Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan

Transkript

1 Beteendesvårigheter och engagemang hos små barn i förskolan Ett forskningsprojekt i samarbete mellan Högskolan i Jönköping, Linköpings Universitet och Jönköpings läns landsting finansierat av Socialstyrelsen

2 Projektmedarbetare Mats Granlund, professor, projektledare Högskolan i Jönköping mats.granlund@hhj.hj.se Marie Proczkowska-Björklund, MD, marie.proczkowskabjorklund@lj.se Per Gustafsson, MD, professor per.a.gustafsson@liu.se Lena Almqvist, Fil.Dr, Docent lena.almqvist@mdh.se Marie Golsäter, Fil.Dr marie.golsater@hhj.hj.se Madeleine Sjöman, doktorand madeleine.sjoman@hlk.hj.se Berit.M.Gustafsson, doktorand berit.m.gustafsson@lj.se

3 Bakgrund Psykiska hälsa hos barn kan beskrivas i termer av symptom på psykisk ohälsa och/eller i termer av psykisk hälsa/välbefinnande. Symptom på ohälsa är t ex utåtagerande beteende, extrem blyghet, passivitet, svårigheter i kamratrelationer, depression, men för små barn också som utvecklingsavvikelser. När det gäller psykisk hälsa kan barns engagemangsnivå, ihärdighet, samspelskompetens samt språkutveckling ses som indikatorer. Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa hos små barn. Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa kan ge goda effekter. Insatserna kan gälla familjen, förskolan/skolan eller fritiden utanför hemmet. - Kunskapen om vad i svensk förskola som stärker barns psykiska hälsa är begränsad - De flesta program som tillämpas i förskola/skola handlar om att förebygga ohälsa snarare än att stödja god hälsa Vi vet relativt lite om vilka arbetssätt och åtgärder i förskolan som stärker god psykisk hälsa

4 Förskolan skyddar Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa (Aydogan, 2012) Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter

5 Bakgrund forts. För att bättre kunna utnyttja förskolan som en stärkande miljö krävs att vi: Har metoder för hur psykisk ohälsa och hälsa hos små barn kan mätas Vet hur många barn som har problem med psykisk hälsa Vet vad som kännetecknar förskolepedagogik som både främjar god hälsa och skyddar mot ohälsa

6 Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola (90% från 2 år) Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska

7 Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar - det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande - t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar - hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende - vilken miljö har barnet lärt sig att agera i? Beteendesvårigheter ger bara ibland svårigheter i fungerande

8 Delaktighet Tiden barnet tillbringar i konstruktiva aktiviteter Komplexiteten i aktiviteten Grad av engagemang i aktiviteten Tiden barn tillbringar i måttligt till högt engagemang i aktiviteter som över tid blir mer komplexa predicerar både senare lärande/prestation och välbefinnande (Bronfenbrenner & Evans, 2001)

9 Syften Uppvisar barn i svenska förskolor högt engagemang (mår bra) i förskolans aktiviteter? Hur många barn har beteendeproblem enligt personalen? Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp för sina beteendesvårigheter? Hur beskrivs stödet?

10 Design Longitudinell design med tre datainsamlingar (en gång per år) av beteendeproblem och engagemang och vad som allmänt görs på förskolan angående barns beteendeproblem. Tre data insamlingar är nu gjorda.

11 Deltagare Barn på representativa förskoleavdelningar i Jönköping län, Västmanlands län, Södermanlands län, Stockholm samt Västerbottens län Totalt har vid tredje mättillfället 765 barn?? på 93 förskoleavdelningar deltagit minst en gång och personalen på dessa förskolor liksom barnets föräldrar har svarat på frågor. På 66 avdelningar deltar minst 25% av barnen. Av dessa avdelningar har 39 ingått i observationsstudien när vi undersöker vad som kännetecknar avdelningar där barnen verkar må bra, dvs har högt engagemang och lite beteendestörningar.

12 Mätinstrument För varje barn Vid första mätningen svarar föräldrar på frågor om sig själva som föräldrar och barnens välbefinnande För varje barn en gång/år SDQ Strenght and difficulties questionnaire: 25 frågor i fem skalor som mäter barnets beteende, kamratproblem samt sociala färdigheter SDQ supplement som frågar om påverkan i vardagen av problem som vissa barn har CEQ - Children s engagement Questionnaire: 32 frågor som mäter barns aktiva engagemang i olika aktiviteter, dvs hälsa Code sets 7 frågor som mäter barns utveckling och fungerande Barns och lärares samspel 10 frågor som mäter hur barnet samspelar med kamrater och 16 frågor som mäter hur personal och barn samspelar 5 frågor om samverkan med föräldrar För ett urval avdelningar en gång COP-observationer av barnets agerande i förskoleaktiviteter under 20 svep en dag TOP-observationer av personalens agerande i förskoleaktivteter under 20 svep en dag För varje förskola Förskolemiljö ett antal frågor om förskolemiljön samt hur man arbetar runt barn med psykiska problem. Besvaras av förskolechef

