Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
|
|
- Lars-Erik Lundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand Lena Olsson Medarbetare Professor Mats Granlund, projektledare Universitetslektor Karina Huus 1
2 Bakgrund Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Familjestöd kan vara generellt till alla föräldrar eller riktat till en särskild grupp. Bakgrund Generellt föräldrastöd: Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig - samhället olika typer av insatser - informellt från släkt och vänner, starkt stöd för familjers välbefinnande (Dunst et al, 1997) - föräldrastödsprogram avsedda att allmänt stödja föräldrars agerande i föräldrarollen 2
3 Bakgrund Riktat föräldrastöd Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Föräldrar till barn med funktionshinder kan behöva ytterligare stöd utöver det som erbjuds till alla familjer (SoS, 2010). En del av behoven är generella och gäller alla familjer oavsett barnets typ av funktionsnedsättning, andra behov är specifika, beroende av barnets typ av funktionsnedsättning Bakgrund Specifika behov beroende på barnets funktionsnedsättning Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Kunskap och färdigheter i att hantera problemmönster och funktionsnedsättningar (Bailey & Bruder, 2005; Stenhammar et al, 2005). Kunskap och färdigheter i att anpassa hemmiljön till funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar (Granlund et al, 2008). Kunskaper och färdigheter i att lära barnet om sin funktionsnedsättning och dess konsekvenser (SoS, 2010). Många barn har delaktighetsinskränkningar och föräldrar behöver stödja barnet till en aktiv fritid och ett kamratnätverk (Arvidsson et al, 2012.; Ullenhag, et al, 2013.) 3
4 Bakgrund Hela familjen behöver stöd som baseras på familjens och barnens vardagsfungerande Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Föräldrar som själva upplever samspelet med barnet positivt samspelar oftare med sina barn med funktionsnedsättning (Dunst el al, 2006, 2008) Familjers rutiner och aktiviteter påverkas i hög utsträckning av barnets vardagsfungerande (Axelsson et al, 2013; Keogh et al, 2000) Föräldrar prioriterar stöd till enskilda barn i familjen när rutiner och aktiviteter för hela familjen fungerar (Keogh et al, 2000) Föräldrar som upplever kontroll över sin situation mår bra (Dunst et al, 2010) Bakgrund Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Barn och ungdomar med är mindre delaktiga socialt än andra barn Problemen för barn med lindrig är oftast diffusa och ses oftast först när barnen blir äldre och börjar skolan, när barnen inte fungerar socialt eller när föräldrarna behöver avlastning 4
5 Bakgrund Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Varför är barnen mindre delaktiga? Barnens gör det svårt för dem att förstå och hantera komplexa sociala situationer Barnen har relativt ofta föräldrar som har mindre möjligheter att tillgodose delaktighet i aktiviteter i och utanför hemmet Delaktighet Gör Delaktighet har två dimensioner gör och engagemang/viktigt, när skillnaden är stor mellan hur viktig en aktivitet är och hur ofta barnet gör aktiviteten ökar sannolikheten att barnet anser sig behöva hjälp med aktiviteten om inte Viktigt Vill ha hjälp Delaktighetsinskränkning nedsatt delaktighet i aktiviteter 5
6 Ett bra liv Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig För att leva ett bra liv behöver familjer med barn med lindrig mer stöd än det som ges till alla barnfamiljer. Stödet kan gälla både barnets vardagsfungerande och utveckling eller familjens vardagsliv Syfte med forskningsprojektet Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig Att undersöka barnens delaktighetsmönster Att kartlägga föräldrars stödbehov, föräldrars kunskap om samhällsstöd samt upplevelse av erhållet stöd Att kartlägga vilken typ av stöd barn med lindrig och deras familjer erhåller från socialtjänst och barn- och ungdomshabilitering 6
