Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr
|
|
- Björn Lundgren
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr
2 Slutet av 90-talet. Ökat i omfattning? Svårbegripligt och svårbehandlat problem. Ökad bevakning av media liksom på nätet. Sverige: Vad vet vi om flickor som skär sig? (Socialstyrelsen, 2004) Erfarenheter av negativt bemötande Senaste decenniet fullkomlig explosion av självskadeforskning Vissa frågetecken och kontroverser kvarstår: Definition? Suicidavsikt? DSM? Behandling? I Sverige politisk satsning: Nationella självskadeprojektet.
3 1800-talet fallstudier i den medicinska litteraturen 1938 gjordes den första klassificeringen (Menninger, 1938) 1960-talet vetenskapliga rapporter i psykiatriska tidskrifter In the past several years wrist slashers have become the new chronic patients in mental hospitals The difficulty in treating wrist slashers demands closer attention to the causes and possible means of therapy (Graff & Mallin, American Journal of Psychiatry)
4 Började betraktas som ett symptom på borderline personlighetsstörning DSM-III (APA, 1980) 1980-talet börjar diskussioner föras huruvida självskadebeteende ska utgöra en egen diagnos Bodies under siege: Self-mutilation and body modification in culture and psychiatry (Favazza, 1987)
5 Deliberate self-harm (DSH) En handling med icke dödlig utgång där en individ avsiktligt initierar beteenden, såsom att skära sig eller svälja en substans, med avsikten att orsaka sig själv skada.
6 Nonsuicidal self-injury (NSSI) En direkt, avsiktlig skada av kroppsvävnad som utförs utan självmordsavsikt, t.ex. genom att avsiktligt skära, bränna, slå, sudda huden.
7 Stor variation Beror på mätmetod och definition Checklista högre prevalens än enskild fråga Ungdomar: 13-25%, klinik: 40-61% Vuxna: 4-6%, klinik: 19-25% Könsskillnader?
8 Sverige: ungdomar: checklista 34-42% någon gång provat vs 17% enskild fråga. Sverige: ungdomar BUP: 74% flickor; 44% pojkar Sverige: vuxna VUP: 44% kvinnor; 32% män Av de som skadat sig hade: - 91% s-tankar - 52% s-försök - 1/3 uppgav att behandlarna inte visste (Muehlenkamp et al., 2012; Odelius & Ramklint, 2014; Swannell et al., 2014; Whitlock et al., 2006; Zetterqvist et al., 2013)
9 Visst stöd för ökning. Prevalensen har inte ökat under de senaste fem åren ( ), stabilisering? Sverige: Ökning av inläggningar m a a avsiktlig självskada sedan 1990 (minskat något under 2009 och 2010). MEN när metodologiska faktorer beaktades fann man ingen ökning över tid: research methodology has developed over time to generate increasingly higher estimates (p. 22). (Muehlenkamp et al., 2012; Socialstyrelsen, 2013; Swannell et al., 2014)
10 12-14 års ålder En stor longitudinell studie avseende naturalförloppet visade på en avsevärd minskning av självskadebeteende under sena tonåren och i ung vuxen ålder (Moran et al., 2012). De som fortsatte med självskadebeteendet rapporterade högre frekvens och fler metoder med potentiellt dödlig utgång (Andrews et al., 2013).
11 Rational för egen nonsuicidal self-injury diagnos: Missvisade som enbart kriterium på borderline personlighetsstörning: Uppvisar upprepat suicidalt beteende, suicidala gester eller suicidhot eller självstympande handlingar. Särskilja från självmordsförsök Behov av behandlingsforskning På grund av bristande reliabilitet i fältstudierna inför publiceringen i maj 2013, ingår det istället i Sektion III: Tillstånd som behöver studeras ytterligare.