13 Vilka är barnen som deltar? Av de 765 barn som deltar i studien (vid tp 2) är 389 pojkar och 371 flickor. Tjugosex procent av barnen hade annat modermål (rätt till modersmålsstöd) än svenska och 4,3 % hade fått särskilt stöd beviljat. De flesta barnen, över 80 %, bor med båda föräldrarna, ca 5 % med bara mamma, färre än 0,3 % med enbart pappan, ca 3 % växelvis mamma och pappa och 0.6 % på annat sätt exempelvis forsterhemsplacering. Barnens ålder varierar mellan 12 och 71 månader med ett genomsnitt på 44 månader Siffrorna antyder att deltagarna är representativa för landet

14 Hur ser förskoleavdelningarna ut? Avdelningarnas storlek varierar mellan 8 och 50 barn, i genomsnitt 23 barn. I verkligheten är grupperna mindre. Avdelningar med många barn har ett storarbetslagsystem där barnen är indelade i mindre grupper. De flesta avdelningarna har barn mellan 1-3 år eller 3 5 år. Några avdelningar arbetar med åldershomogena grupper med barn som är 1, 2, 3, 4 eller 5 år. På 65 avdelningar av 91 finns inget barn som identifierats som ett barn i behov av särskilt stöd. medan 22 avdelningar hade 1 2 barn som var berättigade särskilt stöd. Fyra av 91 avdelningar hade mellan 3 9 barn som hade rätt till särskilt stöd Cirka 47 % av avdelningarna hade inga barn med rätt till modersmålsundervisning, cirka 32 % hade mellan 1 6 barn med rätt till modersmålsträning, på ett fåtal fanns fler barn Siffrorna är relativt representativa, färre storstadsbarn.

15 Uppvisar barn i förskolor högt engagemang (mår de bra) i förskolans aktiviteter? Barns engagemang skattades av personalen utifrån en fyrgradig skala: 1= händer nästan aldrig, 2= händer ibland, 3= händer ofta och 4= händer nästan alltid. Frågorna handlade om barnets förmåga att stanna kvar i en aktivitet, barnets ihärdighet vid problemlösning, koncentrationsförmåga, fantasiförmåga och flexibilitet. Är uppdelat i grund engagemang (inte åldersrelaterat) och komplext engagemang (åldersrelaterat) Mer än 80% procent av barnen skattades vid samtliga mättillfällen i genomsnitt ha ett högre engagemang än 2 på skalan, dvs händer ibland. Barns som skattades högt i engagemang skattades också ofta högt i hur samspelet med kamraterna fungerade. Barn som bedömdes ha svårigheter i samspel med kamrater och/eller lärare eller bedömdes vara hyperaktiva skattades generellt lägre i engagemang. Engagemang relativt stabilt över tid

16 Hur många barn i förskolan skattats ha beteendeproblem Av barnen som kartlades vid tp 1 hade 203 av 663 ngn form av beteendeproblem (borderline eller abnormal), enligt svaren på minst en av delskalorna i SDQ. Dessutom hade 29 problem i vardagen trots att de inte hade höga poäng på beteendesvårigheter. Totalt 232 barn (35%). Note. The number of children in this table with different types of behaviour problems does not add to the number of the total sample or the subsample, since some of the children display two or more types of behaviour problems. n=663 n=232 % n % n Pojkar Rätt till modersmålsundervisning Formellt barn i behov av stöd Hyperaktivitet Kamratproblem Emotionella problem Uppförandeproblem

17 Path analysis med komplext engagemang som utfall..08*.09* Conduct problems Peer interaction.56***.58*** Developmental engagement Hyperactivity -.39*** Teacher s responsiveness.10***.33*** Note. N= 664. Non significant and significant paths and standardized beta weights are shown in the model.

18 Kan skillnader i förskoleavdelningars arbetssätt förklara skillnader i engagemang och beteendesvårigheter? (Beräknat med ICC) Grundengagemang Komplext engagemang SDQ totalpoäng SDQ emotionell SDQ uppförande SDQ hyperaktivitet SDQ kamratproblem SDQ barnet oroas eller lider SDQ stör fri lek SDQ stör organiserade situationer SDQ stör rutiner SDQ belastning för gruppen 25% av variansen 44% av variansen 29% av variansen 17% av variansen 22% av variansen 17% av variansen 19% av variansen 29% av variansen 10% av variansen 22% av variansen 22% av variansen 23% av variansen

19 Proportion svep (av 20) i olika typer av samspel på ett urval av svenska förskoleavdelningar (n= 39) Cooperative 4% Social 4% Onlooker 2% Associative 13% Unoccupied 14% Timeout 0% Non-academic 36% Non-academic = måltid/övergång Parallell = samma aktivitet intill Associative = tillsammans utan reg. Cooperataive = samarbete m mål Onlooker = tittar på Social = småpratar Unoccupied = sysslolös Parallel 27%

20 Proportion svep (av idealt 20) i olika grader av engagemang på ett urval av svenska förskoleavdelningar (n= 39)

21 Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Personalen uppmuntrar och följer ofta barns initiativ Personalen pratar mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Personalen ger språkmodeller, ger tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Personalen uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Personalen erbjuder många olika varierade aktiviteter Personalen tillrättavisar sällan barnen Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Gruppstorlek??? Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck-Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden- Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57, Norling, M., & Almqvist, L. (2014). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools Castro, S., Granlund, M., & Almqvist, L. (submitted) The relationship between classroom quality-related variables and engagement levels in Swedish preschool classrooms: a longitudinal study.

22 Hur många barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp för betendesvårigheter? Av de 232 barn som har beteendesvårigheter är det ca 66% (154) som inte erhåller åtgärder för sina beteendesvårigheter. Beteendeproblem är relativt stabila över tid enligt personalens skattningar. Speciella åtgärder kan göras under handledning av någon expert utanför förskolan, t ex BHV, BUP eller habilitering. Speciella åtgärder kan också beslutas av personalen själva och genomföras utan handledning från en utomstående expert. Av de 15 barn för vilka man får handledning av någon expert utanför förskolan (6% av samtliga med beteendeproblem) är samtliga formellt identifierade som barn i behov av särskilt stöd (av totalt 32 formellt identifierade barn). För 63 av de 232 barnen med beteendeproblem (27%) genomför personalen speciella åtgärder på eget initiativ utan handledning.

23 Vad ökar sannolikheten att barnen får särskilda åtgärder? Logistiska regressioner, hela modeller förklarar i första hand sannolikheten Sannolikheten att barn erhåller åtgärder som genomförs under handledning av expert ökar framförallt om barnet stör fri lek (OR 2.30) eller stör rutiner (OR 1.53). Förklarar 12-22%. Sannolikheten att barn erhåller åtgärder som personalen genomför på eget initiativ utan handledning ökar framförallt om barnet ofta är engagerat (OR 2.40), eller stör gruppen (OR 1.66). Förklarar 20-26%. Sannolikheten att barn med beteendesvårigheter inte erhåller åtgärder ökar framförallt om barnet inte har rätt till modersmålsundervisning (2.23) samt om barnet uppvisar emotionella problem (1.38). Förklarar 20-27%.

24 Insatser förskolan Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck-Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) Teacher s view of educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, )

25 Vilka åtgärder gör man? Åtgärder med handledning Åtgärder utan handledning Anpassning av förskolemiljön 3 16 Anpassning av den fysiska miljön 1 6 Anpassning av den psykosociala miljön 2 10 Individuellt stöd 3 a 24 Stöd i lekaktiviteter 0 7 Lyhördhet för barnets behov 1 10 Språkstöd 2 8 Samarbete 8 b 6 a Samarbete med föräldrar 1 2 Samarbete med kollegor 0 2 Samarbete med externa team 8 b 2 a Särskild uppmärksamhet av personal Uppmärksammar positivt beteende 1 2 Personalen håller sig nära barnet 6 21 Uppmärksammar negativt beteende 4 17 b a= görs mer sällan än förväntat b= görs oftare än förväntat

26 Samverkan med föräldrar om barnet har svårigheter Påstående Jag/vi får ta del av föräldrarnas kunskaper om barnet Föräldrarna ger information som är tydlig och användbar Jag/ vi deltar aktivt och inte bara som lyssnare vid träffar med föräldrarna Jag/vi kan påverka när, var och hur kontakt med föräldrarna sker Jag/vi och föräldrarna diskuterar gemensamt synsätt, pedagogisk verksamhet, mål och förväntningar Procent pers. som instämmer helt Om åtgärder görs med handledning från utomstående expert upplevs samverkan mer positivt. Samverkan upplevs inte mer positivt om åtgärder görs på personalens eget initiativ

27 Beteendesvårigheter hos de 12 barn som erhåller åtgärder vid både tp 1 och 2 Tidpunkt 1 M SD Normal (n) Borderline (n) Abnormal (n) Emotionell Uppförande Hyperaktiv Kamratpro Prosocial 1.17 Tidpunkt 2 Emotionell Uppförande 1.75* Hyperaktiv..83* Kamratpro Prosocial 3.17 * = gruppen har signifikant mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1 = gruppen har inte mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1

28 Problem i vardagsfungerande hos 12 barn som erhåller åtgärder vid både tp 1 och 2 Vardagsfungerande Nej Lite Ganska mycket Tidpunkt 1 Barnet oroas/lider Försvårar fri lek Försvårar org.aktiviteter Försvårar rutiner Belastning för gruppen Tidpunkt 2 Barnet oroas/lider Försvårar fri lek* -* Försvårar org.aktiviteter Försvårar rutiner Belastning för gruppen Mycket * = gruppen har signifikant mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1 = gruppen har inte mer problem än de 44 barn som bara erhöll åtgärder vid tp1

29 Vilket individuellt stöd behöver barnen? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel

30 Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Beta miljön - Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter

31 Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen