fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Transkript

1 Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna Psykodynamik terapi (PDT), kognitiv terapi (KBT). 1. Utgångspunkter i den barn och ungdomspsykiatriska behandlingen Psykiatriska diagnoser saknar teori om orsak men genom att sätta in symtom i olika sammanhang kan vi skapa möjligheter att förstå och eventuellt förklara dem Sammanhang som man laborerar med inom barn och ungdomspsykiatrin: Nätverk den sociala närmiljön, familjen Närgruppen och individen själv Psykologiskt, t ex utvecklingsfas Biologiskt Beroende på sammanhang kan symtom få olika funktioner och mening Psykiska symtom är tecken på en dysfunktion fortsättning: Det psykiska symtomet är en delaspekt av individen Olika insatser för samma tillstånd/symtom beror på individ, familj, omständigheter Metoderna inom barn och ungdomspsykiatrin har i stort sätt inte varit föremål för evidensprövning: De flesta prioriteringar av metod görs mot bakgrund av konsensus om bästa beprövade erfarenhet Tillstånd som är specificerade inom barn och ungdomspsykiatrin Depression Ångestsyndrom Trotssyndrom och uppförandestörning ADHD Autismspektrumtillstånd Ätstörning Självskadebeteende Traumarelaterade tillstånd Tvång och fobi Psykotiska syndrom Bipolärt syndrom

2 Behandling Rådgivning Psykologisk behandling (PDT, KBT tex) Läkemedel Mentalisering (exempel på definitioner) Föreställningsförmåga t ex att förstå avsikter med egna och andras beteende utifrån vad de vill Förmåga att reflektera Hur vi bygger en sammanhängande förståelse av oss själva och andra Mentaliseringsförmåga påverkar vår förmåga att hantera problem i livet, hur vi kan lösa problem Viktiga förutsättningar för mentalisering: Trygg anknytning Förmåga till affektreglering= känna igen det vi känner, förmåga att modulera affekter så att den kan kommuniceras med andra Vi har aldrig fullständigt skydd mot svåra upplevelser, men risken för psykiska skador minskar om vi har god förmåga till mentalisering

3 Sårbarhet för försämrad mentaliseringsförmåga: Brister i anknytning/tillit Personlighetsfaktorer/psykiatriska tillstånd Stress, kris, trauma Alla former av terapi syftar till att vidga/förbättra mentaliseringsförmågan dvs öka medvetandet om att det vi tänker och känner och den yttre världen är skilda saker Depression Alla unga är ledsna ibland med för några blir nedstämdheten starkare än som en del i den vanliga utvecklingen Nedstämdheten kan bero på att den unga förlorat någon eller något, bero på brister i omgivningen eller hos sig själv Depression innebär förändringar i humör, kognitiv förmåga, tankeinnehåll och stark ledsenhet eller irritabilitet, minskad energi och koncentrationsförmåga, värdelöshetskänslor, sänkt självkänsla och förlust av intressen Forts Depression Depression kan vara lindring, medelsvår eller svår beroende på varaktighet, symtom, funktionsnedsättning och allvarlighetsgrad. Förstämningssymtom uttrycks på olika sätt vid olika åldrar. Spädbarn: problem med mat/sömn, småbarn: håglöshet, gnällighet, äldre barn: ledsna, sura, känsloutbrott, gråtattacker, somatiska problem, tonåringar: utöver depressiva symtom, bråkiga, stökiga, ätstörningar. Depression/Samsjuklighet Mellan % av barn/ungdomar med depressionsdiagnos fyller samtidigt kriterierna för en eller flera andra psykiatriska diagnoser. Inom BUP är den vanligaste samtidiga diagnosen för barn/ungdomar ångeststörning.

4 Risk och skyddsfaktorer Ofta har flera riskfaktorer samspelat över längre tid för att utlösa depressionstillstånd. Riskfaktorer: Psykosocial situation, brist på goda mellanmänskliga relationer, traumatiska händelser, den unges egen sårbarhet. Skyddsfaktorer: God självkänsla, känsla av att kunna påverka sitt liv, hög begåvning, vilja att satsa på skolan, sinne för humor, goda fysiska och sociala egenskaper liksom att vara populär bland kamrater. Prevalens Internationella studier uppskattar att 2 3% av de äldre barnen (över 7 år) och 6 10% av tonåringar lider av depression. Bland tonåringar är depression fyra gånger vanligare hos flickor medan det är c:a fyra gånger fler pojkar och unga män som tar livet av sig. Ångestsyndrom Ångeststillstånd kan t ex yttra sig i generaliserad ångest, separationsångest och paniksyndrom. Ångest är en icke viljestyrd reaktion som medför fysiologiska reaktioner som hjärtklappning och hyperventiliering. Ångest är kopplad till känslan av att inte ha kontroll och typiska reaktioner är kamp eller flyktbeteende. Forts Ångestsyndrom Ångest upplevs både känslomässigt (rädsla, oro), kroppsligt (hjärtklappning och hyperventilering), tankemässigt (katastroftankar, negativa tankar) och är kopplat till vissa beteenden. Vid ångest utlöses rädslan i situationer som egentligen inte är farliga men som känslomässigt och kognitivt tolkas så. Därför vanligt med undvikande och säkerhetsbeteenden som förvärrar symtom på sikt.

5 Risk och skyddsfaktorer Riskfaktorer: Personlighetsdrag, stress/trauma, fysiologi (känslighet för stimuli), föräldrastil (kontrollerande, överbeskyddande eller kritiska). Skyddsfaktorer: Allmänna (se depression), annan föräldrastil t ex uppmuntra barnet att pröva, ej lämna försäkringar. Prevalens Separationsångest är den vanligaste ångestdiagnosen hos barn och förekommer hos 3,5 5% av barnen och 1% av tonåringarna. Paniksyndrom är sällsynt bland barn och förekommer hos 1% av tonåringar Generaliserat ångestsyndrom förekommer hos 3 12 % av barn och ungdomar.