12
13 Det finns tydligt stöd i forskningen, både gällande ungdomar och vuxna, att självskadebeteende fyller en affektreglerande funktion. Trots att självskadebeteendet på lång sikt kan innebära negativa konsekvenser för individen, så är det ofta på kort sikt ett effektivt sätt att få stopp på oönskade och svårhanterliga känslor, tankar och upplevelser. Självskadebeteende föregås av ex ilska, ångest, frustration, ledsenhet, ensamhet, skam och negativa känslor gentemot sig själv vilket självskadebeteendet reglerar (Chapman et al., 2006; Klonsky, 2007)
14 Affektreglering: få stopp på jobbiga känslor, hjälper mig att fly obehagliga känslor, minska ohanterlig spänning Att straffa sig själv: jag tycker inte om mig själv, att straffa mig för något jag gjort, straffa mig för att jag har positiva känslor Självskadebeteende kan också vara ett sätt att känna något överhuvudtaget hos individer som känner sig avdomnade eller tomma på känslor Att generera känslor/anti-dissociation: att slippa känna mig tom, att känna något även om det är smärta
15 Anti-suicid: få stop på suicidtankar, att hindra mig från att agera på suicidtankar Kontroll: få kontroll i en situation, att få kontroll i en situation där ingen kan påverka mig Sensation-seeking : att ge en känsla av spänning
16 Hos icke-kliniska grupper av ungdomar är det inte ovanligt att sociala funktioner rapporteras. Självskadebeteendet syftar också till att visa andra att man inte mår bra, att man vill få hjälp/en reaktion från omgivningen el minska krav. Att få en reaktion från någon även om det är en negativ reaktion, att undvika skola, jobb eller andra aktiviteter, att få hjälp, att få mer uppmärksamhet från föräldrar och vänner
17 Tidigare kommunikationsförsök har inte uppmärksammats, varför intensiteten trappas upp. Kombination av svårigheter med kommunikation, problemlösning och bristande gensvar. Även interpersonella funktioner behöver således tas på allvar och inte avfärdas med att individen bara vill ha uppmärksamhet. (Hagen et al., 2008; Nock, 2008)
18 Kompis identifikation och självskadebeteende är ett fenomen som belysts hos ungdomar. Finns stöd för att sociala faktorer, såsom peer identification är av betydelse, särskilt hos redan sårbara individen: att känna sig delaktig i en grupp. Studier i normalpopulationer av ungdomar har visat att ungdomars självskadebeteende kunde prediceras av bästa kompisens självskadebeteende, främst hos flickor och yngre ungdomar. (Jarvi et al., 2013, Prinstein et al., 2009; Prinstein et al., 2010; You, Lin, & Leung, 2013) 18
19 Beroende? Bestraffning? Jmfr självverifikation (Swann et al., 1990) Distraktion? Blod? Negativ affekt minskar efter smärtupplevelse (Bresin et al., 2010; Franklin et al., 2010) Individer med självskadebeteende står ut med smärta längre tid och har högre smärttröskel Prediceras av höga nivåer av självkritik (Hooley et al., 2010). Smärtuthållighet minskade efter en kognitiv intervention som syftade till att öka självvärdet ( self-worth ).
20 Functional Assessment of Self-Mutilation (FASM; Lloyd et al., 1997) Inventory of Statements About Self-Injury (ISAS; Klonsky & Glenn, 2009)
21 Of all disturbing behaviors, self-mutilation is the most difficult for clinicians to understand and treat. Most of us have a much greater immediate empathy for a patient s depression or anxiety, and even for violent impulses and psychotic thinking, than we do for the relief some patients feel when they hurt and scar themselves. The typical clinician (myself included) treating a patient who self-mutilates is often left feeling some combination of helpless, horrified, guilty, furious, betrayed, disgusted and sad. (Frances, 1987, p. 316)
22 Dokument: Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Stor utbildningssatsning för bemötande bland personal i psykiatrin.
