forskning (SUF- Kunskapscentrum). Nu medverkar centret i ett treårigt svenskt projekt där metoden anpassas och prövas för Sverige. Metoden handlar om att föräldrarna får möjlighet att lära sig moment i hemmet som upplevs som svåra. Många av föräldrarna kan inte generalisera och behöver anpassad pedagogik för att lära sig. Det kan handla om samspel med barnet, garantera säkerhet eller att hitta system för att hålla ordning i hemmet. Arbetet är frivilligt och föräldern kan bestämma själv vad den vill träna på. Träningen sker med stöd av utbildad personal, anpassad pedagogik och som hjälp används ofta checklistor. Resurser har även lagts på att utveckla föräldrabedömningsverktyget Parent Assessment Manual, PAM. Det är en specifik metod från England, utvecklad för att bedöma föräldraförmågan hos de föräldrar som har kognitiva svårigheter. Metoden har etablerats i flera länder och 2000 yrkesverksamma har utbildats att använda metoden (Mc Gaw mfl 2010). Centret har översatt delar av materialet samt utbildat yrkesverksamma och sedan stöttat dem i implementeringsprocessen. Ett föräldrabedömningsverktyg för föräldrar med kognitiva svårigheter är något som annars helt saknas i Sverige. Centret verkar för att uppnå en nationell spridning av arbete med stödgruppsverksamheter och bidrar till utbildning av gruppledare. Det handlar om att skapa förutsättningar för att familjer med förälder med kognitiva svårigheter kan träffas. Det främsta syftet är att motverka social isolering och exkludering, vilket är ett stort problem för dessa familjer. Men det kan även fungera som utbildning med aktuella teman som tas upp på träffarna. 5
6 Forskning Arbete bedrivs för att minska avståndet mellan forskning och det praktiska arbete som bedrivs av yrkesverksamma. Via praktiker- och forskarseminarium får bägge leden möjlighet att ta del av aktuella arbeten och projekt. Det ger kunskapsutbyte och öppnar vägar för relationer mellan två världar som ibland kan upplevas rätt isolerade ifrån varandra. Centret har dessutom en forskare anställd vilken bidrar till att hålla kontakten till universitet. Hon kan även se till att arbetsmetoder kan prövas på ett vetenskapligt sätt. Det bedrivs även ett aktivt arbete att synliggöra arbete med målgruppen inför studenter och doktorander för att inspirera till ämnen för c-uppsatser och forskning. Diskussion SUF-Kunskapscentrum är ett projekt som växt fram utifrån ett behov som de yrkesverksamma uppmärksammat. Flera av de som arbetar där har många års erfarenhet av familjearbete och har då kommit i kontakt med barnen, och deras föräldrar med kognitiva svårigheter. Nätverksarbetet via SUF-grupperna är som skapat utifrån de yrkesverksammas behov, ett bra sätt att sprida kunskap över olika yrkeskategorier. Arbetsmetoder som centret plockat upp från andra länder har stöd av forskare och på så sätt har forskningen blivit en del av det arbete som bedrivs där. Länken till forskningen har stärkts via att en forskare har anställts. Centret lägger stor vikt vid att försöka minska det avstånd som upplevs finnas mellan forskning och det praktiska yrkesarbetet. Det handlar om att skapa förutsättning för kunskapsöverföring forskare och yrkesverksamma emellan, vilket förväntas leda till att arbete blir mer effektivt och resurser sätts in på områden som både yrkesverksamma och forskare ser är nödvändigt. Det handlar även om att minska det osynliga avståndet som finns, som om det var två skilda världar fastän det egentligen är skilda kulturer som har allt att vinna på att ta del av varandra. Den utvalda forskningens resultat vad gäller riskfaktorer kan uppfattas som kontroversiella. Det är en hel del som skiljer mellan de som Mc Gaw m.fl. (2010) kommit fram till jämfört med det som socialstyrelsen (2005) sammanfattat. En viktig fråga som skiljer är att det i Mc Gaws studie visar att den förälder som har en manlig partner med högre IQ utgör en större risk för barnet än en partner med utvecklingsstörning. Detta skiljer sig helt mot det som står i socialstyrelsens material och det strider även mot den gängse uppfattning som råder. Att leva med en partner som är normalfungerande anses kunna fungera som en kompensation för de svårigheter den andra föräldern har. Förklaringen i Mc Gaw m.fl.s (2010) undersökning är att om partnern har ett kriminellt förflutet eller ett antisocialt beteende så utgör det större risk för 6
