Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö

Transkript

1 A research environment at Jönköping University Psykisk hälsa hos små barn och förskolan som en skyddande miljö Förskolebarns psykiska hälsa Studiedag 20 februari, 2012 Mats Granlund

2 Bakgrund Psykiska hälsa hos barn kan beskrivas i termer av symptom på psykisk ohälsa och/eller i termer av psykisk hälsa/välbefinnande. Symptom på ohälsa är t ex utåtagerande beteende, extrem blyghet, passivitet, svårigheter i kamratrelationer, depression, men för små barn också som utvecklingsavvikelser. När det gäller psykisk hälsa kan barns engagemangsnivå, ihärdighet, samspelskompetens samt språkutveckling ses som indikatorer. Vi är i Sverige inte överens om vad som är uttryck för god psykisk hälsa. Insatser för att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa kan ge goda effekter. Insatserna kan gälla familjen, förskolan/skolan eller fritiden utanför hemmet. Det finns få föräldrastödsprogram som direkt siktar på att stärka psykisk hälsa Kunskapen om vad i svensk förskola som stärker barns psykiska hälsa är bergänsad De flesta program som tillämpas i förskola/skola handlar om att förebygga ohälsa snarare än att stödja god hälsa Vi vet relativt lite om vilka arbetssätt och åtgärder i förskolan som stärker god psykisk hälsa

3 Svensk förskola Nästan alla barn går på förskola Fri lek tillmäts stor betydelse Barnen tillbringar relativt många timmar på förskola redan från tidig ålder Proportionen personal med speciell utbildning (förskollärare) är hög Relativt små grupper jämfört med andra länder Lokalerna innehåller ofta flera små rum snarare än ett stort rum Mycket tid tillbringas utomhus Den stora andelen tid som barnen tillbringar i fri lek ställer stora krav på att personalen kan beta miljön på ett pedagogiskt sätt och är lyhörda för barns egna initiativ Mycket fri lek kräver att barnen själva kan styra och kontrollera sitt agerande Barnen måste kunna samspela med andra barn från tidig ålder Många barn har annat hemspråk än svenska

4

5 Barn och grupper Riksnivå Tabell 1 D: Inskrivna barn efter ålder Andel av samtliga barn i befolkningen, medelvärden för kommungrupper Kommungrupp 2) Andel (%) inskrivna barn 0 år 1 år 2 år 3 år 4 år 5 år 1 3 år 4 5 år 1 5 år Samtliga kommuner Storstäder Stockholm Förortskommuner Större städer Jkp, Vä, Es Pendlingskommuner Glesbygdskommuner Varuproducerande komm Övriga, > inv Eksjö Övriga, inv Övriga, < inv

6 Avdelningar efter antal barn, barn per avdelning. Därav småbarnsavdelningar efter antal barn 2010 Avdelningar totalt därav småbarnsavdelningar (0 3 år) Antal Andel (%) avdelningar med Antal Antal Andel (%) småbarnsavdelningar med barn per Kommun barn barn barn barn barn avdelning barn barn barn barn Samtliga kommuner , Stockholm , Jönköping , Umeå , Västerås , Eskilstuna , Eksjö , % av avdelningarna är småbarnsavdelningar i Sverige 44% av avdelningarna i Stockholm 42% av avdelningarna i Jönköping 22% av avdelningarna i Umeå 42% av avdelningarna i Västerås 27% av avdelningarna i Eskilstuna 41% av avdelningarna i Eksjö

7 Indikatorer på god psykisk hälsa (Ryan & Deci, 2001; Seligman & Csikzentmihalyi, 2000) Hedonistiskt perspektiv: Välbefinnande i form av lycka och välbehag, tillfredsställelse ofta kortsiktig njutning? livskvalitetsmått välbefinnande självkänsla Eudaimoniskt perspektiv: När man gör något som känns värt att göra ofta ett långsiktigt välbefinnande? mastery motivation engagemang självtillit (self efficacy)

8 Indikatorer på psykisk hälsa i ett tidsperspektiv vad bedöms i instrument? Dåtid Nutid Framtid Självkänsla Välbefinnande Livskvalitet Ihärdighet Engagemang Självtillit Anpassat från Seligman & Csikzentmihalyi, 2000