23 Känslomässigt påfrestande Skapar frustration Många känner både empati och antipati Svårt att förbli icke-dömande trots empati Erfarenhet och utbildningsnivå oviktigt Specifik utbildning om självskadebeteende ger mindre antipati (Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, 2014)
24 När 176 av studiens 179 respondenter valde att ta ställning till påståendet Jag upplever att jag fick bra behandling för mitt självskadebeteende blev den genomsnittliga skattningen 3,21 på en skala mellan 0 och 10, där 0 motsvarar instämmer inte alls och 10 motsvarar instämmer fullständigt. Vidare skattas både negativa attityder och fördomar hos vårdpersonal högt, och en betydande andel av respondenterna anser sig ha varit utsatta för kränkningar i vården. (Eriksson & Åkerman, 2012)
25 Lyssna till personen och ställ frågor i syfte att försöka förstå dennes upplevelser. Sträva efter att utveckla en förtroendefull, stödjande relation. Vara medveten om stigmatiseringen och diskrimineringen som kan vara förknippad med självskadebeteende. Utveckla ett icke-dömande förhållningssätt. (Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, 2014)
26 Begränsad Omfattande Adekvat kompetens för adekvat behandling Lindrig problematik, t ex visst självskadebeteende utan andra tecken på psykisk ohälsa Allvarlig problematik, t ex återkommande suicidförsök tillsammans annan allvarlig psykisk ohälsa Funktioner, t ex: Reglera ned känsla Reglera upp känsla Sociala funktioner ALTERNATIV STRATEGI
27 DBT Mehlum et al. (2014). Dialectical behavior therapy for adolescents with repeated suicidal and self-harming behavior: A randomized trial. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 53, MBT Rossouw & Fonagy (2012). Mentalization-based treatment for self-harm in adolescents: A randomized controlled trial. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 51,
28 DBT, MBT: omfattande, utgår från BPD, inte alltid genomförbart i klinik. Finns behov av mer fokuserade och mindre tidskrävande behandlingar för ungdomar med självskadebeteende. Saknas f n evidens för specifika psykologiska behandlingar för självskadebeteende hos ungdomar. The Cutting Down Program (CDP); 8-12 sessioner; pågående RCT Emotion Regulation Individual Therapy for Adolescents (ERITA)
29 Gemensamt: psykoedukation monitorering av självskada och sinnesstämning fokuserar på självskadebeteende och färdigheter utforskar självskadebeteendets funktion ersättning av alternativa (funktionellt ekvivalenta) beteenden Kommunikation och problemlösning interpersonella färdigheter öka emotionell medvetenhet och uttryck, emotionsreglering krisplan
30 Tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuit Empatiskt undersökande där patientens upplevelser giltigförklaras Medvetandegöra känslor och förbättrad känslomässig reglering Uttalade strategier för att förhindra att vården förvärrar patientens tillstånd (Lundh, 2014)
31 The signs of self-injury program (SOSI) Det första skolbaserade preventionsprogrammet för icke suicidal självskada. 5 skolor i USA (n = 274; m =16) Mål: (a) öka kunskap, (b) förbättra attityder, förmåga att hjälpa andra studenter/kamrater till hjälp, (c) öka hjälpsökande beteenden, och (d) minska icke suicidal självskada bland ungdomar. Resultat: -inga iatrogena effekter -ökad kunskap -förändrade hjälpsökande attityder (Muehlenkamp et al., 2010)
32 Patient- och närstående information finns att hämta via internet, exempelvis på: (Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende, 2014)
33
Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015. Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping
Självskadebeteende BUP-kongressen Linköping 21-22 april 2015 Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping Prevalens Sverige Ungdomar: checklista 34-42% någon gång
Hur kan vi ge bättre vård till klienter med självskadebeteende? Lars-Gunnar Lundh Institutionen för psykologi Lunds universitet
Hur kan vi ge bättre vård till klienter med självskadebeteende? Lars-Gunnar Lundh Institutionen för psykologi Lunds universitet En preliminär kunskapssammanställning september 2012 Behandlingseffekter
specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö
Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Vuxenpsykiatriska
Effektiva insatser för unga med självskadebeteende 2014-04-30
Effektiva insatser för unga med självskadebeteende Definition av självskada Deliberate self-harm (DSH) Skiljer inte på självskada och suicidförsök: Beteende i syfte att skada sig själv Överdos läkemedel
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Om självskadebeteende och bemötande
Om självskadebeteende och bemötande Marie Svensson, leg psykolog Maria Sandström, leg psykolog Team självskadebeteende Vuxenpsykiatrimottagning Emotionell instabilitet, Agneslundsvägen 14A, Malmö Agenda
Bemötande vid självskadebeteende. Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl.
Bemötande vid självskadebeteende Kaskadutbildning riktad till primärvård, somatisk akutmottagning m.fl. KASKAD Nationella Självskadeprojektet Norra Noden Stockholms läns landsting, Uppsala, Sörmland, Gotland,
Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande
Självskadebeteende hos unga - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se twitter.com/tankestormar facebook.com/theresetankestormar Vad är självskadebeteende?