7 barnet ju högre IQ partnern har. Samma egenskaper för en partner med utvecklingsstörning utgör inte samma höga risk. Mc Gaw m.fl. (2010) har själva inga konkreta svar till varför resultatet blev så, men diskuterar att valet av partner har varit mer kompatibelt när bägge föräldrar har utvecklingsstörning. De refererar vidare till Sobsey m.fl. och beskriver att kvinnor med utvecklingsstörning i högre grad än andra utsätts för sexuellt och fysiskt våld av sin partner (ibid). Även att förälderns ålder eller IQ inte skilde sig signifikant mellan låg- och högriskgrupp var ett oväntat resultat i Mc Gaws m.fl.s (2010) undersökning. Ett lågt IQ samt en låg ålder anses generellt vara försvårande omständigheter för föräldrar med utvecklingsstörning vad gäller att klara ett föräldraskap, så en skillnad mellan grupperna vore väntat. Resultat från studien vad gäller förälderns psykiska välmående och dess betydelse för barnen stämmer däremot överens med tidigare studier. Även att barn med särskilda behov utgör en större risk att fara illa, stämmer väl överens med tidigare studier. Mc Gaw m.fl.s (2010) resultat vad gäller uppfattning av hjälpbehov visar att de professionellas bild av föräldrarnas behov överensstämmer, men det är en signifikant skillnad mellan deras bild och föräldrarnas egna uppfattning. Det finns ingen skillnad mellan föräldrar i hög- respektive lågriskgrupp vad gäller uppfattning av hjälpbehov. Att ha utvecklingsstörning innebär att det är svårt att förstå innebörden av det. För den professionelle är det är viktigt att föräldrarna förstår att de har ett stödbehov så att är öppna för att ta emot stöd. SUF-Kunskapscentrum understryker också vikten av att hjälpa föräldern att se sitt stödbehov men tonar dock ner betydelsen av en omfattande insikt hos föräldern gällande sitt funktionshinder. De menar att det är effektivare i stödarbete att konkret arbeta med de situationer där problem uppstår i föräldraskapet som konsekvenser av funktionshindret. Att förvänta sig eller invänta en samsyn av klientens funktionshinder skapar onödiga hinder på vägen och behöver inte vara en förutsättning för ett framgångsrikt stödarbete. Kunskap kring vad som kan utgöra prediktorer vad gäller högrisk för barnen till föräldrar med kognitiva svårigheter kan vara till gagn för de yrkesverksamma liksom beskrivits tidigare i arbetet. Men det finns en annan aspekt av det. Det finns en risk i att kategorisera, då det uppmuntrar till att snabbt dela in människor efter inlärda grupperingar i stället för att se till varje individ som unik. På så sätt kan motsägelsefulla resultat bidra till ett nyanserat tänkande och inbjuda till ett reflekterande utifrån nya perspektiv. 7
8 Referenser McConnell D, M Feldman, M Aunos & N Prasad (2011), Child Maltreatment Investigations Involving Parents With Cognitive Impairments in Canada i Child Maltreatment nr16/2011 s Mc Gaw S, S Tamara & C Pritchard, (2010). Predicting the unpredictable? Identifying highrisk versus low-risk parents with intellectual disabilities,i Child Abuse & Neglect nr34/2010 s Referenser internet Socialstyrelsen (2005), Föräldrar med utvecklingsstörning och deras barn vad finns det för kunskap?, hämtad: SUF-Kunskapscentrum, hämtad:
PYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merAtt möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap
Att möta föräldrar som har omfattande problem i sitt föräldraskap Mikaela Starke Fil Dr & socionom Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Hur är det att vara förälder idag? Att få ihop
Läs merBarnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost
Barnkraft/Aladdin Ett FHM-projekt i samverkan mellan Danderyds kommun och FoU Nordost Lotta Berg Eklundh forskningsledare Cristina Sohl Stjernberg - projektledare Bakgrund Kajsa Askesjö och Cristina Sohl
Läs merPlan för Hökåsens förskolor
Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta
Läs merMålgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach
Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med
Läs merDet anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter
Det anpassade stödet till barn och föräldrar i familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Ann Nilsson, familjecoach, Tierps kommun Presentation Ann Nilsson Familjecoach, IFO, öppna insatser,
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merProjektplan: Föräldrastöd små barn. Sammanfattning. Bakgrund till projektet. Projektets syfte
Projektplan: Föräldrastöd små barn Sammanfattning Projektets avser att nå så stor andel som möjligt av alla föräldrar till barn i åldern 2 till 4 år i en stadsdel, Angered, i Göteborg med ett erbjudande
Läs merRapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter
Rapport år 1 Utveckling av stöd till gruppverksamhet för barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Författare: Ann Nilsson, projektledare Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning...