7 Metod Intervjustudie, intervjuer med barn (n=38) för att identifiera delaktighetsmönster Intervjustudie, intervjuer med barnens föräldrar för att kartlägga föräldrars stödbehov, föräldrars kunskap om samhällsstöd samt upplevelse av erhållet stöd Registerstudie för att kartlägga vilken sorts stöd familjerna (n=84) erhåller från socialtjänst och barn- och ungdomshabiliteringen Resultat - vilka är barnen? 60 % pojkar 36 % 6 12 år och 59 % år 69 % av barnen har minst en diagnos utöver utv.störningen 28 % skattas ha problem med sin hälsa 79 % skattas ha problem med sociala färdigheter 44 % skattas ha beteendestörningar 72 % skattas ha svårigheter med andras kommunikation 61 % skattas ha svårt att uttrycka sig verbalt 7
8 Resultat barnens delaktighetsmönster Ungdomar (13-17 år) med lindrig tycker samma aktiviteter är viktiga att delta i som typiskt utvecklade ungdomar. Ungdomar med lindrig är dock mindre delaktiga i vardagsaktiviteter jämfört med barn utan denna funktionsnedsättning. Störst skillnad finner man i sociala aktiviteter med vänner, organiserade fritidsaktiviteter och i att hantera stress. Resultat - delaktighetsinskränkning 50 % eller fler Skaffa nya kompisar Åka på semester Delta i idrott på fritiden Gå på bio Hantera stress Vara med mor/farförälder Leka eller spela med andra Gå på restaurang/kafé 8
9 Resultat - typer av stöd (hjälp) som barnen frågar efter (önskar) Läsa och förstå en dagstidning Komma upp på morgonen Hantera stress Använda dator Åka buss Handla Skaffa nya vänner Gå på restaurang Gå på bio Ny kunskap som kan främja barns och ungas psykiska hälsa Fler funktionsnedsättningar än utv.störningen, f.f.a. av kommunikativ och social art Kan leda till social isolering särskilt om möjlighet till ledsagning underutnyttjas Uppsöka barnen och fråga om behov och stöd i skolan? Barnen kan svara på frågor om sin delaktighet Hur används ledsagning? 9
10 Resultat - vilka är föräldrarna i enkätstudien? 30 % ensamstående 90 % två barn eller fler i familjen 87 % bara ett barn med utvecklinsstörning i familjen 44 % av mammorna jobbar mindre än 75 % utanför hemmet 16 % av papporna jobbar 70 % eller mindre utanför hemmet 71 % av mammorna och 81 % av papporna har grundskola eller gymnasium som högsta utb. nivå 39 % bor i hyreslägenhet och 51 % bor i villa Resultat - föräldrars upplevelser av stödbehov Minst 50 % av föräldrarna uttrycker att de behöver: mer information om barnets funktionsnedsättning mer information om hur de ska bemöta barnets beteende mer information om vilket stöd och service som finns större möjligheter att träffa andra föräldrar som har barn med funktionsnedsättning möjlighet att läsa om andra föräldrar mer tid för sig själva 10
11 Resultat föräldrars skattning av erhållet stöd 75 % uppger att stödet från habiliteringen ibland till nästan alltid hjälpt familjen att förstå sina rättigheter 81%% uppger att stödet från habiliteringen ibland till nästan alltid hjälpt familjen att förstå barnets behov, 48% uppger att stödet från kommunen (IFO + FO) ibland till nästan alltid hjälpt familjen att förstå sina rättigheter 32% uppger att stödet från kommunen ibland till ofta hjälp familjen förstå barnets behov, Resultat - erhållet stöd Av familjerna erhåller: 25 % insatser från socialtjänst på grund av psykosociala skäl (IFO) 37 % insatser från socialtjänst på grund av barnets funktionsnedsättning (FO) 62 % insatser från barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) 19 % inga insatser alls från socialtjänst eller BUH 11
12 Resultat - erhållen service från socialtjänsten på grund av barnets funktionsnedsättning De vanligaste insatserna familjerna erhöll från socialtjänsten på grund av barnets funktionsnedsättning var; ledsagning (LSS) korttidsvistelse (LSS) korttidstillsyn (LSS) färdtjänst (färdtjänstlagen) Resultat - erhållet stöd från barn- och ungdomshabiliteringen De vanligaste professionerna som barnen och deras familjer erhöll stöd av från barn- och ungdomshabiliteringen var; läkare kurator psykolog De professioner som i minst utsträckning gav stöd till familjerna var; logoped dietist 12
13 Resultat - erhållet stöd från socialtjänsten på grund av psykosociala skäl De vanligaste insatserna barnen och deras familjer erhöll stöd från socialtjänsten på grund av psykosociala skäl var; kontaktperson (SoL) kontaktfamilj (SoL) försörjningsstöd (SoL) Resultat - erhållet stöd i förhållande till barnets skolform Det föreligger en statistiskt säkerställd skillnad när det gäller erhållet stöd mellan barn i grundsärskoleklass och barn integrerade i grundskolan. Barn i grundsärskoleklass erhöll mer stöd från socialtjänsten på grund av barnets funktionsnedsättning och hade stöd från fler professioner från barn och ungdomshabiliteringen. 13
14 Resultat - erhållet stöd i relation till barnets ålder Det föreligger ett statistiskt säkerställt samband mellan ålder och erhållet stöd från barn- och ungdomshabiliteringen; stigande ålder är relaterat till stöd från färre professioner. Resultat - erhållet stöd i relation tillbarnets kön Pojkar erhöll signifikant mer stöd från socialtjänsten på grund av sin funktionsnedsättning än flickor. 14
15 Kurspaket KURSMATERIAL Riktat familjestöd Informationsmaterial och streamade föreläsningar Tack för er uppmärksamhet! 15
Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar
Föräldrarutiner och kognitiva nedsättningar det kan kompenseras Kraftsamling 29/11 Mats Granlund Professor i psykologi och handikappvetenskap vid högskolan i Jönköping Professor i specialpedagogik, Oslo
Läs merRiktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning
Riktat föräldrastöd till familjer med barn med lindrig utvecklingsstörning Ett samarbete mellan CHILD, Hälsohögskolan i Jönköping, Jönköpings kommun, Vetlanda kommun samt Habiliteringen i Jönköpings län.
Läs merGemensam verkstad en modell för samverkansmöten. Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström
Gemensam verkstad en modell för samverkansmöten Föreläsare: Zita Pados och Katarina Nordström Agenda Gemensamma stödteamet Gemensam verkstad En fallbeskrivning Sammanfattning Gemensamma stödteamet Projekt
Läs merFRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-
Läs merTRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA. Malmö 151126 Heljä Pihkala
TRE METODER FÖR ATT UPPMÄRKSAMMA OCH STÖDJA BARN TILL FÖRÄLDRAR MED PSYKISK OHÄLSA Malmö 151126 Heljä Pihkala Ett samarbete mellan Psykiatriska klinikerna i Skellefteå och Umeå, Socialtjänsten i Skellefteå
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd
Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas
Läs merSalutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga
Salutsatsningens bidrag till bättre psykosocial hälsa bland barn och unga Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Västerbottens läns landstings
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merFörklaring av föreskriften
Förklaring av föreskriften Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Individuppgifter om ade insatser Uppgifterna samlas in med stöd av förordningen
Läs merBarn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass
Barn med lindrig utvecklingsstörning serviceutnyttjande i relation till typ av skolklass 2019-04-02 Lena Olsson lena.olsson@ju.se Kommunal utveckling, FoUrum social välfärd Barn med utvecklingsstörning
Läs merKARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN
KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN Till dig som förälder/annan vuxen Inom Barn- och ungdomshabiliteringen ser vi det som viktigt att barnen och ungdomarna får vara delaktiga så mycket som möjligt
Läs merKARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE
KARTLÄGGNING AV UNGA OMSORGSGIVARE MONICA NORDENFORS, UNIVERSITETSLEKTOR CHARLOTTE MELANDER, UNIVERISITETSLEKTOR KRISTIAN DANEBACK, PROFESSOR Unga omsorgsgivare Barn och unga under 18 år som regelbundet,
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merLättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vem gäller lagen för? Har du något av funktionshindren
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Hösten 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merGrupper och kurser 2016
Barn- och ungdomshabiliteringen Landstinget i Värmland Grupper och kurser 2016 1 På Barn- och ungdomshabiliteringen arrangerar vi flera grupper och kurser. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med
Läs merBARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd
Läs merMål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem
Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun Hästhagens fritidshem VT 2015 Våra ledstjärnor Ansvar Vi tar initiativ, är engagerade och genomför fattande beslut. Vi är medskapande och tar
Läs merAlla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam
Alla har uppdraget men ingen kan förverkliga det ensam Nuläge Skolan erbjuder stöd inför ungdomarnas transition men stödet upphör i samband med skolavslutning Jobbtorget erbjuder arbetsmarknadsinriktat
Läs merUtveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning
Dnr: RS 2013-541 Utveckling av evidensbaserad praktik inom området personer med funktionsnedsättning Strategi och handlingsplan för Jämtlands län 2014-2015 Susanne Olsson 2014 Utvecklingsledare Ingegerd
Läs merOktober 2014. Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma
Oktober 2014 Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma Projekt: Egen växtkraft 2011 Tips för att vuxna ska lyssna 2011 Egen växtkraft Förutsättningar för delaktighet 1. Vuxnas tillit till
Läs merBarn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012
Barn och trafik en undersökning ur ett föräldraperspektiv Genomförd av NTF Väst 2012 Bakgrund och syfte Varje år skadas tusentals barn och ungdomar i olika trafikmiljöer. Trafikolyckor är den vanligaste
Läs merGrupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017
Landstinget i Värmland Grupper, kurser och informationstillfällen HT 2016 och VT 2017 1 arrangerar grupper, kurser och informationstillfällen. Dessa vänder sig till dig som har kontakt med habiliteringen,
Läs merInformation skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merGuide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merSalut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten
Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten Lena Sjöquist Andersson Hälsoutvecklare Folkhälsoenheten Verksamhetsutvecklingsstaben Västerbottens läns landsting Sverige Västerbottens
Läs merVärldskrigen. Talmanus
Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen
Läs merFÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Läs merMål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011
Mål för kommunikation, samspel och delaktighet föräldrar i gemensam problemlösning Kommunikation i sikte Temadag 16 Juni 2011 Mats Granlund Hälsohögskolan Högskolan i Jönköping Vad är en familj? Biologiskt
Läs merVåld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?
Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop? Resultat från Anna-Karin Andershed Docent i psykologi Henrik Andershed Professor i psykologi, docent i kriminologi Åsa Cater Fil.dr. i socialt arbete Vad
Läs merMina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning.
Mina Goda Vanor kurs om livsstilsförändring för personer med funktionsnedsättning. Susanne Karlsson Stina Frank Karin Karkiainen Psykolog Fysioterapeut Arbetsterapeut Habiliteringen för barn och vuxna
Läs merUTVÄRDERING. av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14
Dokumentation grundsärskola Malmö stad KVALITETSRAPPORT UTVÄRDERING av utvecklingsområden efter läsåret 2013/14 skickas senast 1/9 till grfkvalitet@malmo.se Skola: Stenkulaskolan / Grundsärskolan Rektor:
Läs merSundsvalls Anhörigstrategi. Kortversion
Sundsvalls Anhörigstrategi Kortversion oktober 2011 Innehållsförteckning 1 Sundsvalls Anhörigstrategi...3 1.1 Anhörigstödet idag!...3 2 Det här ska vi utveckla!...4 2.1 Anhöriga med olika behov av stöd
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merElevhälsan vid Edenskolan
Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans
Läs merINDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN
INDIKATORER FÖR BARNKONVENTIONEN Skydd mot övergrepp Övergrepp i hemmet (Art. 19, 34, 36 & 37) Övergrepp/mobbing i skolan (Art. 19, 34, 36 & 37) Antal rapporterade hemfridsbrott Antal rapporterade kvinnofridskränkningar
Läs merEtt forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun
Ett forskning och utvecklingsprojekt i samarbete med och FOU-Centrum i Linköping och Motala kommun Helhetsbaserat arbetssätt med föräldrar med kognitiva svårigheter - Med insatser till både barn och förälder
Läs merRutiner kring mat, rörelse och hälsa
Före-mätning Efter-mätning Bilaga 1 Rutiner kring mat, rörelse och hälsa Enkät till arbetsgrupper i gruppbostäder och servicebostäder Frågor kring övergripande hälsoarbete H1. Hälsofrämjande arbete Bedrivs
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Södertälje
Program för barn- och föräldragrupper på Hösten 2012 Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merHabiliteringscentrum Enheten för utvecklingsstörning Lena Klippberg, kurator Maria Thomé, kurator. Några vanliga frågor inför vuxenlivet
Habiliteringscentrum Enheten för utvecklingsstörning Lena Klippberg, kurator Maria Thomé, kurator Några vanliga frågor inför vuxenlivet Västerås Augusti 2015 Innehållsförteckning Arbete / Sysselsättning
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merProgram för barn- och föräldragrupper på Habiliteringscenter Nacka
Våren 2014 Program för barn- och föräldragrupper på Programmet presenterar vårt utbud för olika åldersgrupper. Vi planerar att regelbundet återkomma med ungefär samma utbud. Vissa grupper eller föräldrautbildningar
Läs merKÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merBeteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan
Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen
Läs merHälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares
Personnr: Namn: ID-nr Compos: Habiliteringsenhet: Hälsouppföljning av barn och ungdom med Cerebral Pares 18 år Checklista Signatur Demografiska data Kurator Medicinska bakgrundsdata Läkare Kognition Psykolog
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merLikabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014
Likabehandlingsplan mot diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolan PASSAREN, Umeå 2013-2014 Dokumenttyp Styrdokument Dokumentnamn Verktyg för arbetet med likabehandling i Umeå kommuns förskoleverksamheter
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merFöreningen Sveriges Habiliteringschefer. Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994. 1 Rekommendationer
Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric
Läs merSamordning av insatser SOSFS 2008:20
Samordning av insatser SOSFS 2008:20 Bakgrund Lisa har just fyllt sju år, har en CP-skada, kan inte gå, är stel i höger kroppshalva och är rullstolsburen. Hon har synnedsättning på båda ögonen (mest på
Läs merTrimsarvets förskola
Trimsarvets förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2014/2015 Planen gäller från 2014-09-01 till 2015-08-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas
Läs merHabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd
HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd autismliknande tillstånd 1(16) Checklista för inkludering
Läs merVerksamhetsplan för perioden 2015-2017
Verksamhetsplan för perioden 2015-2017 FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning. Det sker i nära samarbete med personal inom socialtjänstens
Läs merjänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.
T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:
Läs merElevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:
1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och
Läs merFörskolans allmänna förebyggande arbete: *Vi arbetar utifrån våra styrdokument, skollag/läroplan.
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN BJÖRKLIDEN 2015-2016 Förskolans vision: Hos oss på Björkliden känner sig alla barn, vårdnadshavare och pedagoger välkomna och trygga. Alla bemöts och behandlas med respekt.
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merÖppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013
Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård resultat s kommun, inrapporterat 2013 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010. Jämförelserna
Läs merVägen från utredning till åtgärd
Vägen från utredning till åtgärd En sammanställning av ett pågående projekt, Maj 2011 Verner Denvall Professor i socialt arbete verner.denvall@lnu.se Sofia Enell Doktorand i socialt arbete sofia.enell@lnu.se
Läs merLuleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Luleå kommun/buf sid 1/5 ÄNGESBYNS FÖRSKOLA Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Verksamhetsår 2012/2013 Luleå kommun/buf sid 2/5 Vår vision Alla på vår förskola ska känna sig
Läs merDOM 2014-05- 0 5. Meddelad i Sundsvall. KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL 2014-05- 0 5 Meddelad i Sundsvall Sida 1 (4) Mål nr 529-13 KLAGANDE Omsorgsnämnden i Borlänge kommun 781 81 Borlänge MOTPART Ställföreträdare: 1. 2. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merKartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9
Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i
Läs merÖrebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.
Örebro kommun 9 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Juni 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Örebro kommun har genomfört en kundundersökning i förskola, familjedaghem, grundskola
Läs merFÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN. Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
FÖRÄLDRAR I MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRDEN Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet BAKGRUND Vad vet vi sedan tidigare? Stöd i föräldraskapet Riskfaktorer Minska riskfaktorerna Bristande
Läs merREGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29
REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan
Läs merINFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM I HÖGANÄS
INFORMATION FRÅN HÖGANÄS KOMMUN OM LSS-verksamheten I HÖGANÄS LSS - LAGEN OM STÖD & SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om tio olika insatser
Läs merBILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL & LSS
1 (7) TYP AV DOKUMENT: BILAGA TILL RUTIN DOKUMENTATION SOL OCH LSS BESLUTAD AV: UPPDRAGSCHEF ANTAGEN: 19 JANUARI 2016 ANSVARIG: KVALITETSSAMORDNARE REVIDERAS: ÅRLIGEN SENAST REVIDERAD: 18 MAJ 2016 BILAGA
Läs merAtt leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov
Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merSpråkutveckling hos flerspråkiga barn
Språkutveckling hos flerspråkiga barn Lena Åberg, leg logoped Talkliniken Danderyds Sjukhus AB 3 mars 2016 Innehåll Språk och kommunikation Milstolpar i barns språkutveckling Flerspråkig utveckling Riskfaktorer
Läs merLSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade
2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som
Läs merResultat från levnadsvaneundersökningen 2004
Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:
Läs merVerksamhetsplan Bäckebro korttidshem
Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem 2015 1 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning --------------------------------------- 3 Kvalitetsarbete ---------------------------------------------------- 3
Läs merHjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel
Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merPositionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga
Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri
Läs merPlan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR
Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR Det är i de vardagliga mötena som värderingar och attityder förmedlas Varje verksamhet skall ha skriftlig plan för
Läs merGRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60
GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2014 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(20) 2(20) Grupper för person som har
Läs merAvdelningen Blåbäret
Avdelningen Blåbäret På avdelningen blåbär så har vi 25 barn 1 5 åringar och fyra pedagoger. Vi har 11 flickor och 12 pojkar. En dag på avdelningen Blåbär Kommer man innan 8.00 på morgonen så går man till
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merYttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), diarienummer S2014/1332/FST
YTTRANDE 2014-06-23 Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet - placeringsformer för barn och unga (SOU
Läs merFlyktingbarnteamet Göteborg
UNHCR/M.Maguire Ett samarbete mellan: Barn- och ungdomspsykiatri, Gamlestaden Flyktingbarnteamet Göteborg UNHCR UNHCR / B. Szandelszky UNHCR / F. Noy UNHCR UNHCR UNHCR / D. Lom UNHCR / B. Szandelszky Att
Läs merHandlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
Läs merKONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00
FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte
Läs merMadeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD madeleine.sjoman@ju.se
Madeleine Sjöman, doktorand i specialpedagogik inom forskningsmiljön CHILD Innehåll Förskolans betydelse för barns utveckling och lärande Samband mellan förskolans miljö och barnets beteende Vilka barn
Läs merÅterkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.
Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland
Läs merUng i Lindesberg. Resultat från LUPP
Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september
Läs merUtvärdering av Barnhälsan
Utvärdering av Barnhälsan En pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig till måttlig psykisk ohälsa www.lio.se Sammanfattning Barnhälsan är en pilotverksamhet för barn mellan 6-13 år med lindrig
Läs merSocial och ekonomisk information
Social och ekonomisk information Barn och ungdom Habiliteringen Tidsaxel över sociala och ekonomiska rättigheter 2 Innehållsförteckning Tidsaxel över sociala och ekonomiska rättigheter... 2 Viktiga telefonnummer...
Läs merBarn- och ungdomshabilitering. Svenska
Barn- och ungdomshabilitering Svenska MÅL Målen med Barn- och ungdomshabiliteringens arbete är: att barnet klarar olika aktiviteter och har möjlighet att göra det han eller hon vill i det dagliga livet
Läs merVerksamhetsuppföljning 2007. Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun
Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning 2007 Inom vård och omsorg Simrishamns kommun ADRESS: 272 80 Simrishamn BESÖK: Stenbocksgatan 24 TELEFON: 0414-81 94 00 FAX: 0414-174 17 E-POST: social@simrishamn.se
Läs mer1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?
1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994
Läs merVerksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola
KUMLA KOMMUN Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola Förutsättningar Barn antal, inskrivna i dag 58 st. Avdelningar- en småbarnsavdelning med barn i åldrarna 1-3, två syskonavdelningar
Läs merKorttidstillsyn. Fritids för ungdomar
Korttidstillsyn Fritids för ungdomar Vad är korttidstillsyn Korttidstillsyn är fritids. Du kan vara på korttidstillsyn före och efter skoldagen och vid lov och studiedagar. I Katrineholm finns tre fritids.
Läs merBarn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se
Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning
Läs mer