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk
ISAS Del 1. Beteenden
ISAS Del 1. Beteenden Det här frågeformuläret ställer frågor om olika självskadebeteenden. Svara bara om du har gjort något av detta med avsikt (med flit) och utan syfte att ta livet av dig. 1. Försök
Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende. Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning
Emotionsregleringsterapi vid självskadebeteende Johan Bjureberg Leg. psykolog och doktorand Centrum för psykiatriforskning 2 Nationella självskadeprojektet pågår sedan 2012 Syfte: Öka kunskapen och utveckla
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende
Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende Jonas Bjärehed Leg. psykolog, doktorand InsCtuConen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Självskadebeteende Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende
Pass C3 Självskadebeteende Bemötande vid självskadebeteende - att uppmärksamma och ge tidiga insatser SYFTE & BAKGRUND Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende Rekommendation 1: Bemötande Individer
Implementering rekommendation. Behandling. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 6 Behandling nationellasjalvskadeprojektet.se Behandlingsinsatser självskadebeteende SJÄLVSKADEBETEENDE Bemötande Bemötande Behandling för självskadebeteende har utvecklats
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar
Bemötande vid självskadebeteende information och övningar Ett nationellt projekt - För bättre vård och bemötande av personer med självskadebeteende Projektet är uppdelat i 3 noder. Medverkande från norra
Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv
Självskadebeteende bemötande och erfarenheter ur behandlarperspektiv Inger Myrlander specialistsjuksköterska, legitimerade psykoterapeut, Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen, Nässjö Ingela Mörberg
Att möta självskadebeteende
INTRODUKTIONSUTBILDNING Att möta självskadebeteende kunskap, förståelse och färdigheter för hjälpande insatser Inför att du ska delta i den här utbildningen behöver du läsa igenom och förstå det här dokumentet
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri
EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri Översikt Icke-suicidalt självskadebeteende Känsloreglering Emotion Regulation Group
Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning
Behandling av självskadebeteende. En preliminär kunskapssammanställning Lars-Gunnar Lundh, Therese Sterner, Thérèse Eriksson, Sofia Åkerman, Sophie Liljedahl och Jonas Bjärehed i Sammanfattning med slutsatser
Sex som självskada. Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping
Sex som självskada Cecilia Fredlund, Medicine doktor och ST-läkare Psykiatriska kliniken, Linköping Icke suicidal självskada DSM-5, American Psychiatric Association (2013) a) Självorsakad skada mot den
Na6onellt självskadeprojekt
Självskadebeteende vad kan skolsköterskor göra? Jönköping 11/11 201 Jonas Bjärehed, Fil dr., leg psykolog Ins?tu?onen för psykologi, Lunds universitet www.bjarehed.se Jonas.bjarehed@psy.lu.se Na6onellt
MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra
MBT och SUICIDALITET Niki Sundström och Peder Björling Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra Agenda Dödsönskan Suicidtankar Suicidplaner Rysk roulette Suicidförsök Kronisk
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet
Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet Med dr, studierektor Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Specialist i klinisk psykologi Kompetenscentrum för Psykoterapi, KCP Institutionen
MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök
Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt
SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer
SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den
Adolescents selling sex and sex as self injury
Adolescents selling sex and sex as self injury Cecilia Fredlund, medicine doktor, BUPs forskningsenhet, Centrum för social och affektiv neurovetenskap (CSAN), Institutionen för klinisk och experimentell
BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog
BUP VISBY Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog INNEHÅLL BUP Visby Självskador; definition och behandling hos oss Emotionell instabilitet och
Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende
2017-05-15 27197 1 (9) Självskada att identifiera, diagnostisera och rätt behandla självskadebeteende Sammanfattning Nuvarande fokus är självskadebeteende inom vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri.
Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:
Kvällens schema Mentaliseringsbaserad terapi Vad är borderline personlighetsstörning? Varför får man borderline personlighetsstörning? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad kan man
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson
Möt mig på vägen! Ann Drottberger, Irene Andersson Historik Finska krigsbarn Barn som evakuerades från London under 2:a Världskriget Olika åldrar- olika sårbarhet/ känslighet Vilket trauma har barnet upplevt?
