B R I S - R A P P O R T E N

Transkript

1 B R I S-RAPPORTEN - R A P P O R T E2007 N Tabeller och figurer till BRIS-rapporten 2007

2 B R I S - R A P P O R T E N Innehåll Barnkontakter 4 Tioårshistorik barnkontakter 4 Kön & ålder 5 Boende 5 Kontaktområden 6 Temaområden 7 Förövare, fysisk misshandel 7 Förövare, sexuella övergrepp 8 Hänvisningar 8 Vuxensamtalen 9 Uppringare 10 Boende 10 Samtalsområden 11 Underlag: Peter Irgens Text: Martin Höög Ad: Helena Lunding Riksförbundet BRIS tel

3 B R I S - R A P P O R T E N Dokumentation av BRIS stödkontakter I BRIS-rapporten sammanställs varje år dokumentationen från BRIS stödkontakter med barn, ungdomar och vuxna. Den tryckta rapporten är utförlig vad gäller exempel, analys och reflektion, medan vi i denna bilaga samlar mer av den siffermässiga statistiken. Alla uppgifter som vi redogör för grundar sig i de kontakter med BRIS som barn och vuxna på eget initiativ har tagit. Det innebär att siffrorna inte representerar ett tvärsnitt av befolkningen, utan endast säger något om just de som har kontaktat BRIS. Utifrån denna statistik kan man därför inte säga något om t ex hur många barn i Sverige som mobbas eller utsätts för fysisk misshandel. Däremot kan man se vilken typ av barn som kontaktar BRIS om detta med hänsyftning på kön, ålder, boende mm, samt hur de beskriver sin situation utifrån vem som utsätter dem för våld mm. Vi kan också se och dra vissa slutsatser av förändringar över tid. Exempelvis har vi under de senaste åren sett en kraftig ökning av kontakter om psykisk ohälsa, vilket kan vara ett tecken på att problemet faktiskt ökar bland barn och ungdomar. BRIS dokumenterar de uppgifter som framkommer i kontakten, men vi frågar inte särskilt efter uppgifter om det inte är relevant i samtalet. Det innebär att vi inte alltid får veta något om t ex barnets ålder eller boende och mer sällan i mejl där vi överhuvudtaget inte har möjligheten att fråga om sådana uppgifter. Vid varje tabell eller figur finns ett n-värde, som anger hur många kontakter uppgifterna grundar sig på.

4 B R I S - R A P P O R T E N Barnkontakter Barn upp till 18 år kontaktar BRIS via Barnens Hjälptelefon eller BRIS-mejlen. I båda kontaktvägarna erbjuder BRIS vuxna, vanligtvis frivilligarbetare, som samtalar eller skriver ett svar. Kontakterna sker anonymt, och varje samtal eller mejlväxling utgör i statistiken en unik kontakt. De kontakter vi dokumenterat 2006 motsvarar alltså inte säkert lika många barn, då enskilda barn kan kontakta oss flera gånger. Tioårshistorik barnkontakter Antal dokumenterade barnkontakter via samtal och mejl under de senaste 10 åren. BRIS började dokumentera mejlväxlingen med barn och ungdomar under år 2000, och sedan år 2001 är BRIS-mejlen en egen permanent del av stödverksamheten. Barnkontakterna år 2006 utgjordes till 54 % av samtal och 46 % mejl. År FIGUR 1 Dokumenterade barnkontakter Antal kontakter Barnens Hjälptelefon BRIS-mejlen

5 B R I S - R A P P O R T E N Kön & ålder Figuren visar alla barnkontakterna uppdelade i åldersgrupp och kön - och svarar alltså t ex på frågan: hur stor del av kontakterna gäller 12-åringar? Av tabellen framgår att bland pojkar som hör av sig är 15-åringar största gruppen, medan det för flickor är 14-åringar. Medelåldern för alla barnkontakter är 14,2 år. 80 % av barnkontakterna gäller flickor. 20 % FIGUR 2 Könsuppdelad åldersfördelning Pojkar; n = Flickor; n = < >18 År n tot = Boende Barnens boende framkommer i ca hälften av kontakterna. I Barnens Hjälptelefon, där det finns möjlighet att samtala och ställa frågor, får vi uppgift om boende i 71 % av kontakterna. Motsvarande siffra i BRIS-mejlen är 25 %. Kärnfamilj Ensamstående mor Delat boende Styvfamilj Ensamstående far Eget boende Familje- (foster-) hem Behandlingshem eller motsv. Annat FIGUR 3 Barnens boende % n =

6 B R I S - R A P P O R T E N Kontaktområden I BRIS-rapporten visar en figur de 15 vanligaste områdena. Här nedan finns uppgifter på de 30 vanligaste kategorierna, även uppdelade i samtal/mejl samt pojkar/flickor. Varje kontakt kan beröra flera områden som alla dokumenteras, och därför blir den sammanlagda procentsiffran över 100. Tabellen ska alltså läsas med frågan: Hur stor del av alla barnkontakter handlar om t ex kamratrelationer? eller Hur stor del av alla pojkkontakter handlar om fysisk misshandel? Här kan man t ex notera att områden som fysisk misshandel och sexuella övergrepp oftare tas upp i samtal, medan man hellre mejlar om psykisk ohälsa. Tabell 1 De (30) vanligaste kontaktområdena Område Andel av alla Barnkontakter Antal Andel av Mejl Andel av Samtal Andel av kontakter om Pojkar Andel av kontakter om Flickor Familjekonflikter 20% % 21% 16% 21% Kamratrelationer 15% % 13% 11% 17% Kärleksrelationer 14% % 13% 11% 15% Mobbning 12% % 15% 20% 10% Ensamhet 11% % 11% 8,6% 11% Självdestruktivitet 10% % 7,3% 2,8% 12% Självmord/självmordstankar 8,7% % 5,8% 5,1% 9,6% Annan psykisk ohälsa 8,7% % 6,7% 5,7% 9,4% Fysisk misshandel 7,9% ,2% 10% 11% 7,0% Existensiella/livsfrågor 7,5% ,5% 6,6% 5,7% 7,9% Sexuella övergrepp/ofredanden 7,1% ,5% 10% 7,3% 6,9% Sexualitet 5,9% ,7% 6,8% 9,0% 5,1% Identitetsfrågor 5,8% ,8% 5,1% 4,6% 6,2% Sorg 5,8% ,2% 6,3% 4,0% 6,2% Övriga skolproblem 5,2% ,2% 5,2% 5,2% 5,2% Boende 4,9% ,0% 5,6% 5,2% 4,8% Kropp/utseende 4,7% ,6% 4,0% 4,4% 4,8% Missbruk i familjen 3,9% 825 3,3% 4,4% 3,5% 4,0% Ätstörningar 3,7% 782 4,8% 2,8% 0,5% 4,5% Könsutveckling 3,6% 774 3,2% 4,0% 6,0% 3,1% Stress 3,3% 703 3,5% 3,1% 2,0% 3,6% Skilsmässoproblem 3,2% 689 3,5% 3,0% 2,5% 3,4% Psykisk misshandel 3,1% 650 2,6% 3,4% 2,9% 3,1% Graviditet 2,8% 604 1,4% 4,0% 0,6% 3,4% Fysisk ohälsa (barnets) 2,6% 552 2,6% 2,6% 1,7% 2,8% Barnets missbruk 2,5% 533 2,0% 3,0% 2,4% 2,5% Vanvård/Omsorgssvikt 2,1% 447 1,9% 2,3% 2,1% 2,1% Fysisk/Psykisk ohälsa i familjen 2,1% 442 1,8% 2,3% 1,9% 2,1% Om BRIS 1,5% 323 1,4% 1,6% 2,0% 1,4% Myndighetsproblem 1,4% 306 0,7% 2,0% 1,5% 1,4% Totalt Misshandel & övergrepp* 15% ,2% 20% 18% 14% Totalt Psykisk ohälsa** 23% % 17% 11% 26% n = * Misshandel och övergrepp summerar kontakter om Fysisk och Psykisk misshandel samt Sexuella övergrepp/ofredanden. ** Psykisk ohälsa summerar kontakter om Självdestruktivitet, Självmord/ självmordstankar, Ätstörningar och Annan psykisk ohälsa.

7 B R I S - R A P P O R T E N Temaområden Tabellen bygger på föregående redovisning av kontaktområden. Dessa har här sammanfogats i övergripande teman som kan ge en kompletterande bild av vad i barnets liv som berörs. Tabell 2 Övergripande teman i kontakterna Tema Andel av kontakterna Barnets utveckling/egna problem 48% Jämnårigrelationer 39% Familjen 26% Misshandel & övergrepp 15% Övrigt 16% n = Förövare, fysisk misshandel Av kontakter om fysisk misshandel har barnet i 95 % av fallen angivit vem som utfört denna, och dessa anges här. Jämfört med tidigare år har fäders och pojkvänners andel ökat något, medan bilden i övrigt är sig ganska lik. Sammantaget finns förövaren inom barnets familj i 76 % av fallen. FIGUR 4 Förövare vid barnkontakter om fysisk misshandel Far Mor Pojkvän/Flickvän Båda vuxna Styvfar Syskon Lärare/skolpersonal Annan känd jämnårig Annan känd vuxen Annan/okänd % n = 1 595

8 B R I S - R A P P O R T E N Förövare, sexuella övergrepp Jämfört med området fysisk misshandel, är andelen kontakter med angivna förövare här något lägre, 92 %. Föregående års höga andel jämnåriga förövare har minskat något, och ligger i år sammantaget på 22 %. Andelen lärare och skolpersonal har minskat något de senaste åren. I 55 % av fallen finns förövaren inom barnets familj. FIGUR 5 Förövare vid barnkontakter om sexuella övergrepp/ofredanden Far Mor Pojkvän/Flickvän Styvfar Lärare/skolpersonal Syskon Annan i familjen Annan känd jämnårig Annan känd vuxen Annan/okänd % Hänvisningar n = I kontakterna med barn och ungdomar försöker vi ofta hitta möjliga vägar för barn att gå vidare i kontakt med framförallt andra vuxna. I samtalet kan vi diskutera saken, och en hänvisning dokumenteras i de fall barnet självt accepterar den och tror på den. I mejlen handlar det om BRIS förslag, men som vi inte kan få direkt respons på. Ur detta perspektiv är det intressant att notera att BRIS i många mejlkontakter hänvisar till olika myndigheter (se t ex skola, Ungdomsmottagning, BUP) men i samtalen, där barnens åsikt och tilltro till dessa kommer fram, blir andelen dokumenterade hänvisningar betydligt lägre. Vuxen inom familjen Figur 6 Föreslagna (i mejl) respektive överenskomna (i samtal) vidare kontakter/hänvisningar Totalt skolan Skolkurator/-psykolog varav Skolsköterska Lärare Rektor Andel av alla mejl-kontakter med hänvisningar; n = Jämnårig Ungdomsmottagning Andel av alla samtals-kontakter med hänvisningar; n = BUP/övrig Hälso- & sjukvård Socialtjänsten Polisen Annan vuxen utom familjen % n tot =

9 foto lena granefelt BRIS-RAPPORTEN Vuxensamtalen BRIS Vuxentelefon om barn, tog under 2006 emot samtal, vilket är en ökning med 13 % jämfört med föregående år. Samtalen pågår i genomsnitt i drygt 25 minuter och barnen som de handlar om är i genomsnitt 11 år gamla och fördelat på 55 % flickor och 45 % pojkar.

10 B R I S - R A P P O R T E N Uppringare BRIS Vuxentelefon om barn, är öppen för den som vill samtala om egna eller andras barn. Föräldrar, och framförallt mödrar, dominerar och sammantaget utgör kvinnor 79 % av uppringarna. Annan Myndighetsföreträdare/annan professionell Granne Styvförälder Syskon/annan släkting Figur 7 Uppringarens relation till barnet n = Kompis förälder/bekant till familjen Mor Far-/morförälder Far Boende Uppgift om barnets boende framkom i över 90 % av samtalen. Den höga siffran är delvis en naturlig följd av att en stor del av samtalen berör just frågor om skilsmässa och boende, vilket också avspeglas i det jämförelsevis låga värdet på barn boende i kärnfamilj. Kärnfamilj Ensamstående mor Delat boende Styvfamilj Ensamstående far Familje- (foster-) hem Behandlingshem eller motsv. Eget boende FIGUR 8 Barnens boende i vuxensamtalen Annat n = %

11 B R I S - R A P P O R T E N Samtalsområden Innehållet i vuxensamtalen har tydligt förskjutits under de senaste åren. Under tidigare år har skilsmässorelaterade samtal legat högst, men alltfler samtal handlar idag om barns psykiska hälsa och frågor som rör föräldrarollen. Liksom vid motsvarande uppgifter om barnkontakter, så kan varje samtal röra sig inom flera områden som dokumenteras, varför den sammanlagda procentsiffran överstiger 100. Figur 9 Samtalsområden Barnets psykiska hälsa Totalt Skilsmässorelaterat Umgängesproblem varav Vårdnadskonflikter Övriga skilsmässoproblem Problem i föräldrarollen Familjekonflikter Övriga problem relaterade till barnet Myndighetsproblem Fysisk misshandel Vanvård/Omsorgssvikt Skolproblem (andra än mobbning) Fysisk/Psykisk ohälsa i familjen Juridisk vägledning Sexuella övergrepp/ofredanden Psykisk misshandel Missbruk Mobbning Barnets fysiska hälsa Kamratproblem IT-relaterat Om BRIS Uppmärksammad händelse i media Invandrar- och/eller flyktingfrågor Annat 38% 34% 22% 13% 13% 31% 23% 17% 14% 11% 11% 8,2% 8,2% 7,8% 7,8% 7,7% 7,3% 6,1% 6,0% 5,1% 1,8% 1,7% 1,1% 1,1% 5,1% n = Antal samtal