Läs merNätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6
140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag
Läs merFKS 2014-03-10 www.lul.se/suf
FKS 2014-03-10 www.lul.se/suf Projekt i samverkan mellan Regionförbundet och kommunerna i Uppsala län och FUB Gunnel Janeslätt Med dr. leg arbetsterapeut Forskare på SUF KC, Uppsala Associerad till Institutionen
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merProtokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011.
Protokoll från SUF-möte i Tierp den 7 februari 2011. Närvarande: Ingela Helling, Aino Holmgren, Helena Ljung, Ann Nilsson. Lennart Hillberg samt u.t. Ann berättade om hur hennes arbete i hemmet hos föräldrar
Läs merFörändringsarbete hur och av vem?
Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport
Läs merÅrsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov
Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merBarn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri
1 Barn som anhöriga inom psykiatrin Kartläggning av insatserna i Psykiatri Skåne och Region Hovedstadens Psykiatri Innehållsförteckning 1. Inledning...............................................................................
Läs merSida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Läs merAvgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...
Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60
Läs merEkendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals
Läs merVåra enorma utmaningar har gjort oss kreativa.
Våra enorma utmaningar har gjort oss kreativa. Området Ronna i Södertälje har, enligt anmälningsstatistiken, en påtagligt minskande brottslighet. Den är i dag lägre än i flera andra utsatta områden och
Läs mer2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Läs merMinnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228
2014-03-05 Minnesanteckningar från möte i lokal suf-grupp i Östhammar 20140228 Närvarande: Cajsa Strand, Anita Eliasson, Lena Palm Samuelsdotter Frånvarande: Anna Blomkvist, Michiel Neuman Detta är första
Läs merRemissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Läs merBJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan
BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9
Läs merEn hjälp till dig som anar att ett barn far illa.
En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. bris.se 1 Redaktör: Charlotte Ljunggren Art director: Marie Landelius/Landelius design Illustratör: Mia Valgren/Darling management Tryck: Digaloo Var och
Läs merTävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer
Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,
Läs merLärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel
Lärande och samverkan vid etablering av Vägledande samspel Praktik & Forskning Anna-Carin Hällgren, Magdalena Sundqvist & Rickard Garvare 2011-11-30 Mål med Vägledande samspel Målet är att vägleda föräldrarna
Läs merAnsökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan.
Ansökan om medel till förlängning av projekt Intensifierad samverkan. Intensifierad samverkan unga 19-29 år med aktivitetsersättning beviljades i september 2013 300 000 kronor av styrelsen för Finsam Lekeberg
Läs merKvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14
20140910 1 (9) Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys
Läs merYTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77. SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm
1 (8) YTTRANDE 2009-02-04 Dnr 2008/77 SOCIALDEPARTEMENTET 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merEarly Intervention Institute. Här formas det framtida stödet för barn med funktionsnedsättningar. i Ryssland
Early Intervention Institute Här formas det framtida stödet för barn med funktionsnedsättningar i Ryssland Uppbyggnad av hjälpmedelsverksamhet och habilitering för barn på Early Intervention Institute
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merOrolig för ett barn. vad kan jag göra?
Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merKVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011
KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra?
FÖRSTA HJÄLPEN TILL PSYKISK HÄLSA (MHFA MHFAY) Vad har vi gjort och vad kan vi göra? DISPOSITION Kort om NASP Senaste statistiken om självmord och självmordsförsök Vad är MHFA första hjälpen till psykisk
Läs merKonferens om anhörigas roll i vård och omsorg
Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg Katrineholm 29/1 2016 Betydelsefulla stödinsatser och bemötande till anhöriga Blandade Lärande Nätverk en metod att utveckla stödet till anhöriga/närstående
Läs merTrygghetsplan 2015-2016
Trygghetsplan 2015-2016 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling för förskolan Stjärnhimlen Grunduppgifter Förskolan namn Förskolan Stjärnhimlen Förskolans logotyp Vår vision I våra
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merUng och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merVälfärd på 1990-talet
Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merLäs rapporterna och diskuterar inom er verksamhet. Seminariet bygger på dialogen mellan delatagare.
Förvaltningschefer (eller motsvarande) i sjulän inbjuder till Dialogseminarium kring EBH rapporterna om ledrörlighet och om smärta Tid: 13 juni 2014 kl. 9:30 15.00 Plats: Hälsa och habilitering, Kungsgärdets
Läs merKunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län
Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:
Läs merKvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015
Augusti 2015 Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015 Mockfjärds förskola Mål Normer och Värden 2:1 Måluppfyllelse I arbetet med att förankra grundläggande normer och värden i förskolans verksamhet sker
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merKvalitetsindex. Botorp Behandlingshem. Rapport 2009-01-28
Kvalitetsindex Rapport 2009-01-28 Innehåll - 2009-01-28 - Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Medelpoäng, aritmetiskt medelvärde, totalt samt på respektive fråga -
Läs merUtvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun
2011-03-18 Nf 451/2010 Regionförbundet Örebro Utvärderingsverkstad 2010 2011 Kursort: Örebro Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Handledare: Kerstin Färm,
Läs merProjektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010
2009-09-10 1 Projektplan för ansökan om bidrag för att förstärka kompetensen i arbetet med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning år 2010 1 Projektets namn: KomBas 2 De tio kommunerna i Sjuhärad/Södra
Läs merATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER
TVÅ DELSTUDIER Delstudie 1: Att skolas till förälder Intervjuer med 17 föräldrastödsledare och fem observationer från föräldraprogrammen: Family-Lab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Copeprogrammet.
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling förskolorna, Boxholms kommun November 2014 Innehållsförteckning Vår vision sid. 2 Planens giltighetstid sid. 2 Ansvarig för denna plan sid. 2 Bakgrund
Läs merFörarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merIndivid- och familjeomsorg, Socialsekreterarna som växte.
Individ- och familjeomsorg, AngeredS stadsdelsförvaltning Socialsekreterarna som växte. 2 Individ- och familjeomsorg, Angereds Stadsdelsförvaltning AFA Försäkring genomförde preventionsprojektet Hot och
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merMedling och särskilt kvalificerad kontaktperson. - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser
Medling och särskilt kvalificerad kontaktperson - en rapport om socialnämndernas tillämpning av socialtjänstlagens bestämmelser Länsstyrelsens rapportserie nr 12/2008 Titel Författare: Kontaktperson: Medling
Läs merSammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet
Sammanställning av återrapporteringar utifrån medarbetarperspektivet Perspektiv Arbetsområde Projekt, aktivitet m.m. Sjukhus eller vårdorganisation Medarbetarperspektivet Evenemang Friskvård /levnadsvanor
Läs merKartläggning som grund för utveckling
Kartläggning som grund för utveckling Seminarium om att beakta barns behov av information, råd och stöd hur gör vi? Folkets Hus 11 12 november 2014, Med.dr. Leg psykolog, Beroendecentrum Stockholm Varför
Läs merAtt starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS
Att starta en kunskapspilot inom Unesco LUCS En kunskapspilot är ett arbete för att utveckla och förändra något inom området mänskliga rättigheter. Arbetet sker lokalt på en eller flera platser i Sverige
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merStatens ansvar för de adopterade
2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merLiten guide till kvinnofridsfrågor
Hit kan man vända sig om man vill prata med någon: Brottsofferjouren: 013-10 44 00 Ungdomsmottagningen: www.umo.se Mansmottagningen: 013-20 68 90 Socialtjänsten: 0120-83 211, efter 17: 0703-27 86 24 Polisen:
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merDagens program -förmiddag
Glesbygdens förutsättningar att uppmärksamma barn i riskmiljö 17 september 2013 Annika Nordström Dagens program -förmiddag 10.00-10.40 Varför detta projekt? En introduktion och en bakgrund. Om att uppmärksamma
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret 2010 2011 1 Inledning Baronen har fortsatt att arbeta hemvistvis under detta år. Det innebär att vi delar upp barnen i tre grupper under stora delar av dagen
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses
Läs merVaggeryds kommun. Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012
Vaggeryds kommun Hur arbetar jag som arbetsterapeut i socialpsykiatri i Vaggeryds kommun? NAP-dagen den 20 november 2012 Information Första arbetsterapeut inom Socialpsykiatri anställs år 2011 Andra arbetsterapeuten
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merGrupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN. Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
LIKABEHANDLINGSPLAN Förebyggande och åtgärdande handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller Alsteråskolan under läsåret 2009-2010 Så som du själv vill att andra ska behandla
Läs merRiktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun
2011-04-13 Vv 172/2010 Rev. 2011-10-04, 2011-11-29, 120214 Riktlinje för rehabilitering i hemmet Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Grundkomponenter...3 Definition av rehabilitering...4
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola
Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Växthusets förskola Rektor: Lisbeth Gustafsson Rektors telefonnummer: 035 13 75 08 Skolområde: Söder Datum: 20101020 Dnr: BU 2010/0298 1. Verksamhetens förutsättningar
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN FÖR ALLA - ALLA FÖR EN Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBarnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd
Barnmisshandel ur barns och ungas perspektiv Omfattning, hälsa, avslöjande och stöd Carolina Jernbro Barnmisshandel som folkhälsoproblem Vanligt förekommande Stora konskevenser på individ och samhälle
Läs merIHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Läs merBergshamraskolan 2014-2015. Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Bergshamraskolan 2014-2015 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014-2015 Genomförda aktioner och kartläggningar under året: Vi har under årets gång upprättat
Läs merRådgivningsbesökets utmaningar. Huvudbudskap: Varför är det värt att prata om samtal?
Rådgivningsbesökets utmaningar Uppdatera det personliga mötet nya kanaler för miljörådgivning 9-10 november 2010, Arlanda stad Hanna Ljunggren Bergeå Hanna.Bergea@sol.slu.se Huvudbudskap: Det finns en
Läs merHan fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom
Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom - Pappa/partnersamtal på BVC Amanda Wikerstål Leg psykolog Mödra- och barnhälsovården Bakgrund Föräldrars välbefinnande,
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merLikabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola
Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola Likabehandlingsplan samt plan mot annan kränkande behandling 1. Inledning En av förskolans uppgifter är att aktivt forma en framtida
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merEvidensbaserad praktik i praktiken
Evidensbaserad praktik i praktiken Basutbildning 14 mars Uppsala Karin Alexanderson Fil.dr/forskare i socialt arbete Uppsala universitet EBP i arbete med individer i fem steg (Thyer in R & Y, s. 36; Oscarsson
Läs merInventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14)
Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.(2013-14) Varje huvudman har resurser runt missbruksproblematik och psykiatrin har självfallet
Läs merHur kan man lyssna på den komplexa patienten?
Hur kan man lyssna på den komplexa patienten? (och förstå vad hon behöver..) Statens medicinsk-etiska råds konferens Patientautonomi till varje pris?, Tema: Patientautonomi, vackra ord eller verklighet?
Läs merUtbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merAnne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Läs merÖkad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Läs merNordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan
Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan Monica Reichenberg Jönköping 15 maj 2013 Monica Reichenberg, Göteborgs universitet Skolan har ett ansvar! För elever med utvecklingsstörning,
Läs mer1(4) 2011-11-21 2011/1965-PL-013. Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011. Irsta förskolor. Ansvarig: Katriina Hamrin.
2011-11-21 1(4) Dnr: 2011/1965-PL-013 Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Irsta förskolor Ansvarig: Katriina Hamrin Anne Persson 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen
Läs mer