Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

Transkript

1 Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson

2 Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget

3 Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?

4

5 Barnarbete

6 Barnsoldater

7 Krigsupplevelser

8 Hur mår barnet/ungdomen? Tidigare forskning har fokuserat på psykiatriska diagnoser, exempelvis PTSD Oro/ ångest - adekvat reaktion på traumatisk händelse Posttraumatic growth (PTG)

9 Hur reglera sin oro och ångest? Uppmärksamheten kring emotionsreglering som en potentiellt förklarande faktor till psykisk ohälsa har ökat de senaste åren (Aldao et al., 2010) Det har visat sig i longitudinella studier (Werner, 2005) att en tro på att det går att påverka framtiden har gynnsamma effekter under svåra omständigheter Studier (Havelius & Liu, 2010) har gjorts på olika strategier för emotionsreglering och hur dessa påverkar psykisk hälsa hos individer

10 Konceptualisering Psykisk hälsa Emotions- reglering Framtidstro Självskade- beteende Bön Havelius & Liu, 2010

11 SDQ-s The Strengths and Difficulties Questionnaire i självskattningsversion (SDQ-s) SDQ-s består av 25 självskattningsfrågor där barn eller ungdomar utifrån en tregradig skala tar ställning till påståenden som exempelvis: Jag oroar mig mycket Jag tänker mig för innan jag gör olika saker.

12 SDQ-s Strengths and Difficulties Questionnaire 25 självskattningsfrågor, positiva och negativa Indelade i fem olika områden: Emotionella symtom Hyperaktivitet Uppförande problem Kamrat problem Prosocialt beteende

13 Jämförelse Svårigheter Totalt Andel av resultatet (%) som är klassificerade som Normala, Gränsfall eller Kliniskt på Svårigheter Totalt Normal Borderline Abnormal/ Clinical range 16 3, ,9 7,4 SC Swedish boys

14 Jämförelse Prosocialt beteende Andel av resultatet (%) som är klassificerade som Normala, Gränsfall eller Kliniskt på Svårigheter Totalt Normal Borderline Abnormal Clinical Range 3,7 10,4 8,6 12,9 91,4 76,7 SC Swedish boys

15 Självskadebeteende Själskadebeteende som emotionsreglering Never Seldom Sometimes Often Very Often Self-Harm as Emotion- Regulation

16 Bön Bön som emotionsreglering Never Seldom Sometimes Often Very Often Prayer as Emotion Regulation

17 Bön som emotionsreglering Nästan alla (94,6 %) svarar att de använder sig av bön i varierande utsträckning när de känner sig ledsna Vad som också är intressant är att bön inte uppvisar något direkt samband med det emotionella måendet, men att det däremot finns ett relativt starkt samband med färre skattade uppförandeproblem

18 Framtidstro 77,2 % av pojkarna instämmer helt eller delvis i att livet kommer att vara bra efter 30 år De flesta (69,6 %) av ungdomarna helt instämmer i att de kan påverka sin egen framtid Dessutom är det många (75 %) som när de känner sig ledsna, tänker ofta eller mycket ofta, att framtiden kommer att bli bättre (emotionsreglering)

19 Sammanfattning av studie Havelius och Liu, 2010 Överaskande resultat med tanke på att många rapporterar en hög psykisk ohälsa, dock är det kanske just detta hopp om en bättre framtid som får många att stå ut Intressant att så många tycker sig kunna påverka deras framtid Många av dessa barn har valt att ta en aktiv roll i att skapa sig en egen framtid genom att fly från sina respektive hemländer Samtidigt så avgörs deras öde till stor del av myndigheter som Migrationsverket där de har en begränsad möjlighet att påverka

20 Vad betyder att arbeta utifrån ett salutogent arbetssätt? Utgå från känsla av sammanhang (KASAM) Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet

21 Vad som upplevs som meningsfullt är olika för varje individ. Att få ägna sig åt något som man är intresserade av Att ha en social gemenskap och känna tillhörighet Att kunna få fundera kring existentiella frågor som meningen med livet Att få tala om och skriva om sitt liv Att vara delaktig och få bestämma om sitt boende /skola etc

22 Utdrag ur bok

23 Frågor?

24 Tack för att vi fick komma! Ann Drottberger & Irene Andersson

25