9 Hur definieras eudaimoniskt grundade begrepp i litteraturen? Begrepp DEFINITION I ICF - Involvering i livssituation Ålder Eudamoniskt - att göra något värt göra Mastery motivation Engagement Self-efficacy Selfdetermination Inkl. begreppet autonomi Participation Empowerment A psychological force that stimulates an individual to attempt individually, in a focused and persistent manner, to solve a problem/skill/task that is at least moderately challenging for him/her (Morgan et al, 1990) The amount of time children spend interacting appropriately with the environment at different levels of competence (McWilliam & Bailey, 1992) Belief in one s one ability to control/affect a situation (Bandura, 1977) Acting as the primary causal agent in one s life and making choices and decisions regarding one s quality of life free from undue external influence or interference (Wehmeyer, 1996) Engagement in life-situations (WHO, 2001) containing a sense of motivation and belonging, active goal directed behavior and environmental opportunities to act (Eriksson & Granlund, 2004) Process by which individuals gain mastery or control over their own lives and democratic participation in the life of their community (Zimmerman & Rappaport, 1988) Små barn Barn och ungdomar Ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Skolbarn,ungdomar och vuxna Vuxna

10 Stabilitet i psykisk hälsa Faktisk stabilitet frånvaro av förändring Relativ stabilitet att behålla sin position i gruppen Kontextuell stabilitet att fungera på ett liknande sätt i många situationer över tid

11 Svårigheter med att bedöma psykisk hälsa hos barn Utvecklingsförändringar det som är typiskt för en tidig del av utvecklingen kan sedan betraktas som avvikande t ex stereotypier Samma grundläggande begrepp, t ex engagemang tar sig olika uttryck i olika åldrar hur vet vi då att det är samma sak vi bedömer i olika åldrar? Situation och miljö styr delvis vad som är ett lämpligt beteende vilken miljö har barnet lärt sig att agera i?

12 Familjen och barns psykiska hälsa Föräldrars tidiga relationer till barnen Föräldrars möjligheter att erbjuda en stimulerande miljö Aktiviteter som är tillgängliga Sätt att samtala med barnen Föräldrars självtillit i föräldrarollen Föräldrars interaktion med förskola/skola

13 Omtänksam, tar hänsyn till andra människors känslor Rastlös, överaktiv, kan inte vara stilla länge Klagar ofta över huvudvärk, ont i magen eller illamående Delar gärna med sig till andra barn (t ex godis, leksaker, pennor) Har ofta raseriutbrott eller häftigt humör Ganska ensam, leker eller håller sig ofta för sig själv Som regel lydig, följer vanligtvis vuxnas uppmaningar Oroar sig över mycket, verkar ofta bekymrad Hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Svårt att sitta stilla, rör och vrider jämt på sig Har minst en god vän (kamrat) Slåss/bråkar ofta med andra barn eller mobbar dem Ofta ledsen, nedstämd eller tårögd Vanligtvis omtyckt av andra barn Lättstörd, tappar lätt koncentrationen Nervös och klängig i nya situationer, blir lätt otrygg Snäll mot yngre barn Säger ofta emot vuxna Blir retad eller mobbad av andra barn Ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn) Kan stanna upp och tänka sig för innan hon/han gör olika saker Kan vara elak mot andra Kommer bättre överens med vuxna än med andra barn Rädd för mycket, är lättskrämd Psykisk ohälsa hos små barn Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) Fullföljer uppgifter bra, bra koncentrationsförmåga Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Ej relevant

14 Vardagspåverkan (från SDQ supplement) Sammantaget tycker du att detta barn har svårigheter på ett eller flera av följande områden: med känslor, koncentration, beteende eller med att komma överens och umgås med andra människor? Nej Ja, små svårigheter Ja, klara svårigheter Ja, allvarliga svårigheter Om du svarade Ja, var vänlig besvara de följande frågorna: Hur länge har svårigheterna funnits? Mindre än 1 5 månader 6 12 månader Mer än 1 år 1 månad Oroas eller lider barnet av sina svårigheter? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket Stör svårigheterna barnets vardagsliv på något av följande områden? I FRI LEK Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket I ORG. SITUATIONER I RUTINER Är svårigheterna en belastning för dig eller för barngruppen som helhet? Inte alls Bara lite Ganska mycket Väldigt mycket

15 Psykisk ohälsa hos små barn Punktprevalens: Personalen angav antal barn i åldern 1 till 6 år på avdelningen som hade svårigheter med språk, samspel med vuxna respektive andra barn, hyperaktivitet, störande beteende, blyghet, syn, hörsel eller medicinska problem. Enligt personalen hade17.3% (n = 1574) barn behov av särskilt stöd för att fungera på förskolan, varav 3,7% var formellt identifierade och 13,6% endast identifierats av personalen. De två gruppernas svårighetsgrad i kamratsamspel gick inte att särskilja I observationer. Båda gruperna hade svårare än barn med typisk funktion Språkproblem rapporterades för 70.9% av de formellt identifierade barnen och för 65.9% av barnen identifierade av personal. Andra vanliga problem var problem i kamratsamspel samt uppmärksamhet, 54.8% och 53.2% av de formellt identifierade barnen samt 59.6% and 48.8% av barnen identifierade av personal. (Lillvist, A. (2010). Observations of social competence of children in need of special support based on traditional disability categories versus a functional approach. Early Child Development and Care. Lillvist, A., & Granlund, M. (2010). The preschool child in need of special support Prevalence of traditional disability categories and functional difficulties. Acta Paediatrica 99, )

16 Relationen psykisk hälsa och ohälsa hos små barn Sambanden mellan psykisk hälsa operationaliserat som engagemang och psykisk ohälsa, operationaliserat som hög poäng på CBCL varierar ngt över tid vid mätning en gång /år men är i genomsnitt mellan.20 och.45. Psykisk ohälsa relativt stabilt över tid, gäller speciellt raseriutbrott, plötsliga förändringar i humör, kan inte sitta stilla, samt trött som alla har samband över.40 Vanligast förekommande symptomen: Kan inte koncentrera sig, tål inte att vänta trotsig, samt krävande/pockande på uppmärksamhet. Tretton procent av barnen hade utvecklingsförseningar, språkförsening vanligast. (Almqvist, L. (2006) Children s health and developmental delay: positive functioning in everyday life. Örebro: Dissertation, Örebro Studies in Psychology, 8)

17 Psykisk hälsa hos små barn forts. Psykisk hälsa, operationaliserat som högt engagemang är relativt stabilt över tid, både med avseende på högt engagemang och lågt engagemang. Endast beteendestörning, operationaliserat som hög poäng på CBCL predicerar låg engagemang. Förekommer dock ofta tillsammans med utvecklingsförsening. Wave 1 high-level engagement patterns Wave 1 low-level engagement patterns 1. Norm n = Social and active, not attentive n = Young and attentive n = Very social and active, not attentive n = Low social interaction/play n = Young and low overall n = Multiproblem n = Social, passive n = 66 N = 335 (56 %) N = 260 (44 %) Stable positive patterns n = 231 (39 %) Changing to lowlevel engagement patterns n = 104 (17 %) Changing to high-level engagement patterns n = 110 (18 %) Stable negative patterns n = 150 (25 %) N = 341 (57 %) N = 254 (43 %) 1. Norm n = Attentive, playing n = High competence pattern n = Older, active, inattentive n = Participating in activities n = Young, passive and attentive n = Passive and inattentive n = Low competence pattern n = Multiproblem n = 31 Wave 2 Wave 2 high-level engagement low-level engagement patterns patterns Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay

18 Förskolan skyddar Barn som går i förskolor med hög pedagogisk kvalitet klarar skolan bättre när det gäller läsning, skrivning och matematik. Bra skolprestationer skyddar mot ohälsa. Barn som går i förskola klarar gruppsituationer med andra barn bättre Barn som går i förskola är mer vana vid skolaktiviteter