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET
SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET RFMA 12/3 2015 CARL GYLLENHAMMAR PSYKIATER, LEG. PSYKOTERAPEUT, CERTIFIERAD SCHEMATERAPEUT AGENDA Samsjuklighet Diagnosperspektivet Vad kan schematerapi bidra med Vad är
Brukarstyrd Inläggning. Bakgrund Bakgrund. Sofie Westling, överläkare och projektledare
Brukarstyrd Inläggning Sofie Westling, överläkare och projektledare Sofie.westling@med.lu.se Bakgrund Bakgrund Varannan individ som vårdas inom psykiatrin har skadat sig det senaste halvåret Av de som
Implementering rekommendation. Bemötande Bedömning på akutmottagning. nationellasjalvskadeprojektet.se
12 Implementering rekommendation Bemötande Bedömning på akutmottagning nationellasjalvskadeprojektet.se Definition självskadebeteende Avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan
Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden
Introduktion till: Presentation av Sofie Westling, huvudförfattare och med. dr. samt Lisa Cederlund, projektledare Södra Noden Rekommendationer historik NICE Quality standards Stroke: 1. Ambulance screening
Vårdupplevelser bland personer med självskadebeteende
Vårdupplevelser bland personer med självskadebeteende Sammanfattning av SBU:s bedömning av kunskapsläget Joachim Eckerström Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, Fil. Mag. Forskningskoordinator
Dialektisk beteendeterapi (DBT)
Dialektisk beteendeterapi (DBT) Behandling som främjar en långsiktig förändring hos patienterna Joachim Eckerström Högskoleadjunkt Forskningskoordinator för Självvald inläggning (SI) vid emotionell instabilitet
Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Skön I. Bakgrund (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt:
SBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services SBU:s sammanfattning och
Ett utbildningsmaterial om. självskadebeteende
Ett utbildningsmaterial om självskadebeteende Förord Det här är ett material som syftar till att belysa varför unga människor, främst tonåringar, skadar sig själva. Materialet vänder sig till dig som förälder,
Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund
Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
2014-05-19. - kunskap, förståelse & bemötande. Om föreläsaren. Om eftermiddagen. Vad är självskadebeteende? Ett nytt fenomen?
Om föreläsaren Thérèse Eriksson, beteendevetare, f.k. psykologi Självskadebeteende - kunskap, förståelse & bemötande Thérèse Eriksson, beteendevetare www.thereseeriksson.se www.thereseeriksson.se info@thereseeriksson.se
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:
Mentaliseringsbaserad terapi - MBT 1 Kvällens schema Vad är borderline personlighetssyndrom? Varför får man borderline personlighetssyndrom? Vad är mentalisering? Vad är agentskap? Vad gör vi här? Vad
Uppmärksamma den andra föräldern
Uppmärksamma den andra föräldern Depression hos nyblivna pappor förekomst, samvarierande faktorer, upptäckt och stöd Pamela Massoudi, fil dr, leg psykolog FoU Kronoberg & BUP Småbarnsteam, Region Kronoberg
Självmordsriskbedömning
Självmordsriskbedömning Luleå 24 april 2018 Maria Carlsson Leg psykolog, leg psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi BUP-verksamheten, NU-sjukvården SBU:s slutsatser Det saknas vetenskapligt stöd
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?
Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet? Prevalens Befolkningen 0,7 2,7 % Psykiatrisk öppenvård 1 -- 20 % Psykiatrisk slutenvård
Emotion regulation individual. Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning
Emotion regulation individual therapy for adolescents (ERITA) Johan Bjureberg Leg. Psykolog Doktorand Centrum för psykiatriforskning 1 Vårdsökande Många söker inte hjälp för självskadebeteendet (Nixon
Självskadeprojektet för VGR och Örebro
Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och
MÖT MIG SOM JAG ÄR! En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan medvetet självmordssyfte. Vad är självskadebeteende?
2016-09-23 MÖT MIG SOM JAG ÄR! beteendevetare www.thereseeriksson.se tankestormar tankestormar Vad är självskadebeteende? Vad är självskadebeteende? En avsiktlig skada mot den egna kroppsvävnaden utan
Ätstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng
Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda
Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende
Erfarenheter och upplevelser av bemötande och hjälp bland personer med självskadebeteende sbu alert-rapport utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården Sammanfattning och slutsatser
Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog
Suicidnära/ självskadande patienter Bemötande och behandling Thomas Gustavsson leg psykolog Vad vet vi egentligen Siffror suicid Cirka 180 000 människor i Sverige har allvarliga självmordstankar varje
Bilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Välkomna till symposium om självskadebeteende -vad kan vi göra och vad ska vi låta bli?
