Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Transkript

1 Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

2 Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång provat vs 17% enskild fråga Fem eller fler tillfällen: 15% Ungdomar BUP: 74% flickor; 44% pojkar Av de som skadat sig hade: - 91% s-tankar - 52% s-försök - 1/3 uppgav att behandlarna inte visste Prevalensen har inte ökat under perioden tecken på stabilisering?

3 Debut och prognos års ålder Naturalförlopp: avsevärd minskning under sena tonår och ung vuxen ålder De som fortsatte med självskadebeteendet rapporterade högre frekvens och fler allvarliga metoder

4 Hur allvarligt? Merparten av ungdomarna i icke-kliniska grupper visade inga övriga tecken på psykisk ohälsa OCH Icke-suicidalt självskadebeteende är en riskfaktor för framtida självmordsförsök, både i kliniska och ickekliniska grupper

5 Självskattningsformulär Functional Assessement of Self-Mutilation (FASM) Inventory of Statements About Self-injury (ISAS) Deliberate Self-Harm Inventory (DSHI)

6 Självskadebeteendets funktion Självskadebeteende föregås av ex ilska, ångest, frustration, ledsenhet, ensamhet och skam Självskadebeteende fyller en affektreglerande funktion Trots att självskadebeteendet på lång sikt kan innebära negativa konsekvenser, så är det ofta på kort sikt ett effektivt sätt att få stopp på oönskade och svårhanterliga känslor, tankar och upplevelser.

7 Självskadebeteendets funktion Affektreglering: få stopp på jobbiga känslor, hjälper mig att fly obehagliga känslor, minska ohanterlig spänning Att straffa sig själv: jag tycker inte om mig själv, att straffa mig för något jag gjort, straffa mig för att jag har positiva känslor

8 Självskadebeteendets funktion Självskadebeteende kan också vara ett sätt att känna något överhuvudtaget hos individer som känner sig avdomnade eller tomma på känslor Att generera känslor/anti-dissociation: att slippa känna mig tom, att känna något även om det är smärta

9 Självskadebeteendets funktion Anti-suicid: få stop på suicidtankar, att hindra mig från att agera på suicidtankar Kontroll: få kontroll i en situation, att få kontroll i en situation där ingen kan påverka mig Sensation-seeking : att ge en känsla av spänning

10 Självskadebeteendets funktion Hos icke-kliniska grupper av ungdomar är det inte ovanligt att sociala funktioner rapporteras: Visa andra att man inte mår bra, att man vill få hjälp eller minska krav. Att få en reaktion från någon även om det är en negativ reaktion, att undvika skola, jobb eller andra aktiviteter, att få hjälp, att få mer uppmärksamhet från föräldrar och vänner

11 Självskadebeteendets funktion Tidigare kommunikationsförsök har inte uppmärksammats, varför intensiteten trappas upp. Kombination av svårigheter med kommunikation, problemlösning och bristande gensvar. Även interpersonella funktioner behöver således tas på allvar och inte avfärdas med att individen bara vill ha uppmärksamhet.

12 Självskadebeteendets funktion Sociala faktorer, peer identification, är av betydelse, särskilt hos redan sårbara individer: att känna sig delaktig i en grupp. Ungdomars självskadebeteende kunde prediceras av bästa kompisens självskadebeteende, främst hos flickor och yngre ungdomar. 1 2

13 Adekvat kompetens för adekvat behandling Begränsad Omfattande Lindrig problematik, t ex visst självskadebeteende utan andra tecken på psykisk ohälsa Allvarlig problematik, t ex återkommande suicidförsök tillsammans annan allvarlig psykisk ohälsa Funktioner, t ex: Reglera ned känsla Reglera upp känsla Sociala funktioner ALTERNATIV STRATEGI

14 Behandlingsforskning RCT: DBT-A och MBT-A Finns behov av mer fokuserade och mindre tidskrävande behandlingar för ungdomar med självskadebeteende. The Cutting Down Program: pågående RCT Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA).

15 Behandlingsforskning Interpersonal Psychotherapy for Depressed Adolescents Adapted for Self-Injury (IPT-ASI) Attachment Based Family Therapy (ABFT): lovande avseende minskning av suicidtankar. Saknar självskadebeteende som utfallsmått. Familjebehandling: mestadels fokuserat på suicidala beteenden

16 Psykoterapier - gemensamma beståndsdelar Tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet Empatiskt undersökande där patientens upplevelser giltigförklaras Medvetandegöra känslor och förbättrad känslomässig reglering Uttalade strategier för att förhindra att vården förvärrar patientens tillstånd (Lundh, 2014)

17 Preventionsstudie The signs of self-injury program (SOSI; Muehlenkamp et al., 2010) Skolbaserat preventionsprogram för icke suicidal självskada 5 skolor i USA (n = 274) Mål: (a) öka kunskap, (b) förbättra attityder, förmåga att hjälpa andra studenter/kamrater till hjälp, (c) öka hjälpsökande beteenden, och (d) minska icke suicidal självskada bland ungdomar. Resultat: - inga iatrogena effekter - ökad kunskap - förändrade hjälpsökande attityder

18 Tack för er uppmärksamhet!

19 Hur reglerar självskadebeteende känslor? Beroende? Bestraffning? Jmfr självverifikation Distraktion? Blod? Negativ affekt minskar efter smärtupplevelse. Individer med självskadebeteende står ut med smärta längre tid och har högre smärttröskel. Prediceras av höga nivåer av självkritik. Smärtuthållighet minskade efter en kognitiv intervention som syftade till att öka självvärdet.