VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten

Transkript

1 VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i Hagfors den 28 januari 2015

2 Uppdraget Brukarnöjdhet och förändringar i symtom Samverkan personal och verksamheter

3 Delstudier Brukarnöjdhet Förändring i symtom Samverkan personal och verksamheter Remisser till psykiatrin Förankring hos unga i Hagfors

4 Psykosomatiska besvär, årskurs 9 Ung i Värmland % POJKAR Värmland Hagfors 30 % FLICKOR Värmland Hagfors

5 Alkohol konsumtion, årskurs 9 Ung i Värmland % POJKAR Värmland Hagfors 60 % FLICKOR Värmland Hagfors

6 Andelen elever i gymnasiets åk 2 som intensivkonsumerat alkohol minst en gång i månaden Ung i Norr 2013 % ,6 43,4 40, Hagfors Sunne Torsby Hagquist & Beckman, 2014

7 Andelen elever i gymnasiets årskurs 2 som använt narkotika någon gång i livet Ung i Norr 2013 % ,5 12,4 7,0 Hagfors Sunne Torsby Hagquist & Beckman, 2014

8

9 Trender psykosomatiska besvär fördelat efter alkoholkonsumtion Ung i Värmland % 40 POJKAR Ingen/månad 1g/månad ,8 17,9 15,1 13,4 12,7 10,5 5,9 7,0 8,0 5,3 6,1 5,5 6,5 6,1 3,3 3,

10 Undersökningsgrupp 279 ärenden under projekttiden (1 november maj 2014) 109 av dessa tillfrågades inte om samtycke (korta telefonkontakter, ärenden som inte blev av, tolk och handledning till andra verksamheter) Av de 170 vilka ingick i målgruppen samtyckte 108 personer (63.5 %)

11 En jämförelse mellan den grupp som samtyckte till deltagande och den grupp som tackat nej gjordes på aggregerad data från VISIT:s dokumentationsblankett Kön, ålder, sysselsättning, familjeförhållanden, kontaktorsaker, kontaktsätt, insatser, antal besök och anledning till avslut

12 Resultat En större andel bland de som samtyckte hade blivit hänvisade till VISIT De som valt att inte deltaga hade haft en större andel insatser som rörde utredning och planering De som samtyckt hade haft fler besök

13 Andel besökare i förhållande till folkmängd: 0 6 år 2.9 % 7 12 år 6.0 % år 5.8 % år 5.9 % Andel besökare i förhållande till hushållstyp: Fyra gånger vanligare för vuxen ensamstående med barn jämfört med hushåll registrerade som sammanboende med barn

14 Anledningar till kontakt 277 kontaktorsaker (1.7/person) Hälften rörde inåtvänd problematik (nedstämd/deprimerad och oro/ångest mest frekvent) 1 av 4 kontaktorsaker rörde utåtvänd problematik (aggressivitet och skolproblem mest frekvent) Utåtvänd problematik minskar med stigande ålder (både pojkar och flickor) Inåtvänd problematik ökar med stigande ålder (både pojkar och flickor)

15 Kontaktsätt Att anhörig/närstående kontaktar VISIT minskar med stigande ålder Hänvisning är det mest frekventa kontaktsättet i åldrarna år Gäller både flickor och pojkar

16 Insatser 54.2 % av insatserna berörde någon form av utredning 27.0 % var någon form av behandling 8.3 % var konsultation (mest frekvent var skola) 6.5 % var hänvisning vidare Analyser på individdata visade att a) 67.5 % fått en behandlingsinsats b) samtliga hade en insats inom utredning och planering c) 38.6 % hade konsultation, vanligast för pojkar år d) 1 av 4 hade hänvisats vidare

17 Anledningar för avslut Anledningen färdigbehandlad/måluppfyllelse visade inget samband med kön, ålder eller typ av kontaktorsak

18 Resultat Få skillnader mellan svarsgrupp och bortfallsgrupp Inåtvänd problematik ökade med stigande ålder och utåtvänd minskade, gäller både pojkar och flickor 3 av 4 hade fått någon typ av behandlingsinsats

19 Delstudier Brukarnöjdhet Förändring i symtom Samverkan personal och verksamheter Remisser till psykiatrin Förankring hos unga i Hagfors

20 Brukarnöjdhet

21 Frågor om brukarnöjdhet (CSQ-8) Hur bedömer du kvaliteten på den hjälp du har fått? Fick du den hjälp du förväntade dig? Till hur stor del uppfyllde hjälpen dina behov? Om en vän var i behov av liknande hjälp skulle du då rekommendera vår mottagning till henne eller honom?

22 Hur nöjd är du med omfattningen av den hjälp du har fått? Har hjälpen du fått hjälpt dig att handskas med dina problem på ett bättre sätt? Totalt sett, hur nöjd är du med den hjälp du fått? Om du skulle söka hjälp igen, skulle du då komma tillbaks till vår mottagning?

23 Målgrupp år 112 personer i målgruppen (att fråga om samtycke) 35.7 % (40/112) av målgruppen besvarade CSQ Inga skillnader mellan svars- och bortfallsgrupp avseende antalet kontaktorsaker, att ha fått behandling eller blivit hänvisad vidare Svarsgruppen hade haft fler besök samt fler åtgärder (= längre kontakt)

24 Har hjälpen du fått hjälpt dig att handskas med dina problem på ett bättre sätt? % Pojkar Flickor Ja, den har hjälpt en hel del Ja, den har hjälpt till viss del

25 Totalt sett, hur nöjd är du med den hjälp du fått? % Mycket nöjd Pojkar Till största delen nöjd Flickor

26 Om du skulle söka hjälp igen, skulle du då komma tillbaks till vår mottagning? % Pojkar Flickor Ja, absolut Ja, jag tror det

27 Resultat 9 av 10 var mycket nöjda eller nöjda med kontakten de haft med VISIT (målet för verksamheten var att 80 % ska var nöjda) Inga signifikanta samband mellan brukarnöjdhet och ålder, antal åtgärder, antal/typ av kontaktorsak, att ha fått behandling eller blivit hänvisad vidare

28 Förändringar i symtom

29 Föräldrar (SDQ) Instrumentet Styrkor och svårigheter (SDQ) i början och slutet av kontakten Fyra delskalor som kan slås samman till en totalpoäng (0-40 poäng) (1) Emotionella symtom (oroar sig över mycket ofta bekymrad) (2) koncentrationssvårigheter (rastlös, överaktiv) (3) uppförandeproblem (slåss/bråkar ofta med andra barn) (4) kamratrelationer (har minst en god vän) Prosocialt beteende (bryr sig om andra)

30 Föräldrar (SDQ) Funktionspåverkan: Om barnet oroas/lider av svårigheterna samt att barnets vardagsliv störs inom hem/familj, med kamrater, i skolarbete eller vid fritidsaktiviteter Svarsalternativen väldigt mycket eller ganska mycket räknas in (värden = 1 10).

31 Målgrupp Vårdnadshavare med barn i åldrarna 4 11 år 46 personer i målgruppen (att fråga om samtycke) 7.7 % (3/39) av målgruppen (endast avslutade ärenden) besvarade både före- och eftermätning Få deltagare, vid behov användes SDQ föräldrar upp till 16- års ålder, fyra kompletta skattningar 4-16 år (9.6 % av målgruppen) Inga skillnader mellan svars- och bortfallsgrupp (endast föremätning) avseende ålder, antal kontaktorsaker, antal besök eller poäng på SDQ)

32 Förändringar i symtom föräldrar (SDQ) (poäng) ,0 11,3 SDQ - F Summa (n = 7) 4,7 3,3 3,9 3,6 2,7 2,3 SDQ - F Emotion SDQ - F Uppförande SDQ - F Konc. 3,1 Före 2,7 SDQ - F Kamrat Efter 7,9 7,9 SDQ - F Prosocial

33 Resultat Föräldrar som besvarat SDQ före- och eftermätning upplevde att symtomen minskat (total poäng och Emotion) vid kontaktens slut jämfört med i början av kontakten De upplevde även att barnet fungerade bättre i vardagen (funktionspåverkan)

34 Ungdomar (SDQ) Instrumentet Styrkor och svårigheter (SDQ) i början och slutet av kontakten Fyra delskalor som kan slås samman till en totalpoäng (0-40 poäng) (1) Emotionella symtom (oroar sig över mycket ofta bekymrad) (2) koncentrationssvårigheter (rastlös, överaktiv) (3) uppförandeproblem (slåss/bråkar ofta med andra barn) (4) kamratrelationer (har minst en god vän) Prosocialt beteende (bryr sig om andra)

35 Ungdomar (SDQ) Funktionspåverkan: Om man oroas/lider av svårigheterna samt att vardagslivet störs inom hem/familj, med kamrater, i skolarbete eller vid fritidsaktiviteter Svarsalternativen väldigt mycket eller ganska mycket räknas in (värden = 1 10).

36 Målgrupp Ungdomar år 54 personer i målgruppen (att fråga om samtycke) 16.6 % (8/48) av målgruppen (endast avslutade ärenden) besvarade både före- och eftermätning Inga skillnader mellan svars- och bortfallsgrupp (endast föremätning) avseende ålder, antal kontaktorsaker eller poäng på SDQ; de som hade komplett data hade haft fler besök

37 Förändringar i symtom ungdomar (SDQ) (poäng) ,1 13,3 SDQ - S Summa (n = 8) 5,1 4,8 SDQ - S Emotion 2,4 2,1 SDQ - S Uppförande 5,3 5,1 SDQ - S Konc. 1,4 Före 1,3 SDQ - S Kamrat Efter 8,1 8,9 SDQ - S Prosocial

38 Resultat Ungdomar som besvarat SDQ före- och eftermätning skattade sig högre på prosocialt beteende vid kontaktens slut jämfört med i början av kontakten

39 Unga vuxna (KASAM) Instrumentet Känsla av sammanhang i början och slutet av kontakten Tre delskalor (29 frågor) som slås samman till en totalpoäng ( poäng) (1) Meningsfullhet (finna mening i det som händer: Har du en känsla av att du inte riktigt bryr dig om vad som händer runt omkring dig?) (2) Begriplighet (att förstå vad som händer: När du talar med människor, har du då en känsla av att de inte förstår dig?) (3) Hanterbarhet (uppleva att man har tillräckligt med resurser: Har det hänt att människor som du litade på har gjort dig besviken?)

40 Målgrupp Unga vuxna år 82 personer i målgruppen (att fråga om samtycke) 23.6 % (18/76) av målgruppen (endast avslutade ärenden) besvarade både före- och eftermätning Inga skillnader mellan svars- och bortfallsgrupp (endast föremätning) avseende ålder, antal kontaktorsaker, antal åtgärder, att ha fått behandling, blivit hänvisad vidare eller poäng på KASAM

41 Förändringar i symtom unga vuxna (KASAM) 200 (poäng) ,8 Före Efter 108, ,8 40,7 43,8 36,6 32,3 38,6 0 KASAM Summa (n = 16) Mening. Hanterbarhet Begriplighet

42 Resultat De som besvarat både före- och eftermätning upplevde en högre känsla av sammanhang vid kontaktens slut jämfört med i början av kontakten Förändring i samtliga delskalor

43 Samverkan personal och verksamheter

44 Samverkan (SQPM) Instrumentet SQPM (System Quality Performance Measure) innehåller frågor om a) Tillgänglighet: hur personal i andra verksamheter upplever hjälpen och stödet från VISIT b) Tidig upptäckt: hur god kunskap och hur säker personal i andra verksamheter anser att de är i fråga om att upptäcka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar samt c) hur god kunskap och hur säker personal i andra verksamheter anser att de är i fråga om att intervenera vid psykisk ohälsa

45 Tre datainsamlingar: oktober 2012, maj 2013 och maj 2014 Deltog gjorde personal från: Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Allmänmedicin (Hagfors och Ekshärad) Socialtjänst (Barn och ungdom, IFO, LSS), Vuxenpsykiatrin, Hagfors och Barn- och ungdomspsykiatrin, Karlstad Deltagande vid de tre tillfällena: 60 % (2012), 53 % (2013), och 42 % (2014) (n = ) Över de tre tillfällena: Förskola (80 %) Skola (38 %), och Vård och Socialtjänst 58 %).

46 Resultatredovisning görs för följande grupper: 1) Förskola: förskolelärare, barnskötare och dagbarnvårdare 2) Skola: fritidsledare, förskollärare, F-gymnasiet lärare och enhetschefer 3) Vård och Socialtjänst : distriktssköterskor, kuratorer, enhetschefer, socialsekreterare, skolsköterskor, läkare, psykologer/terapeuter, sjuksköterskor/sjukskötare

47 Stöd och hjälp % Totalen av svarsalternativen: 'mycket lätt' respektive 'lätt' 38,2 56,4 60,7 21,3 19, Fråga: Hur lätt tycker du det vanligtvis är att komma i kontakt med VISIT när du vill diskutera eller hänvisa/aktualisera/remittera någon? Andelen svaranden som angett respektive svarsalternativ, undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: svårt; mycket svårt) 70,7 Mycket lätt Lätt

48 % Nöjdhet med hänvisningsförfarande till Visit 78,8 66,7 70,0 15,4 18,8 17, Mycket nöjd Nöjd Andel svaranden som angett respektive svarsalternativ, fördelat på undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: missnöjd; mycket missnöjd)

49 % Nöjdhet med väntetid till Visit 72,5 70,3 57,8 31,1 12,5 10, Mycket nöjd Nöjd Andel svaranden som angett respektive svarsalternativ, fördelat på undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: missnöjd; mycket missnöjd)

50 % Nöjdhet med initial information kring hänvisade klienter Mycket nöjd 57,6 Nöjd 48,3 44, ,1 12,9 10, Andel svaranden som angett respektive svarsalternativ, fördelat på undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: missnöjd; mycket missnöjd)

51 % Användbarhet gällande återkopplingen från Visit 45,5 40,7 36,7 34,7 38,6 28,8 22,4 18,6 13, Mycket användbar Ganska användbar Har inte fått någon återkoppling Andel svaranden som angett respektive svarsalternativ för frågan om hur användbar återkopplingen är/om de EJ fått någon återkoppling, fördelat på undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt användbar; inte alls användbar)

52 Grad av ökad förståelse för barn/unga som har psykisk ohälsa 5 0 % 11, ,1 Fråga: Hur mycket har VISIT ökat din förståelse för barn och unga som har problem med psykisk ohälsa? Andelen svaranden som angett respektive svarsalternativ fördelat på verksamhet och undersökningsår. (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt mycket; inte alls) 8,8 35,3 Förskola Skola Vård och socialtjänst Mycket Ganska mycket

53 Resultat Majoriteten tyckte att det var lätt att komma i kontakt med VISIT och var nöjda med hänvisningsförfarandet/hur man kontaktar VISIT 2 av 10 ansåg att VISIT ökat deras förståelse för barns och ungas psykiska ohälsa

54 Förmåga att upptäcka % 100 Hur god kunskap skulle du säga att du har i fråga om att upptäcka psykisk ohälsa hos barn/ungdomar? (mycket god eller ganska god) Total 88, ,3 78, (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt god; inte alls god)

55 Förmåga att upptäcka % Hur säker känner Du dig på att i mötet med barn och ungdomar upptäcka om ett barn behöver hjälp på grund av psykisk ohälsa? (mycket säker eller ganska säker) Total 79,7 69,6 64, (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt säker; inte alls säker)

56 Intervention % Hur god kunskap skulle du säga att du har i fråga om vilka rutiner som gäller när du tycker att barn och ungdomar behöver hjälp? (mycket god eller god) 73,9 Total 63,9 59, (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt god; inte alls god)

57 Intervention % Hur säker känner Du dig på att använda de rutiner som gäller när du tycker att ett barn/en ungdom behöver hjälp? (mycket säker eller ganska säker) Total 72,6 62,8 59, (uteslutna svarsalternativ: inte särskilt säker; inte alls säker)

58 Vidareutbildning och tidig upptäckt Personalen ansåg sig ha mer kunskap och känna sig säkrare under projekttiden Personalen inom Förskola och Skola genomgick en baskurs kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under hösten 2013 och våren 2014 Finns det ett samband med vidareutbildningen och den ökande förmågan till upptäckt och intervention? Vi jämförde den grupp som angett att de inte fått någon vidareutbildning 2012 med den grupp som fått vidareutbildning

59 Vidareutbildning och tidig upptäckt Vidareutbildning Hur god kunskap Nej Ja skulle du säga att du har i fråga om att upptäcka psykisk ohälsa hos barn/ungdomar? skulle du säga att du har i fråga om vilka rutiner som gäller när du tycker att barn och ungdomar behöver hjälp? Hur säker känner Du dig på att i mötet med barn och ungdomar upptäcka om ett barn/en ungdom har problem med psykisk ohälsa? Du dig på att använda de rutiner som gäller när du tycker att ett barn/en ungdom behöver hjälp?

60 Remisser till psykiatrin

61 Remisser Till: Före VISIT till Efter VISIT till BUP Vuxenpsykiatrin Summa Remisser/hänvisningar till BUP och vuxenpsykiatrin från: primärvård, Barnavårdscentral/BHT, Barnmorskemottagning Remisser/hänvisningar från VISIT är medräknade (9 BUP och 15 vuxen) Socialtjänst: 3 hänvisningar till BUP före VISIT och 13 efter är ej medräknat

62 Förankring hos unga i Hagfors

63 Tre frågor om VISIT till ungdomar i årskurs 2 i gymnasiet i Hagfors kommun vt 2013 (Ung i Norr: 89 % (111/125) a) Har du hört talas om VISIT b) Vet du var mottagningen finns? c) Skulle du kunna tänka dig att ta kontakt med VISIT om du mådde psykiskt dåligt?

64 Första linjen i Hagfors Ung i Norr 2013, årskurs 2 gymnasiet % 70 HAGFORS 66,0 Pojkar Flickor ,0 42,0 44, ,6 15,3 0 Hört talas om VISIT Vet var VISIT finns Skulle kunna tänka sig kontakt om man mår dåligt Hagquist & Beckman, 2014

65 Resultat 6 av tio flickor och 4/10 pojkar kunde tänka sig att kontakta VISIT om man mådde dåligt 2.5 gånger vanligare bland flickor än bland pojkar att man hört talas om VISIT och vet var de finns

66 Sammanfattning Den lokala förankringen av VISIT var god, både bland ungdomar i Hagfors kommun och bland personal i de samverkande verksamheterna Majoriteten av de ungdomar som besvarat frågorna om brukarnöjdhet var nöjda med kontakten de haft med VISIT Unga vuxna (17 25 år) upplevde sig ha en högre känsla av sammanhang vid kontaktens slut jämfört med i början av kontakten Föräldrar som besvarat SDQ upplevde att barnets symtom minskat och att barnet fungerade bättre i vardagen jämfört med i början av kontakten

67 Personalen i de samverkande verksamheterna ansåg att VISIT var lättillgängligt och att servicen var god De samverkande verksamheterna ansåg sig ha god förmåga att upptäcka barn och unga med psykisk ohälsa samt har en god förmåga att intervenera Den upplevda förmågan till upptäckt av och intervenering vid psykisk ohälsa hos barn och unga hade samband med den utbildning som förskole- och skolpersonal genomgått under projekttiden

68 TACK!