19 Åtgärder för att öka psykisk hälsa Tre kompletterande perspektiv: Promotion stödja och underlätta god hälsa Prevention förhindra låg psykisk hälsa Behandling förbättra psykisk hälsa hos barn med problem

20 Insatser för små barn på förskolan Enskilda professionella på förskolan: Självskattad lyhördhet hos personalen predicerar barns engagemang på samtidigt och över tid Personalens självskattade lyhördhet minskar över tid om barnen har beteendestörningar Förskolemiljöer som stärker barns engagemang kännetecknas av att de: Uppmuntrar och följer barns initiativ Prata mycket med barnen, utvidgar och utvecklar barnens tankar Ge språkmodeller, ge tillfällen till språkupplevelser genom att arrangera fysisk miljö Uppmuntrar och stödjer barns samspel i par och små grupper Erbjuder många olika varierade aktiviteter Organisering av förskolan Andelen personal med förskollärarutbildning Personalomsättning Gruppstorlek??? Almqvist, L., & Granlund, M. (in prep.) Pathways of engagement for children with and without developmental delay. Sandberg, A., Lillvist, A., Björck Åkesson, E., Eriksson, L., & Granlund, M (2010) Special support in preschools in Sweden Preschool staffs definition of the construct. International Journal of Disability, Development and Education,57, Norling, M., & Almqvist, L. (submitted). Qualitative aspects of emergent literacy skills and children s engagement in Swedish preschools

21 Insatser förskolan forts Specifika insatser för barnen i behov av särskilt stöd: Vanligast är speciella träningsprogram för språk samt motoriska problem Speciella program för socialt samspel med kamrater förekommer relativt sällan Generella, ibland intuitiva, insatser för barn i behov av särskilt stöd Anpassning av vuxens agerande närmare, mer instruktion individualiserade rutiner Smågrupper Planerade stunder med barn som är lekmotorer (Björck Åkesson, E., Granlund, M., Sandberg, A., Lillvist, A., & Norling, M. Deskriptiv statistik, datainsamling 1PEGS, Västerås: Mälardalens Högskola. Sandberg, A., Norling, M., & Lillvist, A. (2009) teacher s view of Educational support. International Journal of Early Childhood Special Education, 1, )

22 Vilket individulellt stöd behöver barnen? Stöd i att påbörja aktivitet och socialt samspel? Stöd i att genomföra aktivitet och socialt samspel? Stöd i att avsluta aktivitet och socialt samspel?

23 Hur ska stödet se ut? Uppmärksamma barnens egna initiativ Beta miljön Nalle Puh principen Undvik instruktion Resurser ska ge stöd utan att dominera aktiviteter Involvera andra barn som terapeuter

24 Vilka ger stöd, vilket stöd och var ges stödet? Stöd ges mestadels utanför hemmet i förskola och skola samhällskontext avgör Stöd ges ofta indirekt genom handledning och konsultation till föräldrar, förskolepersonal/ skolpersonal. Verksamhetsindelning styr vem som ger stöd Direkt stöd av expert ges ofta enskilt till barnet, är stödet funktionellt? Många barn med funktionshinder har assistent, kan leda till segregering

25 Vad behöver göras? Fördela resurser utifrån barnens funktion i sin vardag Se till att en naturlig koppling finns mellan de instanser som beviljar stöd och de vardagsmiljöer där barnen finns Fokusera stödet på de problem i vardagsfungerande som identifieras Ge personalen handledning mer konkret Personal och föräldrar bör vara aktiva deltagare i att definiera problemen

26 TUTI Syfte Är mätningar av barns problembeteenden ett pålitligt sätt att mäta små barns psykiska ohälsa? Hur många barn i förskoleåldern i Sverige har olika psykisk ohälsa, definierat som olika typer av beteendeproblem? Hur är psykisk hälsa, definierat som engagemang, relaterat till psykisk ohälsa över tid? Vad kännetecknar förskolemiljöer som stärker psykisk hälsa och skyddar mot ohälsa? Vilka barn i förskolan får någon slags specifik insats eller hjälp? Hur utvecklas problemen hos de barn som får hjälp respektive inte får hjälp?