Välkomna till symposium om självskadebeteende -vad kan vi göra och vad ska vi låta bli? Panel: Camilla Hallek, öl BUP Stockholm Awat Rasol, ssk, BUP Borås Johan Bjureberg, ps, med dr BUP Stockholm Moderator:
Behandling vid icke-suicidalt. tydlig struktur. klinik & vetenskap översikt. Randomiserade kontrollerade studier visar evidens för DBT och MBT
Citera som: Läkartidningen. 2014;111:CH9E Behandling vid icke-suicidalt självskadebeteende kräver tydlig struktur Randomiserade kontrollerade studier visar evidens för DBT och MBT LARS-GUNNAR LUNDH, professor
Introduktion Inledning Självskadande beteende har under senare år kommit att få stor uppmärksamhet, såväl i ett kliniskt- och forskningsperspektiv
1 Abstract The aim of this study was to introduce a Swedish translation of an instrument for assessing the functions of non-suicidal self-injury (NSSI). The instrument chosen was the Inventory of Non-
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Att arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
»Dokusåpa på sjukhus en fråga om förtroende«lt DEBATT
Kirurger måste få stöd efter vårdskada NYA RÖN»Dokusåpa på sjukhus en fråga om förtroende«lt DEBATT Ökat omvårdnadsbehov främsta orsak till lång vårdtid på medicinklinik ORIGINALSTUDIE Läkartidningen.se
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i
Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri
Tankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Utmaning för vården!
Självskadebeteende - behandling och preventiva insatser Jonas Bjärehed Leg. Psykolog, doktorand Ins=tu=onen för psykologi Lunds universitet www.bjarehed.se Psykiskohälsa Syd Malmö: 111025 Utmaning för
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande 15-11-29. Självskadande Suicidalitet Krisplan
Självskadande och MBT Självskadande Suicidalitet Krisplan Agenda Självskadande Även om många av dem som skadar sig själva lider av borderline personlighets-störning, så gäller det absolut inte alla! Om
Inledning till Therese Sterners del av rapporten
Inledning till Therese Sterners del av rapporten Lars-Gunnar Lundh Klinisk erfarenhet ligger långt ner i evidenshierarkin. Men även om klinisk erfarenhet inte kan ligga till grund för några slutsatser
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?
Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet 1 Ungdomar på Maria Ungdom 100 80 60 40 20 0 Ingen förälder
Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa
Beata Bäckström Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa Tidigaste formen av psykopatologi ofta kroniska Vanligaste psykiatriska tillståndet - 15-20 % Enkla ångesttillstånd minskar med ålder -
Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Vad har vi åstadkommit? Några exempel
Vad har vi åstadkommit? Några exempel Stockholm 16 februari 2015 Vad har vi åstadkommit? Nationellt kvalitetsdokument Test av ny öppenvårdsbehandling Prevalensmätning Utbildningar Förslag till ny modell
Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation
Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer
Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.
Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November
Insatser för minskat självskadebeteende Rekommendationer fo r utveckling av psykiatrisk va rd
Insatser för minskat självskadebeteende Rekommendationer fo r utveckling av psykiatrisk va rd November 2013 Vägledande kvalitetsdokument, Skånenoden i Nationella självskadeprojektet Region Skåne, Region
Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar
Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.
Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått
Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy
Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion
YTTRANDE 1(4) Hälso- och sjukvårdsnämnden Yttrande över motion från Carina Lindberg (v) m fl HS 2006/0015, motion Carina Lindberg (v) m fl har i motion till kommunfullmäktige i Gotlands kommun föreslagit
VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan bör det finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord
Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa
Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?
Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Nytt fenomen? 2010-11-11. Olika typer av självskadande
MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling
Samtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?
Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,
fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola
Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola maja.holm@shh.se Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Vad betyder egentligen
Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner
Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning : PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Anna Kåver. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en behandlingsform som utvecklades
SJÄLVSKADEBETEENDE. - med livet som insats - Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se. BasUt Region Halland
SJÄLVSKADEBETEENDE - med livet som insats - BasUt Region Halland Thérèse Eriksson Beteendevetare & föreläsare www.thereseeriksson.se Upplägg för dagen 13.00-13.45 Pass I (introduktion) Paus 14.00-14.45
Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.
Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON!
Vilken behandling skall vi rekommendera? - kan vetenskaplig evidens vara till hjälp? Alexander.Wilczek@primavuxen.se 10 maj 2012 GOD MORGON! Treatment of pneumonia Blood letting Purging No treatment Mortality
ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs. HANDLEDARE: Lars Göran Molander
MITTUNIVERSITETET Institutionen för Socialt Arbete ÄMNE: Socialt arbete, C-kurs HANDLEDARE: Lars Göran Molander SAMMANFATTNING: Syftet med denna litteraturstudie är att, genom aktuell forskning, undersöka
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni
Suicidalt beteende bland personer med schizofreni Margda Wærn, Professor/öl Sektionen för psykiatri och neurokemi, Göteborgs universitet Psykoskliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Föreläsning bygger
VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?
1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller