Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare

Transkript

1 Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University Studies 212:34

2

3 Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist Karlstad University Studies 212:34

4 Alkohol-, narkotika- och tobaksvanor bland niondeklassare - Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 212:34 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad Print: Universitetstryckeriet, Karlstad 212

5 Innehållsförteckning Inledning... 5 Metod... 7 Datainsamling... 7 Undersökningsgrupp deltagande och bortfall... 7 Frågeformulär... 8 Analys och redovisning Resultat Alkohol Kön Studieinriktning gymnasieval... 3 Kommun... 5 Narkotika Kön Studieinriktning gymnasieval Kommun Tobak Kön...54 Studieinriktning gymnasieval... 6 Kommun Sniffning Kön Studieinriktning gymnasieval Kommun Doping... 7 Kön... 7 Studieinriktning gymnasieval Kommun Jämförelse mellan Värmland och riket Sammanfattning och diskussion Metodologiska kommentarer Referenser

6 Bilaga Deltagande och bortfall Alkohol Narkotika Tobak Sniffning

7 Inledning I föreliggande rapport redovisas värmländska ungdomars alkohol, narkotika, sniffnings, doping och tobaksvanor. Resultaten är från undersökningen Ung i Värmland. När den första datainsamlingen i Ung i Värmland genomfördes 1988 var alkoholkonsumtionen i Sverige jämförelsevis låg och den alkoholpolitiska debatten var under 198 talet tidvis intensiv. Ett tecken i tiden var att ett upprop till stöd för ett treårigt försök med inköpsrestriktioner för alkohol fick stor uppslutning i forskarvärlden 15 professorer skrev under på uppropet (Allebeck, 24). Med Sveriges EU inträde 1995 förändrades förutsättningarna drastiskt för den svenska alkoholpolitiken. Trots att officiella försäkringar om rätt till bibehållen alkoholpolitik gavs inför folkomröstningen 1994, har Sverige steg för steg tvingats acceptera EU:s regler för införsel av alkohol. Från mitten av 199 talet till år 22 steg den årliga totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre med cirka 2 liter, från 8 liter till 1 liter ren alkohol per invånare (Leifman et al., 24). Sedan 24 har den årliga totalkonsumtionen sjunkit med över tio procent och beräknades 21 uppgå till 9.2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre (Guttormsson, 212). Syftet med föreliggande rapport är att beskriva alkohol, narkotika, sniffnings, doping och tobaksvanor bland ungdomar i årsåldern, med fokus på förändringar över tid, skillnader mellan kön och skillnader mellan ungdomar med olika studieinriktningar. Det empiriska underlaget för rapporten utgörs av data som insamlats inom ramen för forskningsprojektet Ung i Värmland. Projektet startades i slutet av 198 talet för att öka kunskapen om värmländska ungdomars sociala och hälsomässiga situation och för att stödja lokalt hälsoarbete i skolor och kommuner. Inom ramen för Ung i Värmland har datainsamlingar med frågeformulär genomförts vid åtta tillfällen: 1988, 1991, 1995, 1998, 22, 25, 28 och 211. Cirka 23 niondeklassare har hittills deltagit. Den första datainsamlingen genomfördes av landstingets samhällsmedicinska enhet, de tre påföljande av landstingets Centrum för folkhälsoforskning och de fyra senaste av Karlstads universitet. Vid genomförandet av Ung i Värmland har samarbete skett med de värmländska kommunerna, länsskolnämnden (1988 och 1991), Kommunförbundet Värmland (1995, 1998 och 22) och Region Värmland (25, 28 och 211). De sex senaste undersökningarna har delvis finansierats 5

8 med bidrag från de kommuner som deltagit. Till 1998, 22, 25 och 28 års undersökningar lämnade också Länsstyrelsen i Värmlands län ekonomiska bidrag. 28 och 211 års undersökningar har också fått ekonomiskt stöd från Region Värmland. Liksom tidigare år presenteras resultaten för alkohol och narkotikavanor i en särskild rapport. Även resultat om tobaksvanor, sniffning och doping finns med i rapporten. Resultat från Ung i Värmland har också presenterats i vetenskapliga artiklar, t ex i artiklar om trender i psykiska besvär bland pojkar och flickor (Hagquist, 29; 211). 6

9 Metod Datainsamling Samtliga år har datainsamlingen ägt rum under vårterminen: 1988 i februari; 1991 i mars; 1995 i april; 1998 i april; 22 i april; 25 i april; 28 i april; 211 i april. Deltagande har varit frivilligt och eleverna har besvarat frågeformuläret anonymt i klassrummet. Undersökningsgrupp deltagande och bortfall Ung i Värmland genomförs som en totalundersökning, det vill säga undersökningsgruppen utgörs av samtliga elever i årskurs nio. Med undantag för 1995 då Kristinehamns och Säffle kommuner inte deltog har niondeklassare från samtliga skolor i samtliga 16 värmlandskommuner deltagit i Ung i Värmland. Nedan anges deltagande och externt bortfall för samtliga undersökningsår. Siffrorna inom parentes anger bortfallet beräknat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år deltog 322 elever. Bortfallet totalt var 1.2 % (1.) deltog 349 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (1.9) deltog 2435 elever. Bortfallet totalt var 6.3 % deltog 2741 elever. Bortfallet totalt var 9.4 % (9.). Från bortfallet har exkluderats en hel klass i vilken undersökningen inte kom att genomföras på grund av tidsbrist enligt den aktuella skolan. 22 deltog 2931 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (11.8). 25 deltog 3124 elever. Bortfallet totalt var 13.9 % (14.3). 28 deltog 319 elever. Bortfallet totalt var 15.7 % (15.4). 211 deltog 262 elever. Bortfallet totalt var 16.6 % (16.7). I bortfallet har inräknats frågeformulär som inlämnats helt blanka eller varit ifyllda på ett uppenbart oseriöst sätt. Det totala antalet sådana formulär var st 1988, 7 st 1991, 9 st 1995, 8 st 1998, 5 st 22, 22 st 25, 45 st 28 och 49 st

10 I tabell 9 (bilaga) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret (baserat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år), fördelat efter undersökningsår samt totalt och efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på "värmlandsnivå, det vill säga n talen. Att det totala antalet elever ibland är större än summan av pojkar och flickor beror på att uppgift saknas om kön i en del fall. I tabell 1 och 11 (bilaga) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret för samtliga kommuner, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på kommunnivå. I tabell 12 (bilaga) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter kommun. Det interna bortfallet, det vill säga frågor som elever inte besvarat, är lågt för de drogfrågor som här redovisas (i enskilda kommuner högre). Frågeformulär För att samla in data har i stort sett samma frågeformulär använts under alla år ett frågeformulär som spänner över ett brett område, och där frågor om droger intar en central plats. Ett antal nya frågor om droger har dock tillförts sedan starten, vilket redovisas nedan. Resultatredovisningen i ANT rapporten baseras på följande frågor i frågeformuläret Att vara ung i Värmland. Frågor om alkohol: Har Du någon gång i Ditt liv druckit starköl, vin eller sprit. Denna fråga har funnits med alltsedan Hur ofta har Du under det här läsåret druckit starköl, vin eller sprit, med åtta svarsalternativ i en frekvensskala från ingen gång till varje dag. Denna fråga har funnits med alltsedan Har Du någon gång druckit så mycket alkohol att Du känt Dig berusad. Denna fråga har funnits med alltsedan Hur gammal var Du första gången Du kände Dig berusad, med fasta svarsalternativ från 9 år eller yngre till 16 år eller äldre. Denna fråga har funnits med alltsedan Hur ofta har Du under det här läsåret druckit folköl, med åtta svarsalternativ i en frekvensskala från ingen gång till varje dag. Denna fråga har funnits med 1995, 1998, 22, 25, 28 och

11 Hur ofta har Du under det här läsåret druckit hemtillverkad sprit (s.k. hembränt)?, med åtta svarsalternativ i en frekvensskala från ingen gång till varje dag. Denna fråga har funnits med 1995, 1998, 22, 25, 28 och 211. Hur ofta händer det att Du dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (s.k. kvarting ) eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II ( folköl ) vid samma tillfälle? Svarsalternativen är Dricker inte alkohol, Någon gång i veckan, Ett par gånger i månaden, Några gånger per år, Mer sällan och Aldrig. Denna fråga har funnits med 22, 25, 28 och 211. Observera att från och med 25 har halvflaska sprit ändrats till halv halvflaska sprit och att då också fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk ingick i exemplifieringen. Denna fråga används i rapporten för att beskriva intensivkonsumtion. Hur ofta har Du under det här läsåret druckit alkohol från utlandet (s.k. smuggelsprit), med åtta svarsalternativ i en frekvensskala från ingen gång till varje dag. Denna fråga infördes 28. Händer det att Du blir bjuden på alkohol hemma av dina föräldrar. Svarsalternativen var Nej, blir aldrig bjuden hemma, Ja, får smaka ur mina föräldrars glas, Ja, enstaka glas, Ja, mer än enstaka glas. Denna fråga infördes 28. Har Du någonsin fått något av följande problem p.g.a. att Du druckit alkohol Bråkat eller slagits Råkat ut för någon olycka eller skadats Lett till oönskat sex Lett till oskyddat sex Kört moped när Du druckit alkohol Blivit bestulen eller rånad Råkat i bråk med polisen Haft huvudvärk eller mått illa dagen efter (s.k. baksmälla). Svarsalternativen var Aldrig, En gång, Två gånger, 3 gånger eller mer. Denna fråga infördes 28. Svaren på frekvensfrågorna om alkoholkonsumtion redovisas utifrån andelen elever som regelbundet druckit olika former av alkohol, d.v.s. 9

12 minst en gång i månaden (=sammanslagning av svarsalternativ) enligt nedan: konsumtion av starköl, vin eller sprit konsumtion av folköl konsumtion av hembränt konsumtion av smuggelsprit konsumtion av starköl, vin eller sprit; folköl, hembränt eller smuggelsprit. För starköl, vin eller sprit liksom för starköl, vin eller sprit; folköl, hembränt eller smuggelsprit redovisas också andelen elever som under läsåret inte druckit någon av dessa drycker (inkluderande elever som svarat att de inte någon gång i sitt liv druckit starköl, vin eller sprit). Därutöver redovisas intensivkonsumtion en gång i månaden eller oftare (=sammanslagning av svarsalternativ). Fråga om narkotika: Har Du någon gång använt narkotika? (Med narkotika avses bl. a. hasch, marijuana, amfetamin och heroin.), med svarsalternativen ja respektive nej. Denna fråga har funnits med 1998, 22, 25, 28 och 211. Narkotikafrågan redovisas utifrån andelen elever som någon gång använt narkotika. Frågor om tobak: Röker Du?, med svarsalternativen Nej, har aldrig rökt, Nej, har bara prövat, Nej, har slutat, Ja. Denna fråga har funnits med alltsedan Hur ofta röker Du?, med svarsalternativen Varje dag, Nästan varje dag, Bara vid veckosluten, Bara när jag är på fest, Nästan aldrig. Denna fråga besvaras endast av den som uppgivit att han/hon röker. Frågan har funnits med alltsedan Hur gammal var Du första gången Du rökte?, med fasta svarsalternativ från 9 år eller yngre till 16 år eller äldre. Denna fråga har funnits med alltsedan

13 Hur många cigaretter brukar Du röka varje dag?, med fasta svarsalternativ från Röker inte cigaretter till Mer än 2 cigaretter/dag. Denna fråga har funnits med alltsedan Snusar Du?, med svarsalternativen Nej, har aldrig snusat, Nej, har bara prövat, Nej, har slutat samt fasta svarsalternativ från Ja, mindre än 1 dosa per vecka till Ja, 4 eller fler dosor per vecka. Denna fråga har funnits med alltsedan Hur gammal var Du första gången Du snusade?, med fasta svarsalternativ från 9 år eller yngre till 16 år eller äldre. Denna fråga har funnits med alltsedan Frågor om sniffning och doping: Har Du under det här läsåret sniffat gas, thinner eller andra lösningsmedel, för att berusa Dig?, med svarsalternativen Nej, ingen gång, Ja, en gång, Ja flera gånger. Denna fråga har funnits med sedan Ordet gas finns med från och med 25. Har Du någon gång i Ditt liv använt anabola steroider? respektive tillväxthormon?, med svarsalternativen Ja, Nej. Denna fråga infördes Analys och redovisning Resultaten analyseras och redovisas fördelade efter kön och undersökningsår samt efter kön, undersökningsår och förstahandsval till gymnasieskolan. Redovisningen utifrån förstahandsval baseras på två huvudgrupper av studerande åren : de som sökt till teoretiska program och de som sökt till icke teoretiska program. Till gruppen teoretiska program har förts studerande som i första hand valt: naturvetenskap; samhällsvetenskap; IB utbildning och specialutformade program med teoretisk inriktning. Till gruppen icke teoretiska program har förts förstahandssökande till övriga program, samt för även de som inte alls sökt till gymnasieskolan [211 har elever som inte sökt till gymnasieskolan (ca 2 %) exkluderats från gruppen icke teoretiska program.] I gruppen icke teoretiska program ingår estetiska program och teknik, även om dessa program numera explicit betecknas som högskoleförberedande program. Syftet med att hålla fast vid den 11

14 tidigare kategoriseringen är att åstadkomma enhetlighet vid jämförelser för perioden Redovisningarna i rapporten av resultat för Värmland baseras på svaren från eleverna i de 14 kommuner som deltagit i Ung i Värmland samtliga år. Med andra ord: svaren från Kristinehamns och Säffle kommuner från åren 1988, 1991, 1998, 22, 25, 28 och 211 ingår inte i underlaget, eftersom dessa kommuner inte deltog år Syftet med detta är att åstadkomma en enhetlig bas för jämförelser mellan olika år. I rapporten redovisas resultaten kommunvis totalt utan könsuppdelning, och i bilagan kommunvis fördelat efter kön. För några kommuner redovisas endast totalresultat, beroende på att bas talen (d.v.s. antalet besvarade enkäter) för procentberäkning bedömts vara alltför små (< 4) för att medge könsvis resultatredovisning. Utelämnade av procenttal markeras i tabellerna med tre punkter ( ). I de fall en kommun inte deltagit markeras detta med ett streck ( ). I syfte att eliminera risken för bakvägsidentifiering redovisas för 211 faktiska procentandelar endast för svarsalternativ (tabellceller) med svar från minst tre individer. Om en, två eller tre elever exempelvis svarat att de använt narkotika så redovisas den procentandel som motsvarar tre elever vilket betyder att den faktiska procentandelen kan vara lägre. Alltför få svar i en tabellcell förekommer vid resultatredovisning för mindre kommuner, i synnerhet då resultaten fördelas efter kön. För doping redovisas inga kommunresultat fördelade på kön, på grund av allt för få svar i tabellcellerna. I resultatredovisningen för kommuner ingår även svaren från Kristinehamn och Säffle åren 1988, 1991, 1998, 22, 25, 28 och 211. De flesta alkoholfrågorna i Ung i Värmland har en delvis annan lydelse än de frågor som finns i CAN:s nationella undersökningar om ungdomars drogvanor. För några ANT frågor som är helt eller i det närmaste identiska med CAN:s redovisas i rapporten jämförelser mellan resultat för Värmland och CAN:s resultat för riket som helhet. 12

15 Resultat Alkohol Kön I figur 1 a b redovisas andelen icke konsumenter av starköl, vin eller sprit a) Pojkar b) Flickor Figur 1 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som inte någon gång under läsåret druckit starköl, vin eller sprit, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 1 a och b framgår att andelen pojkar respektive flickor som under läsåret inte druckit varken starköl, vin eller sprit minskade kraftigt mellan 1988 och 1998 men att andelen icke konsumenter ökade mellan 1998 och 211. Ökningen är särskilt stor för pojkar. Både bland pojkar och flickor var andelen som inte druckit högre 211 än Andelen ickekonsumenter var 211 högre bland pojkar än bland flickor medan förhållandet var det omvända

16 I figur 2 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de någon gång druckit alkohol, a) Pojkar b) Flickor Figur 2 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de någon gång i sitt liv druckit starköl, vin eller sprit, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 2 a och b framgår att andelen pojkar respektive flickor som någon gång druckit starköl, vin eller sprit minskade kraftigt mellan 1998 och 211, framför allt bland pojkar. Andelen konsumenter var 211 högre bland flickor, medan den 1988 var högre bland pojkar. I figur 3 a och b redovisas andelen regelbundna konsumenter av starköl, vin eller sprit a) Pojkar b) Flickor Figur 3 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden, redovisat efter undersökningsår (procent). 14

17 Figur 3 a och b visar att andelen elever som regelbundet druckit starköl, vin eller sprit ökade Under denna period var ökningen ungefär 5 procent. Mönstret var detsamma bland pojkar som bland flickor. Mellan 1998 och 211 minskade andelen elever som uppger att de regelbundet druckit starköl, vin eller sprit, både bland pojkar och flickor. Andelen regelbundna konsumenter var 211 högre bland flickor, medan den 1988 var högre bland pojkar. I figur 4 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de någon gång varit berusade, a) Pojkar Figur 4 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de någon gång druckit så mycket alkohol så att de känt sig berusade, redovisat efter undersökningsår (procent). Figur 4 a och b visar att andelen elever som någon gång varit berusade ökade Ökningen var större bland flickor än bland pojkar. Mellan 1998 och 211 minskade andelen elever som uppger att de regelbundet varit berusade, framförallt bland flickor. Andelen som varit berusade var 211 högre bland flickor, medan den 1988 var högre bland pojkar b) Flickor

18 I figur 5 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som varit berusade innan 13 års ålder a) Pojkar 2 b) Flickor Figur 5 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som anger att de varit berusade innan 13 års ålder, redovisat efter undersökningsår (procent). Figur 5 a och b visar att andelen elever som någon gång varit berusade innan 13 års ålder ökade bland flickor och bland pojkar. Från 1998 minskade andelen bland pojkar, medan andelen bland flickor minskade först 28. Vid samtliga undersökningsår var andelen som varit berusade innan 13 års ålder högre bland pojkar än bland flickor. I figur 6 a b redovisas andelen icke konsumenter av alkohol a) Pojkar b) Flickor Figur 6 a och b. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som under läsåret inte har druckit varken starköl, vin eller sprit, folköl, hembränt eller smuggelsprit, redovisat efter undersökningsår (procent)

19 Figur 6 a och b visar att andelen elever som inte druckit alkohol alls under läsåret var något lägre 1998 än 1995, men att denna andel ökade mellan 1998 och 211 både bland pojkar och flickor. I figur 7 a och b redovisas andelen regelbundna konsumenter av alkohol a) Pojkar b) Flickor Figur 7 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret har druckit starköl, vin eller sprit, folköl, hembränt eller smuggelsprit minst en gång i månaden, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 7 a och b framgår att regelbunden konsumtion av alkohol i någon form var vanligare 1998 än 1995, men att en minskning skett mellan 1998 och 211, både bland pojkar och flickor. Andelen regelbundna alkoholkonsumenter var 211 något högre bland flickor, medan den 1995 var högre bland pojkar

20 I figur 8 a och b redovisas elevernas konsumtion av folköl a) Pojkar 5 b) Flickor Figur 8 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit folköl minst en gång i månaden, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 8 a och b framgår att andelen regelbundna konsumenter av folköl var högre 1998 än 1995, men att det därefter skett en kraftig minskning. Detta gäller för både pojkar och flickor. I figur 9 a och b redovisas elevernas konsumtion av hembränt a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 9 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit hembränt minst en gång i månaden, redovisat efter undersökningsår (procent). 18

21 Figur 9 a och b visar att regelbunden konsumtion av hembränt var vanligare 1998 än 1995, men att en kraftig minskning skett mellan 1998 och 211. Andelen regelbundna konsumenter av hembränt var 211 ungefär en fjärdedel så stor som Detta förhållande gäller för både pojkar och flickor. I figur 1 redovisas elevernas konsumtion av smuggelsprit 28 och Pojkar Flickor Figur 1. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit smuggelsprit minst en gång i månaden, 28 och 211 (procent). Av figur 1 framgår att drygt 1 procent av eleverna druckit smuggelsprit under läsåret 27/8. Andelen var 211 åtta procent både bland pojkar och bland flickor. 19

22 I figur 11 a och b redovisas andelen elever som år 22, 25, 28 och 211 svarat att de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden, fördelat efter kön (procent). a) Pojkar b) Flickor Figur 11 a och b. Andelen pojkar och flickor som år 22, 25, 28 och 211 svarat att de minst en gång i månaden dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (fr.o.m. 25: halv halvflaska) eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II ( folköl ) vid samma tillfälle. Observera att 25, 28 och 211 ingick också fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk i exemplifieringen. Av figur 11 a och b framgår att var sjätte pojke och var femte flicka 211 uppgivit att de minst en gång i månaden intensiv konsumerar alkohol. Andelen är betydligt lägre 211 än 22 både bland pojkar och bland flickor. 2

23 I figur 12 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som blir bjudna på alkohol i hemmet av sina föräldrar, 28 och 211 års undersökningar Nej, blir aldrig bjuden hemma Ja, får smaka ur mina föräldrars glas Pojkar Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas Nej, blir aldrig bjuden hemma Ja, får smaka ur mina föräldrars glas Flickor Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka glas 2 1 Figur 12 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de blivit bjudna på alkohol i hemmet av sina föräldrar (procent). Av figur 12 a och b framgår att 7 procent av eleverna 211 uppger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma. Andelen elever som blir bjudna på alkohol hemma är lägre 211 än

24 I figur 13 a h redovisas andelen pojkar och flickor som p.g.a. att de druckit alkohol fått problem, 28 års och 211 års undersökningar Pojkar Aldrig En gångtvå gånger3 gånger el mer Flickor Aldrig En gång Två gånger 3 gånger el mer Figur 13 a. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol bråkat eller slagits (procent). 22

25 Aldrig En gång Två gånger Pojkar 28 3 gånger el mer Aldrig En gång Två gånger 5 Flickor gånger el mer 211 Figur 13 b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol råkat ut för någon olycka eller skadats (procent). 23

26 Pojkar Aldrig En gång Två gånger 3 gånger el mer Aldrig En gång Två gånger Flickor 28 3 gånger el mer 211 Figur 13 c. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol haft oönskat sex (procent). 24

27 Aldrig En gång Två gånger Pojkar gånger el mer Flickor Aldrig En gång Två gånger 3 gånger el mer 211 Figur 13 d. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol haft oskyddat sex (procent). 25

28 Aldrig En gång Två gånger Pojkar gånger el mer Aldrig En gång Två gånger Flickor 28 3 gånger el mer 211 Figur 13 e. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som kört moped efter att ha druckit alkohol (procent). 26

29 Aldrig En gång Två gånger Pojkar 28 3 gånger el mer Flickor Aldrig En gång Två gånger 3 gånger el mer Figur 13 f. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol blivit bestulen eller rånad (procent). 27

30 Aldrig En gång Två gånger Pojkar gånger el mer Flickor Aldrig En gång Två gånger 3 gånger el mer Figur 13 g. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som p.g.a. att de druckit alkohol råkat i bråk med polisen (procent). 28

31 Aldrig En gång Två gånger 6 5 Pojkar gånger el mer Aldrig En gång Två gånger 9 9 Flickor gånger el mer Figur 13 h. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som haft baksmälla p.g.a. att de druckit alkohol (procent). Av figur 13 a h framgår att den vanligaste konsekvensen av alkoholkonsumtion är baksmälla. Andelen elever som uppger att de fått problem p.g.a. att de druckit alkohol är med något enstaka undantag lägre 211 än

32 Studieinriktning gymnasieval I figur 14 a och b redovisas andelen icke konsumenter av starköl, vin eller sprit i olika studerandegrupper a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 14 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som inte någon gång under läsåret druckit varken starköl, vin eller sprit, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 14 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som under läsåret inte druckit varken starköl, vin eller sprit ökade 1998 till 211 bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska gymnasieprogram. Andelen icke konsumenter av starköl, vin eller sprit är betydligt lägre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor vid samtliga undersökningstillfällen. 3

33 I figur 15 a och b redovisas andelen elever som uppger att de någon gång druckit alkohol a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 15 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de någon gång i sitt liv druckit alkohol, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 15 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som under läsåret druckit någon form av alkohol minskade mellan 1998 och 211 bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska gymnasieprogram. Andelen alkoholkonsumenter är 211 betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor. Bland flickor var skillnaden mindre 211 än 28 medan den bland pojkar var större. 31

34 I figur 16 a och b redovisas konsumtion av starköl, vin eller sprit i olika studerandegrupper a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 16 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som under läsåret druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Figur 16 a och b visar att andelen elever som regelbundet druckit starköl, vin eller sprit var lägre 211 än 1998 och 1995 i samtliga studerandegrupper. Andelen regelbundna konsumenter av starköl, vin eller sprit är under samtliga undersökningsår betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor. 32

35 I figur 17 a och b redovisas andelen elever som uppger att de någon gång varit berusade a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 17 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de någon gång varit berusade, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 17 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som någon gång varit berusade minskade mellan 1998 och 211 bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska gymnasieprogram. Andelen som någon gång varit berusade är betydligt högre bland sökande till icketeoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor vid samtliga undersökningstillfällen. 33

36 I figur 18 a och b redovisas andelen elever som varit berusade innan 13 års ålder a) Pojkar 2 b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 18 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som varit berusade innan 13 års ålder, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Figur 18 a och b visar att andelen elever som någon gång varit berusade innan 13 års ålder minskade bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska program. Vid samtliga undersökningsår var andelen som varit berusade innan 13 års ålder högre bland sökande till icketeoretiska program än bland sökande till teoretiska. 34

37 I figur 19 a och b redovisas andelen icke konsumenter av alkohol i olika studerandegrupper a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 19 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som under läsåret inte druckit varken starköl, vin eller sprit, folköl, hembränt eller smuggelsprit, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 19 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som under läsåret inte druckit alkohol i någon form ökade mellan 1998 och 211 bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska gymnasieprogram. Andelen icke konsumenter av alkohol är betydligt lägre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor. 35

38 I figur 2 a och b redovisas konsumtion av alkohol i olika studerandegrupper a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 2 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som under läsåret druckit starköl, vin eller sprit, folköl, hembränt eller smuggelsprit minst en gång i månaden, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 2 a och b framgår att andelen elever som regelbundet druckit alkohol i någon form minskade mellan 1998 och 211 bland sökande till såväl teoretiska som icke teoretiska program, både bland pojkar och flickor. Andelen regelbundna konsumenter av alkohol är under samtliga undersökningsår betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor. 36

39 I figur 21 a och b redovisas olika studerandegruppers konsumtion av folköl a) Pojkar Teoretiskt Icke teoretiskt b) Flickor Figur 21 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit folköl minst en gång i månaden, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 21 a och b framgår att andelen regelbundna konsumenter av folköl minskade mellan 1998 och 211 i samtliga studerandegrupper. Andelen regelbundna konsumenter av folköl är under samtliga undersökningsår betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och bland flickor. 37

40 I figur 22 a och b redovisas olika studerandegruppers konsumtion av hembränt Teoretiskt a) Pojkar 8 5 Icke teoretiskt b) Flickor Figur 22 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som under läsåret druckit hembränt minst en gång i månaden, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 22 a och b framgår att andelen regelbundna konsumenter av hembränt mellan 1998 och 211 minskade i samtliga studerandegrupper. Andelen regelbundna konsumenter av hembränt är under samtliga undersökningsår betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program både bland pojkar och flickor. Bland sökande till icke teoretiska program är andelen flickor som druckit hembränt regelbundet högre bland flickor än bland pojkar. 38

41 I figur 23 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som minst en gång i månaden druckit smuggelsprit fördelat efter programval 28 och 211. a)pojkar Teoretiskt Icke-teoretiskt b)flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 23 a och b. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som minst en gång i månaden druckit smuggelsprit, fördelat efter programval 28 och 211 (procent). Av figur 23 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som druckit smuggelsprit är betydligt högre bland sökande till icke teoretiska program än teoretiska program. Andelen är lägre 211 än 28 i samtliga redovisningsgrupper. 39

42 I figur 24 a och b redovisas andelen elever i olika studerandegrupper som år 22, 25, 28 och 211 svarat att de intensivkonsumerar alkohol minst en gång i månaden a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 24 a och b. Andelen pojkar och flickor som år 22, 25, 28 och 211 svarat att de minst en gång i månaden dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (fr.o.m. 25: halv halvflaska) eller en helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar öl klass II ( folköl ) vid samma tillfälle, fördelat efter programval och kön. Observera att fr.o.m. 25 ingår också fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk i exemplifieringen. Av figur 24 a och b framgår att andelen elever som uppgivit att de minst en gång i månaden intensivkonsumerar alkohol minskade mellan 22 och 211 i samtliga studerandegrupper, men framförallt bland pojkar. Vid samtliga undersökningstillfällena är andelen som intensivkonsumerar alkohol cirka dubbelt så stor bland sökande till icketeoretiska gymnasieprogram som bland sökande till teoretiska. Detta gäller för såväl pojkar som flickor. 4

43 I figur 25 a b redovisas andelen pojkar och flickor som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar, 28 och 211 års undersökningar Nej, blir aldrig bjuden hemma Ja, får smaka ur mina föräldrars glas a)pojkar Ja, enstaka glas Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Ja, mer än enstaka glas Figur 25 a. Andelen pojkar som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar, fördelat efter programval (procent). Av figur 25 a framgår att en högre andel pojkar som sökt till teoretiska program uppger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma, jämfört med sökande till icke teoretiska program, vilket gäller både 28 och b)flickor Teoretiskt Teoretiskt Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Nej, blir aldrig Ja, får smaka ur Ja, enstaka glas Ja, mer än enstaka bjuden hemma mina föräldrars glas glas Figur 25 b. Andelen flickor som blir bjudna på alkohol hemma av sina föräldrar, fördelat efter programval (procent). 41

44 Av figur 25 b framgår att en högre andel flickor som sökt till teoretiska program uppger att de aldrig blir bjudna på alkohol hemma, jämfört med sökande till icke teoretiska program. Detta gäller för både 28 och 211. I figur 26 a p redovisas andelen elever som p.g.a. att de druckit alkohol fått problem, 28 och 211 års undersökningar a)pojkar Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 a. Andelen pojkar som p.g.a. att de druckit alkohol bråkat eller slagits, fördelat efter programval (procent) b)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretsikt 28 Icke-teoretsikt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 b. Andelen flickor som p.g.a. att de druckit alkohol bråkat eller slagits, fördelat efter programval (procent). 42

45 c)pojkar Teoretiskt Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 c. Andelen pojkar som p.g.a. att de druckit alkohol råkat ut för någon olycka eller skada, fördelat efter programval (procent) d)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 d. Andelen flickor som p.g.a. att de druckit alkohol råkat ut för någon olycka eller skada, fördelat efter programval (procent). 43

46 e)pojkar Teoretiskt Teoretiskt Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 e. Andelen pojkar som p.g.a. att de druckit alkohol haft oönskat sex, fördelat efter programval (procent) f)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 f. Andelen flickor som p.g.a. att de druckit alkohol haft oönskat sex, fördelat efter programval (procent). 44

47 g)pojkar Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 g. Andelen pojkar som p.g.a. att de druckit alkohol haft oskyddat sex, fördelat efter programval (procent). 45

48 h)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 h. Andelen flickor som p.g.a. att de druckit alkohol haft oskyddat sex, fördelat efter programval (procent) i)pojkar Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 i. Andelen pojkar som kört moped efter att ha druckit alkohol, fördelat efter programval (procent). 46

49 j)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 j. Andelen flickor som kört moped efter att ha druckit alkohol, fördelat efter programval (procent) k)pojkar Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 k. Andelen pojkar som p.g.a att de druckit alkohol blivit bestulen eller rånad, fördelat efter programval (procent) l)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 l. Andelen flickor som p.g.a att de druckit alkohol blivit bestulen eller rånad, fördelat efter programval (procent). 47

50 m)pojkar Teoretiskt 28 Icke-teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 m. Andelen pojkar som p.g.a. att de druckit alkohol råkat i bråk med polisen, fördelat efter programval (procent) n)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 n. Andelen flickor som p.g.a. att de druckit alkohol råkat i bråk med polisen, fördelat efter programval (procent). 48

51 o)pojkar Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 o. Andelen pojkar som haft baksmälla, fördelat efter programval (procent) p)flickor Teoretiskt 28 Teoretiskt 211 Icke-teoretiskt 28 Icke-teoretiskt Aldrig En gång Två gånger 3 el flera gånger Figur 26 p. Andelen flickor som haft baksmälla, fördelat efter programval (procent). Av figur 26 a p framgår att de flesta konsekvenser av alkoholkonsumtion är vanligare bland sökande till icke teoretiska program än bland sökande till teoretiska program och att detta gäller för både pojkar och flickor. 49

52 Kommun I tabell 1 redovisas elevernas konsumtion av starköl, vin eller sprit i Värmlands kommuner. Tabell 1. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som under läsåret druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden, fördelat efter kommun och undersökningsår (procent). Totalt Karlstad Kil Forshaga Säffle Storfors Hagfors Eda Hammarö Kristinehamn Sunne Årjäng Munkfors Grums Torsby Filipstad Arvika Tabell 1 visar att konsumtionen av starköl, vin eller sprit med några få undantag ökade kraftigt i värmlandskommunerna mellan 1988 och Andelen regelbundna konsumenter av starköl, vin eller sprit lägre 211 än 1998 i samtliga värmlandskommuner 5

53 Narkotika Kön I figur 27 redovisas elevernas användning av narkotika enligt 1998, 22, 25, 28 och 211 års undersökningar Pojkar Flickor Figur 27. Andelen elever som i 1998, 22, 25, 28 och 211 års undersökningar svarat att de någon gång använt narkotika, fördelat efter undersökningsår och kön (procent). Figur 27 visar att pojkar som uppgav att de någon gång använt narkotika legat på 6 8 procent vid samtliga fem undersökningsår. Bland flickorna var andelen något lägre 28 och 211 än vid tidigare undersökningsår. 51

54 Studieinriktning gymnasieval I figur 28 a och b redovisas olika studerandegruppers användning av narkotika enligt 1998, 22, 25, 28 och 211 års undersökningar. 2 a) Pojkar 2 b) Flickor Teoretiskt Icke teoretiskt Figur 28 a och b. Andelen elever som i 1998, 22, 25, 28 och 211 års undersökningar svarat att de någon gång använt narkotika, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Figur 28 a och b visar att andelen elever som någon gång använt narkotika är lägre eller oförändrad i 211 års undersökning jämfört med 1998 års. Andelen flickor som sökt icke teoretiskt program och som någon gång använt narkotika har halverats mellan 1998 och 211. Både bland pojkar och bland flickor är andelen som använt narkotika högre bland sökande till icke teoretiska program jämfört med sökande till teoretiska., Både bland pojkar och bland flickor är skillnaden mindre 211 än vid tidigare undersökningsår. 52

55 Kommun I tabell 2 redovisas användning av narkotika i Värmlands kommuner enligt 1998, 22, 25,28 och 211 års undersökningar. Tabell 2. Andelen pojkar och flickor som i 1998, 22, 25, 28 och 211 års undersökningar svarat att de någon gång använt narkotika, fördelat efter årtal och kommun (procent). Om en, två eller tre elever svarat att de använt narkotika så redovisas den procentandel (fet stil) som motsvarar tre elever vilket betyder att den faktiska procentandelen kan vara lägre. Totalt Karlstad Kil Forshaga Säffle Storfors Hagfors Eda Hammarö Kristinehamn Sunne Årjäng Munkfors Grums Torsby Filipstad Arvika Tabell 2 visar att andelen elever som någon gång använt narkotika varierade mellan ungefär 4 och 15 procent mellan värmlandskommunerna enligt 1998 års undersökning, mellan 2 och 16 procent i 22 års undersökning, mellan 3 och 12 procent i 25 års undersökning, mellan och 8.7 procent i 28 års undersökning och mellan 2.3 och 9.1 procent i 211 års undersökning. 211 var andelen som någon gång använt narkotika lägre än 1998 i flertalet kommuner. 53

56 Tobak Kön I figur 29 a b redovisas andelen pojkar och flickor som röker a) Pojkar 4 b) Flickor Figur 29 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de röker, redovisat efter undersökningsår (procent) Av figur 29 a och b framgår att andelen rökare ökade , men att andelen därefter minskat. Andelen rökare var 211 hälften så stor 211 jämfört med Under samtliga undersökningsår var andelen rökare högre bland flickor än bland pojkar. 54

57 I figur 3 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som röker dagligen/nästan dagligen a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 3 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de röker dagligen/nästan dagligen, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 3 a och b framgår att andelen dagligrökare ökade , men att andelen därefter minskat. Sedan 1995 har andelen dagligrökare mer än halverats både bland pojkar och flickor. Under samtliga undersökningsår var andelen rökare högre bland flickor än bland pojkar

58 I figur 31 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som rökt innan 13 års ålder a) Pojkar b) Flickor Figur 31 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som rökt innan 13 års ålder, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 31 a och b framgår att andelen mycket unga rökare ökade , men att andelen därefter minskat. Andelen mycket unga rökare var 211 lägre än Dessa mönster gäller för både pojkar och flickor

59 I tabell 3 redovisas konsumtionen av antal cigaretter per dag, fördelat efter kön och undersökningsår. Tabell 3. Pojkars och flickors rökvanor med avseende på konsumtion av cigaretter, fördelat efter undersökningsår. Hur många cigaretter brukar Du röka varje dag? Pojkar Flickor n= 1361 n= 132 n= 1255 n= 112 n= 1226 n= 1346 n= 1371 Mer än 2 cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag cigaretter/dag n= 135 n= 1269 n= 1249 n= 1164 n= 1218 n= 1239 n= 13 n= 1277 n= 1311 Tabell 3 3 visar att antal rökta cigaretter (17 2 cigaretter/dag, cigaretter/dag etc.) är lägre år 211 än 1988 för både pojkar och flickor. Enda undantaget är de elever som röker mer än 2 cigaretter per dag. 57